Föreningsnytt

Bra med krisstöd, men sätt in rätt insatser för bättre arbetsmiljö

Regeringen har föreslagit att 500 miljoner kronor ska satsas på krisstöd för vård- och omsorgspersonal som arbetat med covid-19. Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd. Sjukhusläkarna delar den oron och menar också att inte grundförutsättningarna, det vill säga arbetsmiljön, får glömmas bort.

I måndags kom den preliminära fördelningen av pengarna mellan landets regioner. Den visar att summan fördelas enbart utifrån folkmängd.

Dagens medicin rapporterar att några regioner har beslutat att fortsätta med krisstöd såsom telefonlinjer och kollegiala stödgrupper under hösten, men de flesta har inte hunnit ta ställning till vad regeringens stödpengar ska användas till. Ökade insatser från företagshälsovården är också aktuellt, men kommer att se olika ut beroende på region.

Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd.

Sjukhusläkarna delar dessa farhågor och vill också lyfta vikten av att på allvar se över personalens arbetsmiljö.

– Många av våra medlemmar har jobbat länge och mycket och är utmattade, säger ordförande Karin Båtelson. Det är viktigt med krisstöd för de som behöver hjälp, men även arbetsmiljön är viktig för att inte fler ska drabbas när all uppskjuten vård nu ska hanteras.  Det är viktigt att alla får ut den ledighet de har rätt till och att man bemannar, där det går, så att tiden för handledning och reflektion finns och inte minst för att parera för ökad korttidsfrånvaro på grund av coronamisstanke. Här måste de lokala cheferna få större frihet att ge medarbetarna bra villkor och arbetsinnehåll.

Det senaste från Föreningsnytt:

Föreningsnytt

Debatten om chefskap fortsätter

Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbunds chefsförening fortsätter debattera chefskap i Dagens Medicin. I en replik skriver Karin Båtelson och Tina Crafoord om varför det är en fördel med medicinsk kunskap i rollen som chef i sjukvården.

Chefer som är läkare har vittnat om många fördelar med att just vara läkare och chef. Några exempel är förmågan att snabbt kunna sätta sig in i beslut, fördelar vid rekrytering av olika personalkategorier samt förmågan att kunna göra medicinska prioriteringar.

Den samlade forskningen visar också att medicinsk kompetens hos chefer inom sjukvården bidrar positivt när det gäller alla viktiga faktorer som vårdkvalitet, resursanvändning och personaltillfredställelse. Orsaken till de positiva effekterna är inte helt fastställd, men ökad legitimitet och trovärdighet i organisationen beskrivs som troliga grunder.

Läs hela debattinlägget på Dagens Medicin

Föreningsnytt

Röster från Sjukhusläkarnas representantskap

Under Sjukhusläkarnas representantskapsmöte passade Sjukhusläkarnas kansli på att samtala med två deltagare om vad som är den viktigaste frågan för sjukvården just nu, samt vad de tar med sig från mötet. Svaret var samstämmigt - ledning och chefskap!

Se filmen här
Tack för att ni ville dela med er, Paula Wallmon från Sjukhusläkarna Örebro och Maria Thorén Örnberg från Sjukhusläkarna Skellefteå/Lycksele

Föreningsnytt

Vård ställs mot forskning

Förutsättningarna för klinisk patientnära forskning måste snabbt förbättras. Då måste forskning måste ses som en del av sjukvårdsproduktionen, skriver Sjukhusläkarna genom Karin Båtelson, Bengt von Zur-Mühlen och Magnus Hellström.

Sedan 2005 har andelen forskarutbildade läkare minskat med 15 procent, vilket tydligt speglar att forskning inte är ett attraktivt val för den kliniskt aktiva läkaren. Samtidigt ökar folkmängden och medellivslängden, och nya skärpta krav ställs på tillgänglighet och kvalitet. Behovet av klinisk patientnära forskning för att säkra hållbarheten inom sjukvården borde därför vara uppenbar. Detta till trots, så får just den kliniska patientnära forskningen ofta stå tillbaka för att upprätthålla rutinsjukvården.

Vi måste istället se forskningen som en integrerad del av vården och som en del av produktionen. För att detta ska hända måste:

  • administrationsbördan minska,
  • fler kombinationstjänster inrättas,
  • forskningsmedel främja en större bredd inom forskningen, och
  • målen för forskningen vara tydliga och mätbara

Sist men inte minst behöver sjukvården styras av den medicinska professionen, där värdet av långsiktighet och verksamhetsutveckling får större vikt i kvartalsrapporten.

Läs hela debattinlägget på Dagens Arena

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera