Södersjukhuset lyfter i sociala medier fram hur sjukhusets kliniska farmaceuter med framgång hjälper och stöttar läkare att fånga upp läkemedelsrelaterade problem och se helheten i fråga om patienternas läkemedelssituation. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, framhåller att det givetvis är bra att fler professioner bidrar med sin speciella kompetens, men det ska ske på rätt sätt.

– Många sjukhusläkare anger att man är kritisk till att ha farmaceuter på avdelningen och att man vill ha en ordentlig utvärdering om det här verkligen har effekt på patientsäkerheten. Den här typen av arbete utvärderas ofta i termer av ”antal hittade interaktioner” som många gånger egentligen inte har någon som helst betydelse för patienten, säger hon.

Sjukhusläkarna har under lång tid drivit linjen att det i grunden är bättre att ytterligare utveckla läkarnas kunskaper om läkemedelsbehandling. Bara läkarna har ansvaret i slutändan.

– Verktygen för läkemedelsbehandling är otroligt eftersatta, fortsätter Karin Båtelson. Vi vill att saker ska göras rätt från början, i själva mötet, i dialog med patienten. Då krävs en vettig utveckling till exempel av nationella läkemedelslistan, att strukturen med dosdispensering förbättras, att personalen hinner med kollegiala samtal och att läkare får mer farmakologikunskap.

– Om det finns en utvärdering som visar att man har räddat patienter, undvikit vårdskador och sparat sjukhusvårdtid genom att använda kliniska farmaceuter kan ett sådant upplägg vara bra. Men man måste vara noga med var man lägger resurser i dag, när det är så otroligt mycket annat som vi har framför oss.

Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna, ordförande i Sjukhusläkarna i Göteborg och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), resonerar på liknande sätt. Hon betonar att läkemedelsbehandling är en av läkarnas viktigaste uppgifter.

– Läkarna har hela patientens historik, bland annat patientens tidigare sjukdomar, operationer, komplikationer, överkänslighet med mer, och det är med hänsyn till allt detta som vi beslutar att sätta in eller sätta ut läkemedel, säger hon.

– Det håller på att ske en ”task-skifting” från läkaryrket till andra yrken, bland annat sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker utan att vi har önskat det. Vi befarar att läkaryrket kommer att urvattnas med tiden. Om farmaceuter ska göra läkemedelsgenomgångar, när ska våra yngre kollegor kunna lära sig och få erfarenhet?

Sjukhusläkarna nådde många framgångar på Läkarförbundets fullmäktigemöte, inte minst i fråga om föreningens motioner.

Delegaterna på Läkarförbundets fullmäktigemöte gick på Sjukhusläkarnas linje och beslutade att förbundet ska arbeta för att läkare ska få tillräckligt med schemalagd tid för administrativt arbete.

Föreningen fick efter några mindre ändringar också tummen upp för en motion med rubriken ”Rätt kompetens ska ge rätt typ av tjänst”. Deltagarna på mötet beslutade att Läkarförbundet ska driva på för att den som har specialistkompetens inte ska kunna ha lägre tjänstetitel än specialistläkare inom sin specialitet. Fullmäktige landade även i att förbundet ska undersöka förekomst, upplevelse och orsak till att läkare hålls kvar i en lägre tjänstetitel trots tillräckligt uppvisad kompetens, samt att förbundet ska samråda med specialitetsföreningarna för att om möjligt ta fram rekommendationer för såväl övergripande som specialitetsspecifika kriterier för att bli överläkare.

Sjukhusläkarna och SYLF fick gehör för att Läkarförbundet både med påverkansarbete och i förhandlingssituationer ska verka för att lön vid nyanställning ska följa med övriga samhällets löneutveckling. Fullmäktige beslutade också att förbundet ska intensifiera arbetet för att läkare ska ha rätt lön och tjänstetitel som motsvarar det ansvar den aktuella tjänsten innefattar.

Mötesdeltagarna ställde sig också bakom en motion som Sjukhusläkarna skrivit tillsammans med Chefsföreningen. Delegaterna beslutade att förbundet ska verka för att läkare under chefsuppdrag i tillämpliga fall ska ha rätt att behålla sin grundtjänst som läkare och kunna jobba kliniskt även under chefsuppdraget. Fullmäktige bestämde vidare, efter några mindre justeringar i att-satserna, att förbundet ska utforma två nya konkreta stöd till lokalföreningarna. Det ena ska vara ett stöd med syfte att löneutvecklingen för läkare som är chefer på heltid inte ska vara sämre än om läkarna hade fortsatt i klinisk tjänst. Det andra ska i sin tur vara ett stöd med syfte att främja läkares rätt till återaktivering i klinisk tjänst efter avslutat chefsuppdrag.

Delegaterna på mötet gav därtill klartecken till Sjukhusläkarna och Örebro läns läkarförenings förslag att förbundet ska införa begreppet Kloka administrativa val i sitt påverkansarbete.

Är du läkare eller läkarstudent och planerar eller har påbörjat ett forsknings- eller utvecklingsprojekt som handlar om jämlik vård? Då ska du söka Sjukhusläkarnas stipendium.

Stipendiet är på 30 000 kronor.

Ansökningar skickas till kansli.sjukhuslakarna@slf.se.
Sista ansökningsdag är den 9 februari 2026.

Läs mer här.

Klinisk expertis och professionell integritet måste stå i centrum för ledarskapet i sjukvården. Med läkare i chefspositioner stärks kvalitet, förtroende och långsiktiga resultat. Det understryker Sjukhusläkarna och överläkarföreningarna i Danmark, Norge och Finland i ett gemensamt ställningstagande.

– Vi i Sjukhusläkarna ser samma sak som våra systerföreningar i Norden. Vi vet att sjukvårdens kvalitet ökar och förutsättningar för forskning och utveckling förbättras med kliniskt erfarna läkare i ledningen. Dessa fakta kan inte ignoreras. Vi behöver läkare i ledande positioner i vården, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna.

Läs mer här.