Södersjukhuset lyfter i sociala medier fram hur sjukhusets kliniska farmaceuter med framgång hjälper och stöttar läkare att fånga upp läkemedelsrelaterade problem och se helheten i fråga om patienternas läkemedelssituation. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, framhåller att det givetvis är bra att fler professioner bidrar med sin speciella kompetens, men det ska ske på rätt sätt.

– Många sjukhusläkare anger att man är kritisk till att ha farmaceuter på avdelningen och att man vill ha en ordentlig utvärdering om det här verkligen har effekt på patientsäkerheten. Den här typen av arbete utvärderas ofta i termer av ”antal hittade interaktioner” som många gånger egentligen inte har någon som helst betydelse för patienten, säger hon.

Sjukhusläkarna har under lång tid drivit linjen att det i grunden är bättre att ytterligare utveckla läkarnas kunskaper om läkemedelsbehandling. Bara läkarna har ansvaret i slutändan.

– Verktygen för läkemedelsbehandling är otroligt eftersatta, fortsätter Karin Båtelson. Vi vill att saker ska göras rätt från början, i själva mötet, i dialog med patienten. Då krävs en vettig utveckling till exempel av nationella läkemedelslistan, att strukturen med dosdispensering förbättras, att personalen hinner med kollegiala samtal och att läkare får mer farmakologikunskap.

– Om det finns en utvärdering som visar att man har räddat patienter, undvikit vårdskador och sparat sjukhusvårdtid genom att använda kliniska farmaceuter kan ett sådant upplägg vara bra. Men man måste vara noga med var man lägger resurser i dag, när det är så otroligt mycket annat som vi har framför oss.

Shokoufeh Manouchehrpour, styrelseledamot i Sjukhusläkarna, ordförande i Sjukhusläkarna i Göteborg och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik (RLM), resonerar på liknande sätt. Hon betonar att läkemedelsbehandling är en av läkarnas viktigaste uppgifter.

– Läkarna har hela patientens historik, bland annat patientens tidigare sjukdomar, operationer, komplikationer, överkänslighet med mer, och det är med hänsyn till allt detta som vi beslutar att sätta in eller sätta ut läkemedel, säger hon.

– Det håller på att ske en ”task-skifting” från läkaryrket till andra yrken, bland annat sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker utan att vi har önskat det. Vi befarar att läkaryrket kommer att urvattnas med tiden. Om farmaceuter ska göra läkemedelsgenomgångar, när ska våra yngre kollegor kunna lära sig och få erfarenhet?

Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson kommenterar Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.

Kanske var det de konstruktiva diskussionerna, den goda stämningen eller stoltheten att få dela ut priser till två läkare, som på olika sätt har bidragit till att slå vakt om medicinsk vetenskap, etik och kritiskt tänkande. Oavsett var det var, så åkte jag hem från årets fullmäktige med en övertygelse om att Sjukhusläkarna har ofantligt mycket att bidra med i debatten om styrningen och organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sjukhusläkarna hade i år bjudit in ansvariga utredare för två stora och för Sjukhusläkarna viktiga statliga utredningar. Jean Luc af Geijerstam leder Vårdansvarskommittén som ska ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och Harriet Wallberg är särskild utredare som ska analysera möjliga regelförändringar för bland annat läkares fortbildning (Dir. 2023:148). De senaste undersökningarna har visat att vi verkligen behöver en reglering av fortbildningen som är lika tydlig som AT och ST, för det är våra arbetsgivare vana vid. ”Vad menar ni med statligt huvudmannaskap?”, frågade ett fullmäktigeombud. Utredningen handlar bland annat om just det och för närvarande jobbar kommittén med scenarios om vad alternativa system kan leda till. Sjukhusläkarna följer utredningarnas arbete noggrant och kommer att ta alla möjligheter vi kan för att påverka utfallet.

Men kanske var verksamhetschefen Håkan Kalzéns föredrag om begreppen finit och infinit sjukvård något av de mest uppskattade inslagen under fullmäktige. Begreppen är inspirerade av Simon Sineks bok ”The Infinite Game” och sätter styrningen av hälso- och sjukvården i ett nytt ljus.

I år hade vi glädjen att dela ut Friska sjukvårdspriset till Anders Tegnell för att han i rollen som infektionsläkare och statsepidemiolog agerade sakligt och tålmodigt i sitt ledarskap under den turbulenta covid-pandemin. ”Det betyder mycket att jag får det här priset från just er som verkligen förstår hur det var”, sa Tegnell. En annan läkare som har gjort betydelsefulla insatser är Beata Oscarsson som kämpade för att rädda akuten i Lidköping. Under åtta år skrev hon en lista som visade att 35 patienter hade dött om akuten inte funnits. Hon tog emot priset Årets visslare under det öronbedövande ljudet av sextio visselpipor.

Tack för alla konstruktiva motioner och diskussioner. För varje år växer Sjukhusläkarna. Vi blir fler medlemmar, får nya insikter och utvecklas. För varje år har vi möjlighet till större inflytande. Det gör mig både stolt och glad när vi har ett nytt verksamhetsår att ta oss an.

Elin Karlsson, omvald ordförande Sjukhusläkarna

På Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 14-15 mars behandlade ombuden sammanlagt sju motioner. Bland annat ska Sjukhusläkarna under 2024 undersöka om medlemmarna tycker att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Det här är några av de frågor som Sjukhusläkarna ska arbeta med under året.

Sjukhusläkarna Lund vill att Sjukhusläkarna ska undersöka om det finns en majoritet hos medlemmarna att en obligatorisk nationell specialistexamen ska införas för alla specialiteter. Ombuden biföll motionen. Lokalavdelningen vill även att Sjukhusläkarna ska verka för att fler läkare ska ha rätt till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, samt att föreningen verkar mot att läkare tvingas att avtala bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid och mot att arbetsgivare rutinmässigt skriver bort rätten till kompensation för övertid i anställningsavtal. Motionen ansågs besvarad.

Sjukhusläkarna ska under verksamhetsåret arbeta för att stärka den medicinska kompetensen i Etikprövningsmyndigheten. Sjukhusläkarna Göteborg yrkade i en motion för att föreningen ska jobba för att en särskild avdelning med sakkunniga – vars majoritet har läkarlegitimation, klinisk erfarenhet och både medicinsk och vetenskaplig kompetens – ska göra myndighetens etiska bedömningar i ärenden om forskning på människor. Motionen bifölls.

Sjukhusläkarna Göteborg drev även igenom att Sjukhusläkarna ska verka för att Läkarförbundet tillåter att föreningens revisorer bereds möjlighet att delta som observatörer på förbundets fullmäktigemöte. Samtidigt ansåg ombuden att en motion från Sjukhusläkarnas förtroenderevisorer om att förtroendemannarevisorerna och deras suppleanter ska vara valbara som delegater för Sjukhusläkarna till Läkarförbundets fullmäktige var besvarad.

En annan motion som ansågs besvarad handlade om presentationen av valberedningens förslag på delegater till förbundets fullmäktigemöte. Sjukhusläkarna Lunds att-sats att kandidaterna i korthet ska presenteras i handlingarna inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte, som tar beslut om vilka som ska representera föreningen, ansågs besvarad.

Representanter för Sjukhusläkarnas styrelse träffade på onsdagen utredare på Vårdanalys för att diskutera myndighetens uppdrag att utvärdera regeringens arbete för att öka antalet vårdplatser i landet.

Sjukhusläkarna välkomnar att regering och myndigheter i dag delar bilden av att vårdplatsbristen är ett genomgripande problem som påverkar sjukvården i grunden. Det faktum att vi delar problembild gör att vi kan diskutera möjliga lösningar framåt.

Viktiga parametrar för att komma till rätta med problemen handlar inte minst om ökad nationell styrning, samt att läkare får en central roll i sjukvårdens styrning.