Nyhet

”För långa väntetider diskuteras sällan i dansk TV år 2016”

70 veckors väntan på en ny höftled i Sverige – helt otänkbart i Danmark. Där gäller två till tre veckors väntan för samma ingrepp i snitt.

En central styrning med strikt kontrollerad väntegaranti och diagnos­garanti är förklaringen bakom de korta kötiderna, menar danska Överläkarföreningens ordförande Anja Mitchell.

–  För mig låter det helt oacceptabelt att en patient skulle behöva vänta 70 eller 75 veckor på ett ingrepp. När det gäller höftoperationer handlar det ofta om gamla människor där risken för immobilitet och mortalitet ökar väsentligt med en så lång väntetid. För att inte tala om den försämrade livskvaliteten den medför, säger Anja Mitchell när Sjukhusläkaren visar henne siffror på de mest dramatiska skillnaderna i väntetid mellan Sverige och Danmark.

– För långa väntetider diskuteras numera mycket sällan i dansk TV. I Danmark  finns en väntegaranti på en månad också för benigna sjukdomar som kontrolleras strikt, och som ger rätt till behandling på privatsjukhus, om tiddfristen inte hålls. Och när det kommer till cancer kan fristerna vara ännu kortare.

Den nya regeringen som tillträdde för ett år sedan har även infört en diagnosgaranti som innebär att patienten antingen ska ha genomgått samtliga undersökningar och fått en diagnos eller en tydlig behandlingsplan av sitt tillstånd inom loppet av en månad. Där är det bara inom psykiatrin och ögonsjukvården som regionerna inte hundraprocentigt lever upp till garantin, berättar Anja Mitchell.

– I Danmark fungerar det här generellt sätt väldigt bra. Det är väldigt strikt kontrollerat att regionerna följer tidsgränserna. Den region som inte klarar av sitt uppdrag drabbas av flera negativa incitament, säger hon.

Förklaringen bakom de korta väntetiderna är den hårda centrala styrningen av vården, menar hon. Regeringen och regionerna ligger i hårda förhandlingar om vilken budget respektive region ska ha till förfogande och vad som ska gälla inför varje nytt budgetår.

– Vi har fem regioner och de ska allihop klara behandlings och väntegarantierna – vilket de gör. I vissa fall döljer det sig till och med en överbearbetning bakom siffrorna. Vid några diagnoser kan det faktiskt vara bra att vänta lite så att tillståndet hinner stabiliseras.

Men väntetiderna i Danmark har långt i från alltid varit lika korta, berättar Anja Mitchell.

Runt millennieskiftet fanns stora problem och åren därefter låg mycket fokus på att få ner dem och avveckla de långa väntelistorna.

– Det medförde bland annat att det blev en väldigt hög aktivitet på det privata området och under den kommande finanskrisen låg mycket fokus på att de privata vårdgivarna fick för mycket pengar. Men nu har man verkligen haft fokus från regionled­ningens sida att hålla de här garantierna själva i stället.

Varför tror du att Danmark har lyckats med det som Sverige misslyckas med år efter år?

– I Sverige verkar man ha fokuserat väldigt mycket på just cancerpatienterna, vilket är bra, men det är inte den benigna kirurgin som ska betala för det. Utifrån statistiken du har visat mig verkar Danmark ha haft betydligt bättre fokus på helheten.

– Jag förstår inte varför man inte låter sjukhusen rätta sig efter de krav som ställs för alla patienter.

I Danmark har det varit väldigt mycket centralledningsfokus och hur man kan uppnå kraven genom organisatoriska förändringar och vi har haft mer centralstyrning än ni har i Sverige. Samtidigt är det viktigt att man inte tar bort initiativen från de lokala sjukhusen.

– Sedan vet jag att Sverige har en utmaning som vi i Danmark saknar och det är att landet är geografiskt mycket större. Ni har sjukhus långt uppe i norr där man kaske inte kan ha samma krav. Men då får man ställa sig frågan om något ska flyttas. Dagens patienter är betydligt mer mobila än förr – kanske kan vissa ingrepp göras längre därifrån? Medan annan nödvändig vård ges närmare hemmet.

Hur ser bemaningssituationen ut i Danmark? I Sverige brukar en del av förklaringen till de långa väntetiderna vara sjuksköterskebristen och bristen på vårdplatser.

– Vi har inte alls samma problem med sjuksköterskeflykt i Danmark som i Sverige. Det finns inte särskilt många alternativa arbetsgivare för dem och flera regioner har signalerat att de måste spara in på bemanning när det gäller sjuksköterskor och undersköterskor – så de som har en tjänst håller hårt i den. Däremot finns det sängar i korridoren, överbeläggningar och vårdplatsbrist även hos oss, men jag tror inte alls att det är i samma omfattning som i Sverige.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera