En arbetsgivare som felaktigt tar ut extra övertid, problem att få övertid godkänd i efterhand, men också flextid som stryks utan dialog. Precis som på många håll runt om i landet är övertidsfrågan brännande het i Örebro.

• 01 november 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

Paula Wallmon, ordförande för Örebro läns läkarförening och Sjukhusläkarna Örebro, vrider sig lätt i trästolen. En fläkt surrar svagt i bakgrunden på lokalföreningens kontor på Järnvägsgatan i centrala Örebro. Inga kollegor är på plats.

På skrivbordet framför henne ligger högar med papper: listor med namn på medlemmar, på övertidstimmar, uppdelade utifrån bland annat specialitet och kön.

– Folk bara jobbar och jobbar och jobbar. Vi får hela tiden vittnesmål om det, däribland på våra medlemsluncher. Folk hinner inte gå på toaletten, de hinner inte äta, de hinner knappt andas… I många fall upplevs det så, åtminstone i perioder. I slutändan finns givetvis risk för utmattning. Folk får svårt att sova, svårt att koncentrera sig… psykosomatiska symptom. Man har svårt att koppla bort jobbet när man är ledig.

Grovt sett är det 50/50 mellan underläkare och specialistläkare, samt mellan kvinnor och män, på ATL-listan från arbetsgivaren i fråga om vilka som jobbar mer än 200 timmar. Skillnaderna märks snarast mellan specialiteter.

På kirurgkliniken och kärl-thoraxkliniken passerades smärtgränsen förra hösten. Örebro läns läkarförening hade på vårvintern flaggat för sjukvårdsledningen att man var tvungen att ta tag i övertidssituationen. Tidigare hade avstegsavtal tecknats med enskilda medlemmar, men eftersom situationen på klinikerna hela tiden fortsatte att vara oacceptabel meddelade facket att man inte längre skulle skriva på sådana avtal.

Under hösten började avtalen dock att trilla in.

– Vi har försökt att närma oss dem, och vill komma tillrätta med detta genom att skriva ett lokalt kollektivavtal. De väljer att tolka deras möjligheter att ta ut de här 150 timmarna utöver 200 timmar övertid på ett annat sätt, säger hon.

I slutet av augusti hölls ett första möte mellan parterna i ett försök att hitta en lösning på situationen. Paula Wallmon säger att förtroendet för arbetsgivaren urholkas när man agerar på det här sättet.

– Vi måste närma oss varandra, men från deras perspektiv är ju det här också en svår situation. Ekonomin är dålig. Var ska de ta pengarna ifrån för att anställa fler? Men om vi ska tillåta att läkare jobbar 100 timmar extra i övertid, då vill vi få någonting tillbaka…

Maria Åkesson, personaldirektör vid Region Örebro län, säger att regionen ser allvarligt på situationen på kärl-thoraxkliniken och kirurgkliniken.

– Läkarföreningen har signalerat om problemen. Det har varit en dialog med cheferna på klinikerna. Vi tar det här på största allvar, men vi har också ett hårt tryck, säger hon.

Det är förskräckligt! Men arbetsgivaren tar fortsatt det hela med en axelryckning… Paula Wallmon, ordförande för Örebro läns läkarförening

I Örebro, precis som på många andra ställen, skriver arbetsgivaren systematiskt bort ekonomisk övertidsersättning efter att man blivit specialist. Det gör också att man inte kan registrera övertid i systemet Heroma. Samtidigt stiger alltså ATL-siffrorna vad gäller jour. Med ökat tryck på sjukvårdens bemanning blir det allt svårare att få ut sin jourkomp i tid. På vissa kliniker kan läkarna ändå registrera övertiden i Heroma under rubriken mertid – som egentligen är avsett för deltidsanställdas fyllnadstid upp till heltid – och också få ut den i tid, timme mot timme, medan medarbetare på andra kliniker inte får den tiden godkänd i efterhand.

I stället skriver många upp tiden som flex. Och enligt flexavtalet är 20 timmar plus och tio timmar minus tillåtna vid de tre årliga avstämningarna. Flextidssaldo får föras över till perioden efteråt, men plussaldo vid avstämningsperiodens slut stryks. På ett flertal kliniker på Universitetssjukhuset Örebro, däribland på medicinkliniken, har läkarna slutat att flexa på grund av missnöje med att det inte finns någon möjlighet att ta ut den ledighet som ackumuleras.

– Folk är sjukt provocerade av det, och jag kan förstå dem. Det är förskräckligt! Men arbetsgivaren tar fortsatt det hela med en axelryckning…

Paula Wallmon betonar att det är verksamhetschefens ansvar att se till att det fungerar med flextiden för arbetstagaren. Chefen ska i god tid reagera när medarbetares flexsaldon håller på att skjuta i höjden.

– Det måste finnas planer för det, men som det är nu dyker avstämningsdatumet plötsligt upp, och tiden stryks utan att chefen har tagit upp det, säger hon och fortsätter:

– Många känner sig utnyttjade och maktlösa. Det är bedrövligt. Och lite vemodigt…

SKL måste på liknande sätt vara tydligt i relation till regionerna, så att tiden registreras på rätt sätt. Paula Wallmon, ordförande för Örebro läns läkarförening

Paula Wallmon lägger en trave med papper på bordet. Hon lutar sig tillbaka.

– Det är viktigt att personalen ändå skriver upp övertiden. Det måste framgå att det faktiskt handlar om övertid. En stor utmaning är den pedagogiska biten, att lära våra medlemmar vad som är flextid och vad som är övertid, vad som är vad, så att de blir noggrannare med registreringen. Förbundet har varit tydligt med det centralt, och vi jobbar aktivt med det lokalt. SKL måste på liknande sätt vara tydligt i relation till regionerna, så att tiden registreras på rätt sätt, säger hon, och fortsätter:

– Dessutom är det viktigt att medlemmarna hör av sig till oss om de inte får övertiden godkänd. Vi behöver den dokumentationen. Det är helt avgörande för oss.