Gapet mellan resurser, behov och efterfrågan i hälso- och sjukvården ökar. Hur ska fördelningen av ändliga resurser göras efter behov på ett rättvist sätt? I fem delar har Sjukhusläkaren tittat närmare på prioriteringar i vården.

• 18 december 2024
• 0
• AV: Eva Nordin

Hur skiljer man på Kloka kliniska val och prioriteringar?
Hur kan prioriteringsarbetet bli en integrerad del av det årliga budget- och beslutsarbetet? Och kommer utredningen Behovsstyrd vård att leda till en större jämlikhet och kortare vårdköer?

Under 2024 har Sjukhusläkaren i en serie artiklar lyfta olika perspektiv på prioriteringar i vården. Behoven och efterfrågan ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Frågan om prioriteringar i vården är ständigt aktuell, särskilt i dessa tider då regioner brottas med mångmiljardunderskott och svårigheter att rekrytera personal.

Det har visat sig att fler och fler från hälso- och sjukvården vänder sig till Prioriteringscentrum i Linköping för att få stöd och hjälp med verktyg och modeller för en mer rättvis fördelning av resurser efter behov. En medarbetare vid Prioriteringscentrum menar bland annat att beslut om horisontella prioriteringar behöver hamna i fokus; det vill säga val av åtgärder mellan verksamhetsområden, kliniker och även sjukdomsgrupper. Därför är det viktigt att titta horisontellt och inte fastna i ekonomiska stuprör.

Men hur hanterar landets regioner prioriteringsfrågorna?
Sjukhusläkaren har bland annat vänt sig till landets hälso- och sjukvårdsdirektörer ställt frågan om det finns intresse att införa den nationella modellen för horisontella prioriteringar? Och om de anser att det behövs en nationell prioriteringsfunktion med horisontell överblick och med ansvar för horisontella bedömningar?

Frågan om horisontella prioriteringar är som sagt het. Och svår. Trots det har få regioner etablerat beredande prioriteringsråd för att hantera arbetet med systematiska, strukturerade och transparenta prioriteringar.  Men det finns också goda exempel. Tillsammans med forskare från prioriteringscentrum har exempelvis Motala kommun tagit fram en modell där prioriteringsarbetet är en integrerad del av det årliga budget-och beslutsarbetet. En modell som fungerar lika bra i en region som i en kommun.

Västra Götaland är också en av tre regioner som ska testa en ny prioriteringsmodell för horisontella prioriteringar. I ett första steg ska kunskapsstöd som vårdprogram och vårdförlopp granskas och utvärderas. För är det rimligt att exempelvis etta enda vårdförlopp, vårdförloppet för hypertoni ska kosta 8 miljarder att införa, trots bristen på evidens? Det finns idag totalt 32 sammanhållna vårdförlopp (PSV), vid sidan av de standardiserade vårdförloppen inom cancervården.

Vi har också gjort ett nedslag på landets HTA-enheter (Health Technology Assessment). Ett viktigt redskap i vårdens prioriteringsbeslut är enheternas HTA-analyser. Men enheterna brottas med sitt uppdrag och det är långt ifrån självklart att resultaten från analyserna kommer in i regionernas prioriteringsprocesser. Ibland gör också vissa regioner en helt annan bedömning än HTA, som exempelvis i frågan om tryckkammare eller robotkirurgi vid höftprotesoperationer.

Med årets sista nummer avslutar vi serien om prioriteringar genom att intervjua sjukvårdsministern om Sverige behöver en nationell prioriteringsfunktion? Vi har också pratat med utredaren Anna Nergårdh om den pågående utredningen Behovsstyrd vård. Kan nya matchningssystem och arbetssätt leda till kortare köer och en mer jämlik vård med behovs- och solidaritetsprincipen i fokus?

Fotnot: Ny serie! 2025 kommer Sjukhusläkaren att starta en ny serie och titta närmare på vårdens ödesfråga: kompetensförsörjningen. Vad vill du läsa om, tipsa om eller diskutera? Hör av dig!