De senaste tio åren har Karolinska Solna CIVA legat i topp i landet när det gäller att flytta patienter till andra intensivvårdsenheter på grund av resursbrist. Men nu ska det bli stopp för det. Antalet flyttar till intensivvårdsenheter utanför KS ska dras ner drastiskt – något som redan har påbörjats.

• 24 september 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

Intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna – där centralintensiven och neurointensiven ingår – har länge haft höga siffror i fråga om flyttar av patienter på grund av resursbrist. De senaste två åren har CIVA noterat toppnoteringar under enskilda månader på mellan 18 och 21 procent.

Men orsaken till att man inte längre ska skicka patienter på grund av resursbrist är inte att sjukhuset har kommit tillrätta med sjuksköterskebristen och på så sätt kunnat utöka antalet vårdplatser. I stället handlar det främst om kostnadsskäl och det avtal som gäller i Stockholm. Enligt avtalet äger nämligen Karolinska betalningsansvaret för en patient till dess att denne inte längre behöver intensivvård – även om patienten flyttas till ett annat sjukhus. Och det till en kostnad av 50 000 kronor per vårddygn. Under 2019 behöver Karolinska spara drygt en miljard kronor.

Kostnaden för extern intensivvård där Karolinska universitetssjukhuset behöver betala extra pengar till andra IVA-avdelningar var 34 miljoner kronor 2016, 27 miljoner kronor 2017, 27 miljoner kronor 2018 och 9 miljoner kronor fram till och med augusti i år. Det interna målet är att spara cirka 15 miljoner kronor genom att minimera antalet externa flyttar.

– Vi har gått in i ett lite annat sätt att arbeta på med färre personal per patient. Vårt mål är att inte behöva skicka en enda patient externt under resten av året. Vi försöker att lösa det på ett sätt som gör att det ska fungera för alla, säger Jonas Blixt, funktionsenhetschef IVA Solna, och framhåller att man ser ett medicinskt värde i att inte flytta patienter.

Karolinskas lösning leder dock i sin tur, enligt fackliga företrädare, till nya problem: extra personal kallas in, det blir extrapass och högre arbetsbelastning.

– Sköterskorna upplever klart ökad arbetsbelastning och stress efter platsantalsförändringen, och att de många förändringar som skett sedan inflytten i nya sjukhuset lett till en tydligt försämrad arbetsmiljö, säger Ulrika Ljung Faxén, skyddsombud för Läkarförbundet på intensivvårdsavdelningen, som också framhåller att även flyttar mellan intensivvårdsavdelningar ofta innebär merarbete och stress.

Det här skulle man ha ordnat redan från början, när man byggde ett högspecialiserat sjukhus. Jonas Blixt, funktionsenhetschef

Jonas Blixt berättar att det tidigare vid flera tillfällen har inträffat att intensivvårdsavdelningar på andra sjukhus har nekat att ta emot patienter om de inte har fått extra betalt.

– Har de bemannande platser som tillhandahålls med budget från Stockholms läns landsting har de redan fått betalt för att kunna hantera patienterna. Själva hävdar man ju då att man ska få dubbelt betalt. Vi får aldrig externt betalt när vi tar emot en patient utifrån. Då ingår det i vårt uppdrag. Om det ska bli så att alla patienter ska fortsätta ligga kvar på sjukhuset, även om de inte behöver Karolinska-specifik vård, då kan vi till slut inte ta hand om de patienter som vi måste ta hand om. Det här skulle man ha ordnat redan från början, när man byggde ett högspecialiserat sjukhus. Det måste finnas ett avflöde.