Nyhetsarkiv

Flest klagomål på vård och behandling

Varje år vänder sig tiotusentals patienter till bland annat IVO och patientnämnderna med klagomål på sjukvården.

I fjol anmälde 6 832 patienter eller anhöriga till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att de var missnöjda med vården de fått. Nästan 33 000 gjorde liknade anmälningar till Patientnämnden. Många av anmälningarna överlappar varandra.

Enligt IVO:s tillsynsrapport för 2014 utreddes ungefär 60 procent av klagomålen till IVO i sak.

I en femtedel av alla beslutade klagomålsärenden riktade IVO kritik mot vård­givarens och/eller hälso- och sjukvårdspersonalens agerande.

Mer än hälften av kritikbesluten gällde klagomål på vård och behandling, till exempel komplikationer som inträffat i samband med operationer.

Klagomål på felaktiga, uteblivna eller försenade diagnoser stod för 40 procent av anmälningarna som ledde till kritik, och dokumentation och informations­överföring utgjorde tillsammans ungefär en fjärdedel av alla klagomål som föranledde kritik.

IVO kritiserade ofta vårdgivare för dålig kommunikation av olika slag även om det inte var just det som var klagomålets utgångspunkt. IVO menar att bristfällig informationsöverföring, dels mellan patient och vårdkontakter, dels mellan vårdpersonal och mellan vård­enheter leder till att patienter inte känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Det leder också till att samordningen för patienter inte har fungerat samt att diagnostisering och vård och behandling har fördröjts.

Två tredjedelar av de utredda klagomålen ledde dock inte till någon kritik från IVO.

Även bland de ärendena utgjordes lejonparten av klagomål på vård och behandling, samt diagnosticering.

Också till patientnämnderna är det i första hand vård och behandling som patienterna klagar på, därefter kommer bristande kommunikation som utgör grund för en femtedel av klagomålen till patientnämnderna.

Det framgår av IVO:s sammanstallning av klagomål som inkommit till patientnämnderna under verksamhets­året 2014.

Inom kommunikation rör närmare hälften av klagomålen bemötande. Därefter följer information till patient/närstående och dialog/delaktighet. Patienter och närstående upplever att de får bristande information samt att de inte känner sig delaktiga i vården.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera