Nyhet

Flertalet AT-läkare har jobbat ensamma på akuten

Nästan två av tre AT-läkare ha gått ensam primärjour på akuten utan legitimerad kollega. Det framgår i Sylf:s rapport för årets AT-rankning där Avesta toppar listan som bästa AT-ort.

I våras kritiserade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, vid flera tillfällen det faktum att olegitimerade AT-läkare arbetar ensamma på akutmottagningar under jourtid. Därför har Sylf, Sveriges yngre läkares förening, i årets rapport ställt frågan om tjänstgöring på akuten förekommit utan legitimerad patientansvarig kollega närvarande.

I topp i Sylf:s AT-ranking 2015 – Avesta lasarett Foto: Marie Eriksson/Landstinget Dalarna

Drygt 65 procent av de nästan 2 000 svarande säger sig ha varit med om det. Det visar sig förekomma inom alla AT-placeringar och är vanligt inom medicin-, psykatri- och kirurgiplaceringar.

– Vår grundinställning i Sylf är att olegitimerade läkare ska ha tillgång till en legitimerad kollega på sjukhuset när de går jour, det är viktigt som stöd och för utbildningskvaliteten och inte minst för patientsäkerheten. Ivo har kritiserat olegitimerade läkares ensamarbete och det är tråkigt att se att det fortsätter vara ett stort problem, säger Emma Spak, ordförande i Sylf till Sjukhusläkaren.

På en lång rad kliniker slängs AT-läkare in som ensamma primärjourer på natten efter sitt första dagspass på en klinik, enligt rapporten, som konstaterar: ”Är man inte bekant med rapporteringssystemet och praktiska rutiner blir osäkerheten stor”. En läkare som fick egen jourlinje på akuten utan introduktion citeras: ” Hade varit bra att veta vilka avdelningar som finns på sjukhuset innan jag självständigt skulle handlägga och lägga in patienter.”

– Man måste få en bra och individuell introduktion beroende på hur mycket man jobbat förut och var, kompetensen måste säkerställas. AT-läkare behöver inte någon att hålla i handen hela tiden men man måste veta att det finns någon man kan prata med och som kan komma omedelbart, säger Emma Spak.

AT-läkare i undersökningen uttrycker i enkäten hur de mest känner sig som billig arbetskraft under sin praktik på akuten och hur de vid tät jourtjänstgöring missar en hel del av sin utbildning.

Cirka 15 procent av de svarande AT-läkarna överväger att byta yrke. Två anledningar till det sticker ut bland de övriga: Dålig arbetsmiljö och för hög belastning.

På AT-orter som ligger högt på rankningslistan är det få som vill byta yrke, så det hänger nära samman med kvalitet på AT.

Avesta lasarett har gått från nummer två till nummer ett på årets rankningslista. På andra plats kommer Västerviks sjukhus och på tredje Kiruna sjukhus – alla tre med stabil närvaro i toppskiktet.

– Det är roligt att se att de som ligger i topp har legat bra även tidigare, att engemanget finns där och är hållbart över tid, säger Emma Spak.

Årets största klättrare är Kungälvs sjukhus som går från plats 42 till plats 4. Arvika sjukhus, förra årets bottennotering, fick hård kritik av Ivo förra året, bland annat för ensamma primärjourer, men klättrar nu nästan lika bra på listan som Kungälv.

– Sjukhuset har gjort ett väldigt stort lyft och förbättrat sitt arbete och det är kul att se att det avspeglar sig i resultatet!

Torsby, som var förra årets klättrare, har rasat ned igen.

Längst ned på listan hamnar Trelleborgs lasarett med Länssjukhuset i Sundsvall-Härnösand och Oskarshamns sjukhus över sig.

Akademiska och Sahlgrenska placerar sig bland topp 20 med stabil och god AT-kvalitet, medan övriga universitetssjukhus ligger under topp 20, enligt Sylfs AT-rankning 2015.

Svarsfrekvensen i Sylf:s enkät var 70 procent.

Läs Sylf:s AT-ranking 2015

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera