Nyhet

Flera landsting i startgroparna

Landstinget i Östergötland införde vårdval för obesitaskirurgi i mars 2010. Och nu förbereder flera andra landsting att utöka vårdvalet.

Landstinget i Uppsala län utreder inom vilka områden som vårdval ska införas i den specialiserade öppenvården.

– Vi arbetar nu med att ta fram ett inriktningsbeslut som vi ska presentera för politikerna under våren 2011, säger Niklas Rommel, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Uppsala.

Landstinget Kronoberg förbereder vårdval inom basal hörselrehabilitering. Och i Halland diskuterar man som bäst vilken modell för specialistvården som man ska välja. Från nästa årsskifte ska patienterna i Halland, efter remiss från husläkare, fritt få välja var de vill få sin specialistvård. Politiker kallar det utvidgade vårdvalet för ”Vårdval Plus”.

– Halland var tidigt ute med vårdval, redan innan det var reglerat i lag. Nu arbetar vi vidare med att utveckla vårdvalet som hittills i huvudsak avsett primärvård. Vi vill erbjuda patienterna en ännu bättre och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård, säger Lars Kolmodin, utvecklare vid avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys och strategi, Region Halland.

Tjänstemännen förbereder förslag

Politikerna i Halland har uttryckt en ambition att införa vårdval för den öppna specialiserade vården 2012. Ett uppdrag har nu givits till tjänstemännen att ge förslag på en sådan modell. Det finns ännu inga beslut på om det blir ett breddinförande eller en pilotverksamhet inom någon eller några specialiteter, eller inom vilka specialiteter det i så fall skulle gälla.

I juni beräknas ett inriktningsbeslut att tas, och i september förväntas fullmäktige att fatta beslut om modellen som helhet.

Till skillnad från Stockholm kommer Halland sannolikt att välja en annan väg.

– Ja, våra tankegångar skiljer sig från hur Stockholm valt att lägga upp det. Där gör patienterna flera olika vårdval och väljer olika delar som exempelvis förlossning, BVC och MVC. Vi vill snarare att patienterna har en dörr in till vårdenheten, och att man där får råd och stöd att komma till den öppna specialiserade vården, säger Lars Kolmodin.

Kostnadsansvar i primärvården

Olika finansieringsmodeller är tänkbara. En är att pengarna för den öppna specialiserade vården fördelas till vårdenheter (primärvården) som blir kostnadsansvariga för den specialistvård som erbjuds patienterna.

– Vårdenheterna måste därmed överväga vilka åtgärder inom den öppna hälso- och sjukvården som bäst gagnar patienterna, säger Lars Kolmodin.

Men finns det inte en risk för underbehandling, att man på grund av kostnadsskäl inte skickar patienterna vidare?

– Jo, den risken finns förstås, men vi tror att man löser detta genom en tät samverkan och att det finns en gemensam vilja att se till patienternas bästa. Riktigt vart vi landar vet vi inte ännu. Kanske startar vi med en pilotmodell och i så fall startar vi sannolikt inom det eller de områden där vi har tillgänglighetsproblem, säger Lars Kolmodin.

I Region Skåne finns en stark drivkraft och ambition att flytta ut delar av specialistvården till vårdenheterna i primärvården.

– Det har varit lite trögt, men nu börjar det ta fart och i dag anställer primärvården specialister som exempelvis gynekologer, psykiater och lungmedicinare. Vi har byggt in i vårt system att stimulera denna utveckling, det ska vara lönsamt att ta ansvar för invånarnas behov av öppenvård, även för specialiserad öppenvård. Om man exempelvis sköter 70 procent av befolkningens öppenvårdskontakter så höjs ersättningen med 12,5 procent under 2011, säger Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare inom Hälsoval Skåne.

Tydlig politisk ambition

Det finns en tydligt uttalad politisk ambition i Region Skåne att utvidga vårdvalet.

– Vi tittar bland annat på Stockholmsmodellen. Det handlar om fyra till fem specialistområden som vi tittar på. Det kanske mest uppenbara är områden där vi har problem med tillgängligheten. Men det dröjer sannolikt ett halvår innan vi har fattat beslut om vilka specialiteter som ska ingå och hur modellen ska utformas, säger Magnus Kåregård.

En av utmaningarna är att konstruera ett ersättningssystem som inte blir kostnadsdrivande.

– Vi vill helst styra mot resultat och kvalitet och vi ser gärna att etableringarna i den specialiserade öppenvården är en mångfald av team, snarare än enskilda yrkesutövare, säger Magnus Kåregård.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera