Nyhetsarkiv

”Om befolkningen växer, behövs fler vårdplatser”

Seminariets moderator Bengt von Zur-Mühlen inledde med att visa sin debattartikel i Svenska Dagbladet från september 2003 med rubriken ”Ståplats i sjukvården”.

– Sedan dess har vårdplatserna blivit ännu färre och det nya bottenrekordet är 24905 vårdplatser i hela Sverige. Det innebär 2,7 vårdplatser per 1000 invånare, lägst i EU.

Över 100 procents beläggning

Kenenth Lindahl, kirurg från Västerås och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, inledde med ett citat av Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm: ”Sjukvården är inte ett hotell där man efterfråga 100 procents beläggning”. Därefter visade han siffror på beläggningsgraden på Västmanlands sjukhus i Västerås, som under januari-maj i år varit mellan 114 och 121 procent varje månad.

– Sedan år 2002 har antalet vårdplatser i Sverige minskat från 50 000 till knappt 25 000. Och samtidigt har de kommunala omsorgsplatserna minskat med omkring 29 000. Konsekvenserna är allvarliga.

– Vi har dödsfall till följd av vårdplatsbristen, operationer och behandlingar skjuts upp, resurser och kompetens används fel. Patienter skickas runt mellan och inom sjukhus, och det kan för en äldre person innebära skillnaden mellan att bli eller inte bli förvirrad. Och läkaretiken sätts under press, vi tvingas till ökat risktagande och tummar på patientsäkerheten.

”Inte minska i län med befolkningsökning”

Lena Hallengren (S), sjukvårdspolitisk talesperson, tyckte att den bild som målats upp var ”inte lite dyster”.

– Sådär är det kanske på vissa ställen men inte överallt. Annars skulle vi inte ha den kvalitet vi har i sjukvården. Antalet vårdplatser har minskat i Sverige och generellt kan vi inte fortsätta på den vägen. Det går inte att fortsätta minska på vårdplatserna i regioner där befolkningen ökar. Men på andra håll kan vårdplatserna till och med bli färre.

Stefan Lamme (M), regionråd i Skåne, ville svara ”både ja och nej” på frågan om vårdplatserna räcker till.

– Vi måste starkt diskutera om vi tar hand om de gamla multipelsjuka på rätt sätt. De kanske inte först ska till en akutmottagning. det kan finnas bättre vägar och mer värdiga former. I Skåne har vi gjort en överenskommelse med kommunförbundet i Skåne om att ge boende i den kommunala vården garanterad läkarinsats inom två timmar. För första gången sjunker nu antalet sökande till akuten och de akuta inläggningarna minskar.

– Jag tror att vi måste diskutera vad vi ska ha våra sjukhus till. Det är inte rimligt att kommunerna använder sjukhusen för att kapa sina toppar.

Tommy Berger, landstingsråd (S) i Gävleborg, höll med Lena Hallengren om att det med ökande befolkning totalt sett behövs fler vårdplatser.

– Men vårdutvecklingen har lett till mindre omfattande ingrepp och kortare vårdtider, det verkar återhållande på behovet. Men det är klart att man blir förskräckt när man hör bilden från Västerås. I Gävleborg har vi 92 procents beläggningsgrad som ambition, men vi klarar inte det på alla kliniker.

Fler i ”reparationsåldern”

Margareta Berglund-Rödén, projektledare för SKL:s mätningar av överbeläggningar och utlokaliseringar, berättade att statistiken visar på överbeläggningar på alla sjukhus i Sverige.

– Men det hade ingen korrelation med antalet vårdplatser per 1000 invånare i de olika landstingen. Vi pratar mycket om de mest sjuka äldre, men äldre över 85 år står bara för 12 procent av alla vårdtillfällen. Det som hände mellan 2008 och 2010, då antalet vårdtillfällen ökade ”över en natt” var att kömiljarden slog igenom och det är framförallt vårdtillfällen för personer 65-75 år, jag brukar kalla det reparationsåldern, som ökade när landstingen började springa på pengar.

– Mycket av överbeläggningsproblematiken får vi skylla på oss själva, det är en lednings- och styrningsfråga och de katastrofala bilder vi hör beror på en dysfunktionell organisation. Vi har aldrig haft fler läkare och sjuksköterskor än nu, och vi behöver diskutera hur vi lägger upp arbetet. Om undersköterskorna kom tillbaka i vården skulle personalbristen minska drastiskt.

– I Skåne och Stockholm kommer det att behövas fler vårdplatser, den som inte förstår det har inte klarat grundskolans matte. Men i skogslänen är det annorlunda.

Anpassa arbetssättet

Gunnar Németh, vice styrelseordförande i Capio, började med att hålla med Margareta Berglund Rödén om att undersköterskorna behöver komma tillbaka i sjukvården.

– Svaret på frågan om vårdplatserna räcker till är, givet det sätt vi arbetar i dag, nej. Vi har inte tillräckligt med vårdplatser. Det går inte att ta bort vårdplatser innan man har anpassat sitt sätt att arbeta på och kortat vårdtider. Kanske kan man minska något i län där man inte har en befolkningstillväxt.

– Enligt SKL skulle det inte vara så farligt med överbeläggningar och utlokaliseringar. Men 204 patienter ligger varje dag på fel klinik. Det blir, gånger 365, 89 425 som är på fel klinik varje år. Och då vet vi att vårdtiden på en utlokaliserad patient blir minst ett dygn längre. Kanske hälften av dessa drar på sig vårdrelaterade infektioner? Hur många av dem dör?

– Det som behövs är ledning och organisation. Vi kompenserar i dag med koordinatorer för att vi inte har ”hotelliggare” där vi kan se var lediga platser finns. Vi behöver bra stödsystem i sjukvården, bra IT. Och vi måste mäta sin kvalitet. Kvalitetstänkande motiverar medarbetarna – de blir glada när patienterna blir friska och ledsna om de blir en infektion. I den här dåliga arbetsmiljön så trollar våra medarbetare med knäna.

Bilderna skiljer sig

Flera av publikfrågorna berörde att politikers och beslutsfattares bild av verkligheten verkar skilja sig från vårdpersonalens.

– Vilken information är det som verkligen går fram till beslutsfattarna? frågade en man i publiken som hade en sjukhusläkare i familjen.

Margareta Berglund Rödén höll med om att en gemensam bild är viktig:

– Att få ihop den här totalt väsensskilda bilden är en nyckel till hur svenska hälso- och sjukvård ska fungera. Ledningen och styrningen behöver fungera på ett helt annat sätt hela vägen ut. Om ingen frågar efter hur det är på golvet, hur det fungerar och vad som kan göras, då tröttnar vi. Samtidigt är jag lite sur på de läkarkolleger som valt att sätta sig på läktaren och vänta på att någon annan ska göra något. Jag tycker att vi alla ska hjälpas åt.

Kommunerna nyckelspelare

Thomas Lindén i Läkarförbundets chefsförening talade om kommunerna som nyckelspelare:

– Hur man vi locka kommunerna att ta över patienterna direkt?

Gunnar Németh föreslog att diskussionen inte skulle förläggas ”utanför sig själv” och ville istället fokusera på vad landstingspolitiker och sjukvårdsaktörer kan göra.

– Politikerna behöver sluta komma med utspel om processmått, som max fyra timmars väntetid på akuten. Istället ska de sätta mål, till exempel noll utlokaliseringar. Och personalens missnöje ska inte förnekas. Det är inte OK att köra med mantrat att patientsäkerheten inte är hotad, den är överskriden. Det dör folk.

Dialogen avgörande

Lena Hallengren trodde inte att frågan om samarbetet mellan landsting och kommun kan lösas med ändrade ersättningsnivåer.

– Staten skulle kunna ändra ersättningen, men sedan handlar det om dialogen. Det är viktigt att veta att de färdigbehandlade patienterna verkligen får god vård och rätt kompetens i kommunerna.

Stefan Lamme var mer positiv till förändringar i betalningsansvaret:

– Jag tror att det skulle vara bra med ekonomiska incitament. Den summa kommunerna betalar är för låg i dag.

Seminariets moderator Bengt von Zur-Mühlen avslutade med att kommentera diskussionen om att bättre arbetsmetoder kan minska behovet av vårdplatser:

– Det får inte bli som att träna simhopp i en bassäng utan vatten. Metoderna måste vara på plats först, annars blir det några dödsfall på vägen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera