Flera hundra röntgenremisser försvann på grund av tekniskt problem
Minst 350 röntgenremisser har varit försvunna i Region Jämtland/Härjedalen. Anledningen var ett långvarigt tekniskt problem i kopplingen mellan journalsystemet och röntgenklinikens eget system, vilket regionen nu har Lex Maria-anmält. Felet är också anmält till Läkemedelsverket, som vill att fler rapporterar brister i mjukvara.
Problemet uppdagades då en kirurg eftersökte en röntgenremiss och tillhörande tidsbokning gällande en av hens patienter. När röntgenkliniken inte kunde se remissen hos sig kontaktades journalsystemets support för att ta reda på vad som hänt. Anledningen visade sig vara ett tekniskt fel i den digitala remisskedjan – som enkelt uttryckt kan förklaras som en överbelastning på den plattform som behövs mellan journalsystemet och röntgens system för att de ska kunna prata med varandra. Under perioden 2015, då plattformen skapades, och oktober 2023 har det gjort att runt 350 röntgenremisser fastnat på vägen.
– Röntgen har inte kunnat kalla patienterna, eftersom remissen aldrig kommit fram, vilket hade kunnat innebära fara för patienterna, säger Mattias Skielta, chefläkare i Region Jämtland/Härjedalen.
Enligt honom har man inte kunnat hitta någon patient som har farit illa på grund av en försvunnen remiss och därmed ett försenat vårdförlopp.
– Som läkare är man pragmatiskt och jag tror att man helt enkelt har skrivit en ny remiss när man upptäcker att patienten inte har blivit kallad. Hade det inte varit för den här kirurgen som faktiskt gick ner till röntgen för att fråga vad som hänt hade vi fortfarande levt med det här problemet, säger han.
På grund av andra tekniska hinder kan journalsystemet nämligen inte ta emot leveranskvitton från röntgenklinikens system, vilket gör att en remiss som hamnat fel har kunnat försvinna ut i cyberrymden utan någon upptäckt detta. Just nu pågår ett arbete i Region Jämtland/Härjedalen för att se om det är möjligt att ändra på det. Dock ska arbetet med att skruva upp plattformens kapacitet ha eliminerat det problem som ligger bakom de försvunna remisserna.
Händelsen är dels lex Maria-anmäld, dels anmäld till Läkemedelsverket som ett fel i en medicinteknisk produkt. Enligt en fritextsökning i Läkemedelverkets system över registrerade anmälningar har det under åren 2019, 2023 respektive första halvåret 2024 inkommit sammanlagt 26 ärenden gällande journalsystem (se faktaruta).
Sandra Sjöåker, utredare på enheten för medicinteknik hos Läkemedelsverket, anser att kännedomen om att en mjukvara också utgör en medicinteknisk produkt generellt sett är för låg. Enligt regelverket är det tillverkarens skyldighet att se till att den fungerar utan problem – men också att den gör den nytta den säger att den ska göra.
– Jag har reflekterat över att det är så få anmälningar och jag önskar att fler rapporterar fel till oss. Tillverkaren är skyldig att utreda felen, men det är användarna som måste komma in med informationen. Användarna ska rapportera både till tillverkaren och till Läkemedelsverket, säger Sandra Sjöåker och tillägger att man kan rapportera till Läkemedelsverket via en e-tjänst.
Om ett journalsystem är dåligt ur ett användarperspektiv, räcker det för en anmälan till er?
– Det kanske inte räcker att det bara är dåligt, men om det är ett system som är så krångligt att det ofta blir fel i det så är det rimligt att rapportera det. Tillverkaren ska ha tänkt på användarna och tagit hänsyn till att systemet ska kunna användas i tänkt miljö – det ser ju olika ut på en akutmottagning jämfört med en avdelning till exempel.
Och om bristerna i systemet egentligen ligger i upphandlingen, vad gäller då?
– Egentligen har de två lagarna inte med varandra att göra. Om jag säljer en produkt så är jag skyldig att se till att den fungerar. Men i upphandlingen kan den som köper systemet välja att ta över tillverkaransvaret från den som bygger det, säger Sandra Sjöåker och fortsätter:
– Det kräver en del eftertanke när man upphandlar den här typen av system och särskilt om man väljer att ta över tillverkaransvaret. Man måste veta vad man gör, i så stora system blir också felen stora väldigt snabbt.
Till hösten publiceras en ny EU-lag som kommer att ställa krav på att alla system som hanterar patientdata ska kunna prata med varandra. Sandra Sjöåker menar att det kommer att ställa stora krav på de system som finns idag.
