Nyhetsarkiv

Fler forskare viktigt för framtidens vård

Hur skapas möjligheter för att fler läkare och medicine studerande ska välja en forskarbana? Det var frågan under ett av de seminarier som Sjukhusläkarna arrangerade i Almedalen. De flesta i panelen var överens om att någon form av meriteringssystem för forskning behövs, och att forskning som sker ute i verksamheterna behöver lyftas och värderas precis som vården i övrigt.

Att mer forskning behöver bedrivas av kliniskt verksamma läkare var utgångspunkten för seminariet. En enkel lösning kunde tänkas vara att skapa ett ekonomiskt incitament för att bedriva forskning. Men så enkelt är det inte, trodde panelen.

Christoph Varenhorst, kardiolog i Uppsala, som är en av de allt färre som fortsatt forska jämsides med sitt klinikarbete menar att pengar inte är allt när det handlar om att locka fler till forskning.  Det är inte det som driver honom.

– Det handlar inte bara om lön. Jag vill som läkare förstå att min forskning har ett värde även för min chef och att det berikar min kliniska tjänst och gör att jag i en större omfattning kan bidra till att förbättra vården.

För den enskilde läkaren som vill arbeta med forskning handlar det också om att få ihop de två verksamheterna. Där menade Karin Dahlman-Wright, rektor på Karolinska Institutet, att det också handlar om att forskningsprojektet måste ha rätt form.

– Det är viktigt att se på hur projektet bedrivs och vilken typ av projekt som är lämpliga när man inte arbetar med forskning på heltid. De på KI som forskar heltid har helt andra förutsättningar. Den som jobbar kliniskt heltid och sedan får tid för forskning måste hitta rätt projekt, och alla projekt passar sig inte för deltidsforskning. Du måste också hitta rätt team, där det kanske finns någon som håller igång forskningen medan den andra jobbar kliniskt.

Att höja eller synliggöra forskningens status genom ett meriteringssystem eller karriärtjänster var det som paneldeltagarna cirklade runt i sina resonemang. Att även få in forskningen som en självklar del i landstingens verksamhet ansågs vara en viktig pusselbit. Där tror Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige att det behövs ett system för att mäta vilken forskning som bedrivs.

–  Det pratar vi mycket med politikerna om. Att alla uppdrag som vården har behöver värderas. Själva vården är det självklart att ska utvärderas, men också utbildning och forskning. Det som inte värderas görs förmodligen inte, man måste visa att här är ett värde satt på den här verksamheten.

Anders Henriksson, styrelseordförande i Kalmar landsting och första vice ordförande i SKL höll med om att landsting och regioner behöver kunna sätta siffror på hur mycket och vilken forskning som bedrivs.

– Det behövs ett forskningsbokslut från landsting och regioner, vi behöver kunna göra en jämförelse på forskningsområdet också.

Han menade också att det inte ska ligga ett motsatsförhållande i landstingens uppdrag att både producera sjukvård och bedriva forskning. Snarare kommer det bli allt viktigare att kunna kombinera de två verksamheterna när framtidens sjukhus ska bemannas.

– Forskningen är en del av att vara attraktiv som arbetsgivare. Jag ser det som en möjlighet för att klara av den kommande rekryteringen. Det finns ingen motsättning i det, det är en förutsättning.

I panelen deltog Christoph Varenhorst, kardiolog i Uppsala, Karin Dahlman-Wright, rektor Karolinska Institutet, Kevin Afshari, ST-läkare inom kirurgi, Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige, och Anders Henriksson, styrelseordförande i Kalmar landsting och första vice ordförande i SKL. Sjukhusläkarnas Kenneth Lindahl modererade debatten.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera