PATIENTSÄKERHET

Fler chefläkare ser brister i patientsäkerhetssystemet

Beslut som dröjer i flera år – och avsaknad av uppföljningar för att se om verksamheterna faktiskt håller de förbättringar de har utlovat. I Sjukhusläkarens granskning vittnar allt fler chefläkare om brister i patientsäkerhetssystemet.

År 2017 svarade 70 procent av chefläkarna i slutenvården nej på frågan om patientsäkerhetssystemet fungerar optimalt i Sjukhusläkarens enkät. När vi nu ställer samma fråga igen, sex år senare, har siffran stigit till 84 procent. Bättre uppföljningar av IVO och snabbare processer är något som flera av respondenterna efterlyser.

En av chefläkarna som svarade nej på frågan om dagens patientsäkerhetssystem fungerar optimalt är Mattias Skielta i Region Jämtland Härjedalen. Det främsta skälet till att han svarade som han gjorde var att han anser att man jobbar alltför mycket reaktivt med patientsäkerheten idag.

– Under pandemin ställde vi om vårt arbetssätt till proaktivt. Vårdplatser, sängar, sterilt vatten, flöden på akuten – vi var tvungna att tänka efter före kring allt för att undvika att något skulle gå fel.

Men idag upplever Mattias Skielta att vården åter är tillbaka i det reaktiva tänkandet kring patientsäkerheten.

Mattias Skielta, chefläkare i Region Jämtland Härjedalen.

– Idag är vi tillbaka till att göra utredningar när något har gått fel. Vi ska utreda händelser och anmäla skador enligt formalia för Lex Maria. Arbetet är väldigt tidskrävande och ger liten effekt. I dagens sjukvård finns inte tid för implementeringar av de åtgärder som framkommer och rapporteras till IVO. Det optimala skulle vara att vi i stället gör riskanalyser och att det då snarare är risken för att en skada ska uppstå som anmäls enligt Lex Maria.

Mattias Skielta tror att ett proaktivt arbete skulle skapa ett helt annat engagemang och tankesätt hos personalen.

– Det blir också mindre utpekande att anmäla en risk på ett kollektivt plan och tillsammans försöka identifiera orsaker till risken. Det blir en positiv aktivitet. Förändringsarbetet kommer att bli av även i en tidspressad situation då alla tillsammans jobbar för bättre arbetsmiljö och förbättrad patientsäkerhet.

Många patienter som har råkat ut för skador inom vården vill självklart ha svar på varför det gick fel just för dem.

– Givetvis ska händelser utredas men det läggs för mycket tid på enskilda ärenden. Utredningarna blir förstora och tar mycket tid. Det blir väntetider upp till flera år. De åtgärder man till slut kommer fram till kanske redan är åtgärdade eller uppfångade genom andra åtgärder tex införande av SVF. Istället borde analysteam snabbt se över de inkomna avvikelserna och identifiera ifall händelserna har någon gemensam nämnare och då göra en stor utredning av dessa orsaker och risker. Om dessa risker skulle kunna medföra allvarlig vårdskada så skulle man anmäla dessa enligt Lex Maria. Jag tror att de åtgärder man kommit fram till skulle ha större genomförande potential och få större effekt på gruppnivå och gynna fler än utredningar av enskilda händelser.

Varför tror du att så många av dina chefläkarkollegor svarade nej på frågan om patientsäkerhetssystemet fungerar optimalt idag?

– De kan ha besvarat frågan utifrån så otroligt många olika plan, men en sak som jag ofta hör nämnas är de långa handläggningstiderna. Utredningar av händelserna ska vara klar inom 45 dagar – då har vi knappt hunnit börja.

Vi ställde samma fråga för sex år sedan och då svarade bara 70 procent nej. Varför tror du att det är så många fler idag?

– Jag kan bara svara utifrån mig själv och för mig har pandemin på många sätt ändrat arbetssättet och tankesättet. Då lärde vi oss att tänka framåt och eliminera risker. Nu är vi tillbaka i att analysera varför något inträffade. Det kan säkert ha gjort att fler har fått upp ögonen för problemen och ställer sig kritiska till hur det fungerar idag.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera