Utredningen av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen ska vara färdig 2024. Tidsaspekten får nu kritik från Svenska Läkaresällskapet som också lyfter fram problem med expertgruppens sammansättning.

• 14 oktober 2020
• 1
• AV: Adam Öhman

– Det finns flera stora frågetecken kring den här utredningen och dess expertgrupp. Det känns tråkigt med tanke på hur viktig granskningen är, säger Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.

Nyligen blev det känt att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) utsett en expertgrupp som ska ge stöd till utredningen som ska granska Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen.

Planen är att utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2024. En första redovisning i uppdragets del som avser granskning av metoden samt det aktuella vetenskapliga kunskapsunderlaget, respektive beskrivningen av frågan ur ett internationellt perspektiv, ska lämnas senast den 11 juni 2021.

– Till följd av coronapandemin har inflödet av asylsökande varit i princip obefintligt, såvitt jag förstår, men pandemin kommer ju inte att vara för evigt. Och i takt med att inflödet av asylsökande ökar blir ju de medicinska åldersbedömningarna åter aktuella, säger Mikael Sandlund.

– Så länge inget annat sägs används ju metoden fortfarande. Man har förändrat lite i sina sätt att beskriva resultatet, det vill säga svara till myndigheter och domstolar, men i stort är det samma metod vilket kan vara mycket allvarligt om det är så att den innebär oacceptabel osäkerhet.

Vad är du mest kritisk emot? 

– Det handlar ju till stor del om brister i rättssäkerheten i och med att det kan uppstå felaktigheter i åldersbedömningarna på grund av metoden. Det finns en rad frågetecken om tillförlitligheten och precisionen. Ur ett läkaretiskt perspektiv är det särskilt allvarligt när medicinska metoder används i rättssammanhang på ett sätt som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Mikael Sandlund.

En av deltagarna i expertgruppen är Elias Palm, avdelningschef på Rättsmedicinalverket, som har varit med och utvecklat metoden och argumenterat för dess fördelar. Bland deltagarna i gruppen finns också Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen, Åsa Evrensel, verksamhetsexpert på Migrationsverket och Elizabeth Åhsberg, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

Mikael Sandlund poängterar det faktum att de förordnade experterna i utredningen delvis är de personer som har försvarat det kontroversiella metodvalet för medicinska åldersbedömningar. Följden av detta faktum blir, enligt honom, att det finns anledning att hålla ett ”öppet öga” mot vad utredningen presterar i form av oberoende vetenskaplig granskning.

– Det är klart att man blir besviken och frågande när man ser att delar av expertgruppen utgörs av personer som har försvarat metoden. Det signalerar inte direkt att utredningen kommer att göra en opartisk genomlysning, säger han.

Läs mer: ”Rättsläkare riktar skarp kritik mot att utredning dröjer”

Det var i juni som Maria Eka, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm, utsågs till regeringens särskilda utredare. Syftet med uppdraget är, enligt direktiven, mer exakt att stärka ”grunden för med vilken säkerhet det går att uttala sig om sannolikheten för att personer med okänd ålder är över eller under 18 år med hjälp av Rättsmedicinalverkets tillämpade metod”.

Utredningen ska vidare, som redan nämnt, belysa frågan ur ett internationellt perspektiv. Men den internationella expertisen om medicinska åldersbedömningar lyser med sin frånvaro i expertgruppen, framhåller Mikael Sandlund.

– I mina ögon hade det varit naturligt att anlita experter från andra länder, som har goda kunskaper om åldersbestämningar, inte har positionerat sig i debatten och dessutom inte arbetar på en myndighet eller liknande med allt vad det innebär av lojaliteter och hänsynstaganden, säger han.

Tommie Olofsson, tidigare avdelningschef på Rättsmedicinalverket i Uppsala, instämmer i kritiken.

– Elias Palm har ju varit en av de ivrigaste tillskyndarna av metoden och nu ska han i praktiken utreda sig själv. Det är klart att det blir en jävssituation, vilket är oerhört problematiskt. Men även Socialstyrelsen och Migrationsverket har ju fingrarna djupt i syltburken, säger han.

– Samtidigt är det tydligt att det saknas riktiga, opartiska experter och internationella sakkunniga på medicinska åldersbedömningar (MÅB) i gruppen. Om man nu ska ha med partiska experter som har argumenterat för metoden hade man åtminstone kunnat ha med någon kritiker i gruppen också.

Han anser på ett mer övergripande plan att det i sig är problematiskt att Sverige ska utreda Sverige, särskilt med tanke på att landet sticker ut i en internationell jämförelse i frågan om åldersbedömningar.

– Risken är att utredningen blir en form av beställningsjobb. Det ligger i farans riktning…

Tommie Olofsson var en av läkarna som förra året fick Sjukhusläkarnas pris Årets Visslare efter att ha slagit larm om metoden på Rättsmedicinalverket. Han har även kritiserat att tillsättningen av utredningen drog ut på tiden.

Läs mer: ”Visselblåsarna: Metoden är inte värdig en rättsstat”

– Det känns cyniskt att det överlag tar så lång tid. Det känns som att man försöker lösa många problem genom att förhala saker och ting. Utredningen ska ju vara klar 2024, även om ett delbetänkande ska vara klart till sommaren. Hur många asylsökande som berörs är kvar då och kan få sin sak prövad?

Ingrid Eckerman, pensionerad allmänläkare med ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter, är en annan som har reagerat mot utredningen och expertgruppens sammansättning. I likhet med Mikael Sandlund och Tommie Olofsson är hon inte minst kritisk mot att expertgruppen delvis består av starka förespråkare för metoden, medan de som kritiserat tillvägagångssättet saknas.

– Allt tycks bäddat för att utredningen gör samma slutsats som Socialstyrelsen: Att metoden är användbar för åldersbedömning av asylsökande ungdomar. Allt blir frid och fröjd, ingen har gjort fel. Ytterligare en rättsskandal att lägga till handlingarna…

Utredare Maria Eka anser att kritiken mot utredningen hamnar fel. Hon framhåller att de som är förordnade som experter i granskningen tillför sin kompetens och sina erfarenheter, vilket hon utgår från kommer att bli värdefullt.

– Vi kommer ju också att ha kontakt med andra personer som på motsvarande sätt är kunniga och erfarna inom området, men kan företräda andra uppfattningar. När det gäller internationell expertis bedömer jag att vi får in underlag även från experter i andra länder. Expertgruppen kan eventuellt också utökas efter hand, om det finns behov av det, säger hon, utan att vilja specificera mer vilka personer som man planerar att kontakta.

Hon instämmer i att det är en lång utredningstid, men pekar på att en bidragande orsak till den långa tidsperioden är att utredningen ska se till att en eller flera forskningsstudier genomförs i syfte att utöka det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Du har dömt i ett antal mål där det förekommit underlag för medicinsk åldersbedömning i din roll som domare på Förvaltningsrätten. Hur ser du på det?

– Att jag har dömt i mål där medicinsk åldersbedömning har åberopats kan, som jag ser det, underlätta förståelsen för de komplexa frågor som utredningen gäller.

Johan Rahm, kommunikationschef på Rättsmedicinalverket, svarar för myndighetens räkning. Rahm säger att RMV har blivit ombett av regeringen att nominera en expert till utredningen.

– Vi utgår från att vår huvudsakliga uppgift i utredningen handlar om att bidra med kunskap om den metod som Rättsmedicinalverket använder och kunna berätta om de avvägningar som gjordes. Om regeringen ber oss om att bidra med kunskap som de anser behövs gör vi naturligtvis det.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson skriver i en kort kommentar att expertgrupper som knyts till kommittéväsendet i regel bland annat består av tjänstemän från berörda departement och experter från myndigheter vars ansvarsområde berörs av uppdraget.

– Kommittéväsendet är oberoende i förhållande till regeringen. I detta fall leds utredningen av en särskild utredare, som personligen leder utredningen och ansvarar för slutresultatet. Det är utredarens sak att bestämma när och hur en expert ska bistå kommittén och vad som i övrigt ska gälla för expertens medverkan i arbetet.