SJUKVÅRDEN OCH KLIMATET

Finns det hopp i en dystopisk värld?

Ja, menar Johan Kuylenstierna, ny generaldirektör för forskningsfinansiären Formas och tidigare ansvarig för klimat-, vatten- och hållbarhetsfrågor på policynivå i FN och Klimatpolitiska rådet. Han vill se fler inspirerande berättelser, goda exempel och handlingskraft. – Framtiden är inte huggen i sten, det är vi som påverkar hur den kommer att bli, säger han.

Artikeln ingår i temat Sjukvården och klimatet

Vad fick dig att ta steget över till Formas?

– Det känns stimulerande att få använda mina tidigare erfarenheter och jobba i en verksamhet som befinner sig i gränslandet mellan politik och vetenskap. Jag vill arbeta brett med nyttiggörandet av forskning för olika samhällsaktörer. Jag hoppas också kunna bidra med systemperspektiv, att vi kopplar ihop olika områden och discipliner för att titta på komplexa utmaningar, som exempelvis klimatfrågan.

Under en föreläsning du höll på Svenska Läkaresällskapet om planetär hälsa betonade du att tekniska lösningar inte ensamt kommer att rädda mänskligheten, det krävs även innovation inom policy och förvaltning. Vad menar du med det?

–  Det har funnits en tendens att föra fram teknikutveckling och tekniklösningar som svaret på våra klimat- och miljöproblem, utan att vi i grunden behöver förändra samhället eller vår livsstil. Men när vi tittar på våra utmaningar som rör klimatet och våra resurser, kopplat till biodiversitet, transporter, vatten- och markanvändning, är det mycket mer kopplat till hela vårt moderna samhälle och hur våra grundläggande system är uppbyggda. Det kräver ett systemperspektiv som skär genom alla system och som knyter samman olika typer av kunskapssystem, politikområden och förvaltningsstrukturer. Innovation måste ske i samverkan och vi måste komma bort från stuprör och fragmentering.

Framtiden ser onekligen mörk ut och nya prognoser visar att vi går mot en allt snabbare uppvärmning av planeten. Vad kan hälso- och sjukvården göra för att ställa om till en mer klimatsmart utveckling?

– Mycket har hänt på tio år. Vi förstår problemen, vi har kunskapen och teknologin och vi har på ett helt annat sätt än tidigare möjligheterna att hantera problemen. Hälsosektorn har en stor miljö- och klimatpåverkan och ett stort ansvar.

– Jag tror dock inte på klimatalarmism, även om vi inte ska blunda för alla de otroligt stora utmaningar som vi står inför. Men vi har lösningarna framför oss och vi behöver bli bättre på klimatkommunikation, att lyfta alla vinster som följer av kreativa klimatlösningar, exempelvis bättre hälsa, innovation och nya affärsmöjligheter. Vi behöver tydligt redovisa effekterna, de positiva stegen och att det går att göra skillnad. Det skapar motivation, engagemang och en vilja att orka fortsätta med omställningsarbeten under en längre tid. Den norske psykologen Per Espen Stoknes har uttryckt det väl i sina böcker och föreläsningar.

– Men det som är helt avgörande är dock att vi har ett välfungerande hälso- och sjukvårdssystem, det är en av grundpelarna till ett hållbart samhälle och en hållbar samhällsutveckling.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera