De flesta är positiva till att flera olika vårdenheter har digital tillgång till deras journaler, visar en rapport från Myndigheten för vårdanalys. Däremot har få kunskap om hur deras journaluppgifter faktiskt används.

• 03 juli 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

De flesta personer är positiva till att olika vårdenheter har tillgång till deras journaler. Det visar en undersökning om hur befolkningen ser på användningen av digitala hälsouppgifter, exempelvis i journaler. Resultatet presenterades av Sara Belfrage, utredare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys vid ett seminarium arrangerat av SYLF (Sveriges yngre läkarförening) i Almedalen.

Av dem som deltagit i myndighetens undersökning svarar 84 procent att de är mer för än emot att olika vårdenheter har tillgång till varandras journalsystem. Av de tillfrågade uppger fem procent att de är emot det, medan 11 procent säger sig inte kunna ta ställning.

De flesta i befolkningen är positiva till att digitala hälsouppgifter (som förutom journaler även inbegriper samlad läkemedelslista och uppgifter i olika typer av register) och förtroendet är högt för hur uppgifterna hanteras, uppger Sara Belfrage.

Många är beredda att låta använda sina uppgifter om de är relevanta och kommer till gagn för den egna vården eller för att förbättra vården i allmänhet, menar hon. Däremot är de flesta negativt inställda till irrelevanta uppgifter i journalen, så som moraliska omdömen om en som person.

Men samtidigt som en stor del visar sig beredda att låta de egna journaluppgifterna användas, är själva kunskapen om hur uppgifterna egentligen används relativt låg, enligt rapporten.

Av dem som svarat i enkäten uppger endast 30 procent att de har god eller mycket god kunskap om hur uppgifterna i journalen används i praktiken.

Och ännu färre har kunskap när det gäller uppgifter i register, enligt Sara Belfrage.
– Flera vi har talat med ser ut som fågelholkar när man frågar om uppgifter i register, och svarar ”nej, jag är inte med i några register”, berättar hon.

Befolkningens starka önskemål om att ha insyn när det gäller användningen av de egna digitala uppgifterna i hälso- och sjukvården tycks alltså stå i skarp kontrast till verkligheten.
För att bibehålla människors förtroende för hur dessa uppgifter används behövs möjligen mer transparens från vårdens sida, enligt Sara Belfrage.

Hur ska man då göra konkret för att ge människor mer insyn i de digitala uppgifter som finns om dem i vården? 

– Att ta reda på det förutsätter att patienterna vet att dessa uppgifter finns. Man kanske ska informera mer från vårdens sida. Framför allt ska de patienter som visar intresse ges möjlighet till insyn, säger Sara Belfrage till Sjukhusläkaren.