Få mötesplatser ökar risken för att läkarna sticker
Läkare som saknar arenor på sin arbetsplats för diskussion med varandra är mer benägna att dra vidare till en annan arbetsplats. Mer än var fjärde av dem funderade till och med på att byta yrke.
– Om sjukhus- och landstingsledningar kände till det här borde de bli riktigt oroliga, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.
I går skrev Sjukhusläkaren om den sammanställning Gunnar Aronsson gjort över vilket vetenskapligt stöd som finns för olika åtgärder att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Slutsatsen blev, att oavsett vilken behandling de sjukskrivna får, krävs det en förändring av arbetsplatsen för att korta sjukskrivningarna.
Men många arbetsplatser kan behöva förändras för att få behålla sina läkare ändå. För ett drygt år sedan kom Gunnar Aronssons och Eva Bejerots undersökning om läkare, lojalitet och arenor för kollegialt inflytande.
Exempel som de två forskarna ger på arenor är arbetsplatsträffar, facklig samverkan, ämnes- och patientkonferenser, möten om planering och utveckling av verksamheten och deltagande i ledningsgrupper.
Lojaliteten mot arbetsgivare och organisation visade sig vara klart lägre på arbetsplatser där arenorna för kollegialt inflytande var få eller saknades. Där var det dubbelt så vanligt att läkarna funderade på att byta arbetsplats eller arbetsgivare. Mer än var fjärde, 28 procent, hade under det senaste året till och med funderat på att byta yrke.
Bland dem med tillgång till arenor var lojaliteten till arbetsgivaren och närmaste chefen två till tre gånger högre, enligt undersökningen. Det fanns ett starkt samband mellan tillgång till arenor och de enskilda läkarnas uppfattning om att de fick använda sin högsta kompetens.
Bristen på arenor påverkade däremot inte alls lojaliteten mot patienterna eller kollegerna.
– Men om läkare inte har fungerande arenor att träffas på och utöva inflytande så ökar sannolikheten kraftigt för att de sticker. En bra arena kan vara regelbundna möten, ibland kanske bara med andra läkare, ibland med andra i ett vårdteam, där man kan diskutera medicinskt professionella frågor, säger Gunnar Aronsson.
Av de läkare som svarade på enkäten ingick 20 procent i gruppen ”liten tillgång till arenor och litet inflytande”. Det är ingen extremgrupp utan utgör en femtedel av kåren, konstaterar forskarna, som misstänker att ju mindre inflytande och möjlighet att påverka organisationen desto mer lockande kan det te sig att ta anställning som stafettläkare.
– Vill arbetsgivarna behålla sina läkare måste de skapa eller se till att behålla arenor där läkarnas kunskaper kommer till användning, ge dem inflytande i verksamheten planering och odla ett öppet arbetsklimat, säger Gunnar Aronsson.
- Läs hela undersökningen här
