• 04 mars 2011
• 0
• AV: Christer Bark

– Kapar man ner några timmars möte till några soundbite och spetsar till, förenklar, personifierar och polariserar så fungerar det väldigt bra i medierna. Det blir, som i det här fallet, det man brukar kalla ”bra TV”, men glappet mellan verkligheten och bilden av verkligheten växer också proportionellt med förenklingarna.

Vad som räknas i slutändan är inte verkligheten utan det är bilden av verkligheten och när den väl har etablerats så är det den man utgår från. Och det är där det kan bli farligt.

Så säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik på Mittuniversitetet i Sundsvall till Sjukhusläkaren.

– Möjligen var det bra för SVT Debatt för de lyckades fånga människors uppmärksamhet. Det är hårdvaluta i ett infomationssystem där bristen på uppmärksamhet är en av de största utmaningarna för medierna. (Programmet sågs av runt 650.000 tittare).

Polariseringen blir så stor att kommunikationen bryter ihop

– Men slutresultatet blir, enligt Jesper Strömbäck, att människor får en bild av att det finns ett problem som är större än det faktiskt är.

– Det problem som finns blir svårare att lösa för att kommunikationsklimatet försämras. Människor låser sig i olika positioner. Polariseringen blir så stor att kommunikationen bryter samman. Några personer får gå.

Jesper Strömbäck menar att det vilar ett stort ansvar hos journalistiken att ge rättvisande bilder, för även om gemene man i enkätundersökningar säger sig misstro medierna, så visar forskningen att när vi konsumerar nyheter och debattprogram utgår vi från att det som sägs i det stora hela är korrekt.

”Ingen rök utan eld”

Det gäller alla nyheter, det spelar ingen roll om det handlar om Södertälje sjukhus eller om det handlar om Egypten. Det är därför de pressetiska reglerna betonar vikten av att nyheterna är korrekta.

– Står ord mot ord så tenderar vi att tro på den som anklagar utifrån talesättet, ingen rök utan eld. Det är klart att de anklagade förnekar.

Jesper Strömbäck drar en parallell mellan journalistiken och vetenskapen.

– Det finns två olika förhållningssätt. Det ena går ut på att man ska försöka bekräfta, det andra går ut på att man ska försöka förkasta påståenden.

Min uppfattning är att det svårt att bekräfta sanning med stort s. Vad man kan göra är att försöka slå hål på sanning med stort s.

I det här fallet; Har man sökt röster som stödjer det Peter Magnusson säger, eller har man sökt röster som inte stödjer det?

De svarande ses som skurkar

De som ska svara blir positionerade som den dåliga sidan, som skurkarna, de anklagade och får väldigt svårt därmed att argumentera emot. Vad de än säger låter det som undanflykter.

För en vanlig tittare som inte jobbar inom sjukvården blir det också väldigt svårt att förhålla sig till en del av argumenten. Att det inte rapporterats i avvikelserapporter, låter som ett väldigt byråkratiskt moment. Om man nu har pratat med folk så borde väl det räcka.

Det uppstod ju en symbios mellan politikerna och journalisterna i SVT Debatt-studion för två år sedan. Istället för att vara varandras motparter, gick de hand i hand sina fördömanden och förstärkte varandras budskap. Vad är din kommentar till det?

– Ofta när något passar in i medielogikens mönster av förenklingar och tillspetsningar så finns det få som egentligen har ett intresse eller kraft att ifrågasätta den vinkel som har satt sig. Journalisterma tycker att det är en bra story och det finns olika debattörer som ser en chans att driva sin politik. Då har man inget intresse att ifrågasätta. Sedan har vi de politiker som känner av trycket, eller tjänstemän för den delen som känner att de inte har något annat val än att acceptera.

Mediernas logik går före den politiska

– Egentligen fungerar den politiska logiken på så vis att om det kommer en anklagelse så ska den utredas och när den utretts så ska man ta ställning till hur problemet ska lösas, men i Sverige och andra västdemokratier så betyder mediebilden så enormt mycket idag att i sådana här situtationer går medielogiken omedvetet före.

Inom forskningen brukar vi tala om en medialisering som är en process där medielogiken, att handla snabbt, att synas och att framstå som handlingskraftig får allt större makt och betydelse på bekostnad av den politiska logiken.

Jesper Strömbäck: – Tydlighet, handlingskraft och synlighet är hårdvaluta i den politiska kommunikationen idag. Om en politiker hade gått ut i det här sammanhanget och sagt att; Nej, vi måste undersöka de här anklagelserna noggrannare, vi kan inte dra några slutsatser ännu, då skulle den politikern framstå som handlingssvag.

Medierna har största ansvaret

Jesper Strömbäck menar att även om ansvaret är delat, så tycker han att medierna har det största ansvaret.

– Det är de som har kraften att bestämma vad som är den dominerande vinkeln och vad som är den dominerande berättelsen. Sedan utnyttjar politikerna det, men de skulle inte kunna göra det om det inte vore så att medierna valt en väldigt tydlig skarp vinkling och tydlig berättelse, som politikerna kan haka på.

Men det var ju uppenbart att politikerna inte visste någonting i sakfrågan?

– Även om man inte vet några detaljer så får man synlighet och framstår som handlingskraftig. Det är två viktiga förklaringar. En tredje förklaring är att de faktiskt kanske trodde att det var sant.

– Man kan ha bristande kritisk distans till rapporteringen, men det kan också vara så att budskapet överenstämmer med ens fördomar eller förutfattade meningar. Det kan vara så att det passar in i den agenda man driver. Är man övertygad om att det finns en hög grad av rasism i samhället och det kommer en etablerad reaktion som säger att så här har det varit på Södertälje sjukhus, så är det väldigt lätt att tro på det.

Jesper Strömbäck menar att ur ett pragmatiskt perspektiv så kanske politikerna i studion som kom med snabba omdömen gjorde helt rätt i kampen om väljarna och i kampen om mediauppmärksamhet.

– Det är sällan någon bestraffas politiskt för uttalanden i sådana här sammanhang. Hade de inte ställt upp så hade de kanske framställts som att de inte tog rasism och främlingsfientlighet på allvar.

Sagt i debatten

Mette Friberg, ansvarig utgivare på SVT Debatt på nätsiten Second Opinion:

– Vi spelar aldrig upp saker som har gått korrekt till.

Vår uppgift är att publicera missförhållanden. Sedan är följderna av det här inget vi kan påverka. Att politikerna drar snabba växlar i direktsändning eller att sjukhusledningen väljer att avsätta chefer får stå för dem.

Ulrik Lindforss, kirurg på Södertälje sjukhus
Det är hög tid att be om ursäkt för det lidande och skador man åsamkade verksamheten på Södertälje sjukhus med sitt vettlösa agerande.

Som Sevefjord själv säger: ”Det är möjligt att det är ett antal personer som fått lida och är oskyldiga”.

Bland de personerna befinner sig fd verksamhetschefen Kajsa Giesecke, fd personalchefen och ett otal personer som hamnat i skottlinjen efter ett larm om rasism som visade sig vara falskt.

Utöver detta har hela historien kostat Stockholms Läns Landsting i runda slängar 10 miljoner kr. Som jag och min kollega tidigare uttryckt det i en artikel i Länstidningen för ett år sedan.
– Ställ era platser till förfogande!