FORSKNINGSFUSK

Få fällningar i Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning startade i januari 2020. Under det första året registrerades 46 anmälningar om oredlighet i forskning. I fyra av fallen fälldes forskarna av nämnden.

Ett uppmärksammat och aktuellt fall rör professor Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor vid KI. Hon är en av de fyra forskare som fälldes av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning för oredlighet i forskning 2020. Hon överklagade fällningen till förvaltningsrätten där hon friades i augusti i år.

Nu har Nämnden för prövning av oredlighet i forskning överklagat förvaltningsdomstolens beslut till kammarrätten för att få vägledning hur den nya lagen ska tolkas rättsligt.

I dag är det lärosätena själva som bedömer vilka sanktioner eller åtgärder som ska vidtas om en forskare gör allvarliga avsteg från god forskningssed eller fälls för forskningsfusk.

– Det är dock högst ovanligt att lärosäten går vidare med åtal eller uppsägning, säger Peter Allebeck professor i socialmedicin vid KI och en av nämndens ledamöter.

Han tycker dock att rådande system fungerar; det är ett tillräckligt hårt straff att bli fälld för oredlighet i forskning.

– Rykten sprids snabbt i forskarvärlden och det är i regel ett hårt slag för forskare att bli fällda. Jag tror inte att det skulle vara en god idé att hänvisa till brottsbalken. Det finns flera exempel på lagar där sanktioner inte är inskrivna i själva lagen. Och det vidtas även redan idag sanktioner, forskningsfinansiärer kan dra tillbaka anslag och man kan som anställd bli omplacerad.

Många olika åtgärder måste vidtas för att stävja forskningsfusk. Men en viktig grund är incitamentsystemen vid landets lärosäten. I dag tvingas forskare febrilt jaga finansiering och visa sin excellens i form av publiceringar i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Det gynnar knappast samarbeten, menar Peter Allebeck.

– Samarbete är alltid bättre, ingen vinner på att enskilda forskare gömmer data och endast strävar efter egen karriärutveckling. Vi skulle vinna mycket på om lärosätena ser över incitamentsystemen och långsiktigt satsar på goda forskningsmiljöer och kulturer där samarbete och samverkan premieras.

Nämnden hanterar endast den forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor, men inte den forskning som bedrivs av industrin eller privata företag Peter Allebeck håller med om att det kan vara ett problem, samtidigt är mycket av den forskning som bedrivs idag kopplad till ett lärosäte, menar han.

– De flesta forskare, inte minst inom industrin, har kopplingar till ett lärosäte. Vi har hanterat flera ärenden som rör teknisk och medicinsk forskning kopplad till industrin. Ett ärende handlade om en tryckt broschyr från ett företag där det förekom felaktiga uppgifter i citat av en forskare. Om forskaren medvetet har förvanskat eller manipulerat data så kan personen fällas. Ibland handlar det också om svåra gränsdragningsproblem kring vad som är forskning och utvecklingsarbete.

Målet mot Karin Dahlman-Wright

Målet gäller fyra artiklar där samma bild publicerats flera gånger med olika undertexter.

Karin Dahlman-Wright medger felen, men har hävdat att de skett av misstag sent i processen på grund av tidsnöd och att det i något fall inte var möjligt att upptäcka vad som var fel okulärt utan dataanalys. Hon har också hävdat att hon sett till att felen rättades så fort hon blev medveten om misstagen och att felen inte påverkat forskningsresultaten.

Enligt Förvaltningsrätten är det utrett att artiklarna innehåller bilder som inte överensstämmer med de resultat som bilderna sägs visa, vilket innebär att det är fråga om förfalskningar i lagens mening. Däremot anser förvaltningsrätten att det inte är klarlagt att hon uppvisat likgiltighet inför sitt ansvar.

Rätten noterar att Karin Dahlman-Wright direkt efter att felen observerats, vidtog nödvändiga åtgärder för att få till rättelser.

Utifrån vad som ovan anförts, och med hänsyn till vad som är upplyst om de enskilda felens karaktär, finner förvaltningsrätten att hennes handlande ”inte kan anses uppgå till sådan allvarlig eller klandervärd art att det utgör grov oaktsamhet i lagens mening” och friar henne.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har överklagat domen till kammarrätten och menar:  ”Med hänsyn till Karin Dahlman-Wrights erfarenhet och ställning i de aktuella forskargrupperna anser nämnden att det faktum att hon vid återkommande tillfällen granskat och godkänt felaktiga bilder inte kan ses som en följd av ursäktlig okunskap eller ett tillfälligt förbiseende. Nämnden bedömer därför att hon förfarit grovt oaktsamt”.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-05

Ledaren: Larmen kommer från hela landet / Vårdberget fortsätter att växa / Tema: Vad här hänt sedan Macchiarini-skandalen? / Tema: Nya läkarutbildningen – vilka förhoppningar och farhågor finns? / Årets visslare / Utblick: Covid-19 i Europa

Prenumerera