Distriktsläkarens kritik mot Försäkringskassan i ett videoinlägg på Facebook blev viralt i början av juli. Sedan dess har han blivit uppringd av flera myndighetspersoner som är kritiska till hans påståenden om att dokumentationskraven ökat under de senaste året. Men Johan Månflod står fast vid sina åsikter. – De ska inte skyffla papper till oss och mina kollegor. De läger helt fel fokus, på text och juridik istället för människor, säger han till Sjukhusläkaren.

• 02 augusti 2018
• 10
• AV: Veronica Lindström

I början av juli delade distriktsläkaren Johan Månflod Facebookinlägget med videon ”Hur vi får ett friskare Sverige” där han riktar stark kritik mot Försäkringskassans arbetssätt och högra krav på sjukintyg och kompletteringar.

– Låt vården och läkare göra sitt jobb, så blir Sverige friskare, säger Johan  Månflod i videon.

Där förklarar han också att kraven på sjukintyg och kompletteringar gör läkarna själva sjuka och att det administrationstunga arbetet halverar tiden med patienter och ger en sämre vård.

På bara några dagar fick inlägget en enorm spridning och i början på augusti hade videon delats 75 000 gånger och fått drygt 3 miljoner visningar.

Månflod beskriver reaktionerna som överväldigande och i det stora hela som positiva. Kampanjen var från början inte genomtänkt, men tankarna hade han gått med länge.

– Ibland får man sätta ned foten och det handlar inte bara om min arbetsmiljö utan också om vilket samhälle vi vill ha, säger Månflod till Sjukhusläkaren.

Det stora problemet beskriver han är att kraven på sjukintyg höjts och att Försäkringskassan enligt honom startat en hårdare juridisk linje som kräver utökad dokumentation av läkare.

– När de fick sina nya direktiv så började de begära kompletteringar på ett helt annat sätt än tidigare. Det är en avi-art av New Public Management och det skapar heller ingen big data som man kan få ut någonting av.

Det har inte hänt något i lagstiftningsväg, utan vi fick ett resurstillskott 2016 för att anställa fler handläggare. Cecilia Udin, Försäkringskassan. 

Reaktionen från Försäkringskassan har enligt Månflod varit ifrågasättande när tjänstemän inom myndigheten hört av sig efter publiceringen av videon. När Sjukhusläkaren ringde upp Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, dementerade hon att myndigheten skulle driva en hårdare juridisk linje än tidigare och hon delar inte Månflods bild av verkligheten.

– Det har inte hänt något i lagstiftningsväg, utan vi fick ett resurstillskott 2016 för att anställa fler handläggare för att kunna göra bedömningar i tid. Vi har även fått ett regeringsuppdrag att se till att vi har kompletta underlag för att göra rättssäkra bedömningar, säger Cecilia Udin.

Hon hänvisar till regeringsbeslutet från 1 juli 2008 som ändrade spelreglerna för sjukskrivning efter sex månader. Beslut om sjukskrivning måste tas med hänsyn till patientens arbetsförmåga sett till hela arbetsmarknaden, inte enbart utifrån nuvarande arbetsplats och bransch.

– Regeringen ville ha den här metoden eftersom de tyckte sig se att man stängde in människor på sina nuvarande arbetsplatser, istället för att titta på möjligheter på hela arbetsmarknaden, säger Udin och fortsätter:

– Men försäkringskassan har inte hunnit att göra de har bedömningar i tid. Vi hann inte och tillslut sa regeringen att ni måste ha komplett underlag och i samband med det gav de oss ett resurstillskott 2016.

Udin tror att det ekonomiska tillskottet är anledningen till att riktlinjerna från 2008 blivit kännbara under det gånga året, eftersom fler handläggare tillsatts och handläggningsprocesserna snabbats på. Resurstillskottet menar hon möjliggjorde att Försäkringskassans handläggare kunde arbeta fullt ut med riktlinjerna från 2008.

– Då upplevde läkare att vi skickade tillbaka för många läkarintyg för komplettering. Men många gånger så behöver vi inte mer komplettering utan mer information.

Har läkare tidigare skrivit dåliga intyg?

– Nej, men vi borde ha efterfrågat den här informationen tidigare på ett mer strukturera sätt.

Andelen kompletteringar har inte ökat under det sensate året.
Cecilia Udin, Försäkringskassan.

När det gäller Månflods påstående om att antalet kompletteringar ökat så hävdar Udin att ökningen varit marginell sedan 2011. Då låg siffran på 9,3 procent och 2017 låg siffran på 9,7 procent, enligt Försäkringskassans statistik.

– Andelen kompletteringar har inte ökat under det senaste året. Före jul gjorde vi en undersökning som visar att det inte har ökat, det ligger på 10 procent.

Udin påpekar också att fler personer är sjukskrivna idag jämfört med 2011, vilket enligt henne beror på att antalet sjuka ökat samt att sjukdomstillståndet sträcker sig under en längre tidsperiod.

– Antalet inkomna läkarintyg har ökat med 57 % sedan 2011. Många fler antal läkarintyg kommer in som Försäkringskassan ska göra en bedömning på, så det klart att läkare känner att det blir fler kompletteringar och mer informationslämnande.

Jag vet kollegor som övervägt att inte sjukskriva för att de inte hinner skriva kompletteringarna.Johan Månflod, distriktsläkare.

Regeringens och Försäkringskassan utökade krav på mer information om patienten menar Johan Månflod har sipprat ned på läkarnas arbetsbord och skapat sämre vård. Av ett patientbesök på 30 minuter går 15 min åt till att skriva sjukintyg. Och tiden, den tas från kvalitén.

– Det blir helt fel fokus. Att dokumentera på det här sättet för att identifiera och beskriva ett problem, det är en absurd företeelse. Det funkar inte och det blir sämre vård. Jag lägger hellre tid på att prata behandling.

Udin menar dock att Försäkringskassan bara följer lagstiftningen, och att läkares tidsbrist är ett fråga för arbetsgivaren.

– Det ingår i läkarens arbetsuppgifter att utfärda läkarintyg som den enskilde behöver ha. Det här är en arbetsgivarfråga att se till att läkare har den tiden som behöver för att behandla och skriva de intyg som behövs, för att se till att läkare har tid till både administration och behandling.

En konsekvens av den tidskrävande dokumentationen är enligt Månflod att allt fler läkare inom primärvården sjukskrivs på grund av utmattningssyndrom. Han vittnar om att kollegor och läkare inom primärvården blivit sjuka och tvingats själva till sjukskrivning på grund av utmattning.

– Det är ett arbetsmiljöproblem både inom sjukhusvården, primärvården och inom psykiatrin. Och patienterna blir inte friskare av längre intyg.

Han berättar att administrationsbördan kan pressa läkare till utmattning eller i värsta fall kan det vara lockande att neka patienter sjukskrivning för att slippa allt efterarbete.

– Jag vet kollegor som övervägt att inte sjukskriva för att de inte hinner skriva kompletteringarna. Man är stressad och det här tar så pass lång tid att man inte vill och och därför undviker det. Man tänker, nej, nu hinner jag inte och jag orkar inte med det här, det är för jobbigt.

Man måste försöka lösa problem istället för att fokuset på texter sittandes bakom datorer. Johan Månflod, distriktsläkare. 

Månflods förslag på förändring är att låta läkare göra sitt jobb – att vårda patienter– och inte ställa krav på att de ska kunna juridik och formulera långa och tidskrävande texter.

– Det måste bli en förändring. Jag tror inte att personalen på Försäkringskassan tycker om den rollen som de har. Man måste ha en annan approch mot människor som inte kan hitta ett jobb. Man måste försöka lösa problem istället för att fokuset på texter sittandes bakom datorer, säger han och fortsätter:

– Skapa ekonomiska incitament för arbetsgivare och den sjukskrivne att anpassa arbetsplatsen och hitta en placering, eventuellt byta arbete och växla karriär, men det kan ju bara komma fram i dialog. De ekomiska incitamenten blir billigare i längden än utanförskap i långtidssjukskrivningar.

Ett annat förslag är att Försäkringskassan ska besöka och föra en dialog med arbetsgivare för att ta reda på vad problemet är och var möjligheterna finns.

– Det är oroligt viktigt att se problemet och möjligheterna i verkligheten. Jag tror inte att man kan se det om man sitter bakom respektive dator. Just nu är det fokus på texter som skickas fram och tillbaka. Trots allt är Försäkringskassan den rikaste myndigheten.

Ska Försäkringskassan besöka varje arbetsplats där en patient blivit sjuk? 

– Kanske inte med varje patient men där det finns långvariga problem, där borde man verkligen lägga krutet. Man ska inte låta det gå ett år innan man tittar på arbetsplatsen.

När Månflod efter videopubliceringen förde en dialog med tjänstemännen på Försäkringskassan var det ingen som nappade på idén om arbetsplatsbesök.

– Samtliga är naturligtvis kritiska till det jag pratar om. De säger att de inte finns något i lagen som säger att de kan göra så, besöka arbetsplatsen. Men rätta mig om jag har fel, på 90-talet gjorde de så, och jag tror inte att lagarna har ändrats sedan dess. Jag tror inte att det finns något i lagen om att det är förbjudet att besöka arbetsplatsen.

Cecilia Udin påpekar att lagändringen från 1 juli 2018 både lägger mer ansvar på arbetsgivare, att denna ska lägga upp en plan när den sjukskrivne kommer tillbaka till arbetet. Hon menar också att med dagens lagar måste den sjukskrivne tvingas vara mer flexibel i tanke och handling.

– Vi har en strikt lagstiftning som funnits sen 1 juli 2008. Den gör att man som gemene man måste tänka omställning. Man införde även en bortre tidsgräns som är borttagen nu, men lagen är ganska strikt och man måste tänka att kan jag inte vara kvar hos min arbetsgivare behöver jag fundera på eventuellt omställning till annat arbete. Det är en viktigt del att veta att lagstiftningen är så, man kan inte gå sjukskriven hur länge som helst, säger Udin.

… jag tror att det här kan bli en valfråga i slutspurten, jag hoppas faktiskt på det.
Johan Månflod, distriktsläkare. 

Johan Månflod  hoppas på en förändring. Och han tror att myndighetens riktlinjer och metoder kan bli en fråga som avgör valresultatet den 9 september.

– I värsta fall får vi byta regeringen och jag tror att det här kan bli en valfråga i slutspurten, jag hoppas faktiskt på det. Som jag ser det så är det oroligt viktigt för att visa vilket samhälle vi vill ha, är dokumentation eller människan viktigast? Det är faktiskt det de handlar om i det stora perspektivet, i det lilla handlar det om läkares arbetsmiljö.

LÄS ÄVEN: ”Överläkare fick diskbråck som krävde operation-nekades sjukpenning”

LÄS ÄVEN: ”Ny vägledande dom skärper kraven på Försäkringskassan”

LÄS ÄVEN: ”Förbundsjurist: ”Generellt går vi inte in som juridiskt ombud”

Texten har uppdaterats.