PLATS FÖR ADMINISTRATION

Evidens saknas för kontorslandskap för läkare

Var finns evidensen och behovsanalysen som förespråkar kontorslandskap för läkare? Ingenstans, menar Anders Eriksson, specialistläkare och tidigare programchef för Erstas nya sjukhus. Han efterlyser en nationell sammanhållen styrning av vårdarkitektur och tycker att Sverige ska snegla på Norge.

Det pågår många sjukhusbyggen runt om i landet och frågan om läkares administrativa platser har blivit het och konfliktfylld. I korthet handlar frågan om läkare ska ha en ”funktionsplats” som delas med andra i ett kontorslandskap, eller om platsen ska vara i eget eller delat rum, eller vid en personlig arbetsstation nära den verksamhet som läkaren arbetar i.

– Diskussionen har även handlat om huruvida antalet administrativa platser är tillräckligt många och hur användbara de är, säger Anders Eriksson, specialist i akutsjukvård samt anestesi och intensivvård med internationell erfarenhet av konflikter och katastrofer.

Det finns fram till idag mycket begränsad forskning om hur omställningen till kontorslandskap påverkar arbetsmiljön för läkare och om det medför ökad stress och koncentrationssvårigheter.

– Den forskning som finns utgår från renodlade kontorsarbeten. För vårdmiljö och vårdnära administrativa platser finns det knappt någon forskning. Ingen behovsanalys har hittills förespråkat kontorslandskap för läkare.

Anders Eriksson har mångårig klinisk erfarenhet i kombination med projektledning och design av nya sjukhusbyggnader med fokus på att å ena sidan förstå vårdens, användarnas och patienternas behov, å andra sidan byggprojektens, investerarnas och utförarnas behov.

– Det finns många hänsyn att ta när man projekterar för ett nytt sjukhus. Man behöver kunna prioritera och effektivisera när tid och resurser sätter gränser. Arkitekterna har i regel i uppdrag att bygga miljövänligt och resurseffektivt. Och genom att exempelvis lyfta ut det administrativa
till en separat byggnad kan man hålla kostnaderna nere. Kraven på exempelvis takhöjd och ventilation är inte lika höga som i en högteknologisk sjukhusbyggnad. Men då stänger man samtidigt möjligheterna för läkare att arbeta effektivt och kunna använda platsen i luckor mellan patienter. Avståndet och uppstartstiden blir för lång.

Anders Eriksson, specialist i akutsjukvård samt anestesi och intensivvård, har också erfarenhet av projektledning och design av nya sjukhusbyggnader.

Intresset för vårdarkitektur har följt Anders Eriksson sedan 2010. Under pågående ombyggnation av Helsingborgs sjukhus var han sektionschef för akutmottagningen. Några år senare blev han verksamhetschef för anestesikliniken på Ersta sjukhus.

Inför bygget av det nya sjukhuset engagerade han sig i frågor som väckt oro i läkargruppen; att ersätta läkarnas fasta arbetsplatser med flexibla arbetsstationer i ett kontorslandskap.

– Vi var flera verksamhetschefer som insåg att det inte skulle kunna gå att arbeta effektivt i lokalerna, att slutresultatet inte skulle bli bra. Styrgruppen pausade projektet och hämtade hem det till den egna organisationen.

Innan bygget av Ersta nya sjukhus skulle starta klev Anders in i rollen som programchef och flera från de egna klinikerna tog plats i programkontoret. Sjukhusledningen ställde sig bakom läkarnas beskrivna behov. I frågan om eget rum, delat rum eller personliga arbetsstationer utgick man från de verkliga behov som fanns, menar Anders Eriksson. Många uppfattar läkare som besvärliga, krävande och inte samarbetsvilliga. Men man glömmer bort hur komplext sjukvård är och att behoven är så mångskiftande.

Det är förstås viktigt att komma ihåg att läkare jobbar på olika sätt och att behoven skiljer sig rätt mycket åt … Anders Eriksson, specialistläkare med erfarenhet som programchef.

– Det är förstås viktigt att komma ihåg att läkare jobbar på olika sätt och att behoven skiljer sig rätt mycket åt beroende på specialitet, uppdrag eller om du är under utbildning. Vissa specialiteter har sin bas på en mottagning och arbetar nästan uteslutande där. Då kan mottagningsrummet användas för de administrativa uppgifterna. Andra rör sig mycket och jobbar på flera ställen i sjukhuset under en arbetsdag. Då kan man ofta vara ensam och ha patientsekretess även i ett rum som delas av några få, men det är ändå viktigt att det finns en egen bordsyta, eget skåp, egen dator så att uppstartstiden är kort och att platsen ligger nära det kliniska arbetet.

Hänsyn måste även tas till om du arbetar hel- eller deltid, har forskning eller om du kan arbeta på distans.

Anders Eriksson är utbildad vid Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers och föreläser regelbundet om vårdarkitektur. I dag delar han sin arbetstid mellan jobbet som kliniker på Remeo, en privat intensivvårdsrehabiliteringsklinik för patienter med kritisk, långvarig
sjukdom, och som konsult i ett eget bolag med fokus på vårdbyggnadsprojekt.

– Jag skulle önska att det fanns en mycket tydligare enkel standard så att inte varje region behöver uppfinna hjulet varje gång ett nytt sjukhus ska designas och byggas. Man kan exempelvis kika på Norge. Det finns en hel del som man kan standardisera. Vid större sjukhusbyggen går en nationell projektorganisation in och stöttar, det sparar både pengar och kortar projekttiden.

Jag skulle önska att det fanns en mycket tydligare enkel standard så att inte varje region behöver uppfinna hjulet varje gång … Anders Eriksson

Styrningen av vårdmiljön i Sverige har förändrats över tid, från statligt driven styrning till den decentraliserade styrningen som idag bedrivs av Sveriges 21 regioner. Från slutet av 1960-talet fram till 1989 fanns ett statligt organ, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, SPRI, med en byggnadsavdelning som gav nationell vägledning för vårdbyggandet i Sverige.

– När det lades ned togs de nationella regler för utformning av vårdlokaler bort. Ledning och kunskapsstöd för vårdbyggnation har sedan dess varit mycket decentraliserat.

Under de senaste åren har trendbegreppet aktivitetsbaserade arbetsplatser fått fäste när det gäller utformningen av kontor och administrativa ytor. Centralt i begreppet är att man först måste göra en noggrann behovsanalys tillsammans med berörda medarbetare. Syftet är att identifiera hur och var man arbetar, vilka aktiviteter man har och att därefter utforma rum som stödjer detta.

– Om man verkligen tar hänsyn till hur aktivitetsbaserade arbetsplatser definieras, borde det vara en tidlös och ständigt fungerande modell.

I kontorslandskapet på Nya Karolinska gapar stolarna tomma. Många läkare upplever att de är placerade för långt bort från det kliniska arbetet, enligt en kartläggning på Nya Karolinska Solna.FOTO: PRESSBILD NKS

En aktivitetsbaserad administrativ arbetsplats kan efter en behovsanalys mycket väl landa i att så gott som alla medarbetare behöver personliga platser eller egna kontor.

– Det är den analysen som ofta saknas i flera stora sjukhusprojekt. Men den är helt grundläggande och kan rejält effektivisera nyttjandegraden av de rum och ytor som finns. Läkare vill minska administrationen, så att de kan träffa fler patienter. Ur det perspektivet strävar man efter en lägre nyttjandegrad av administrativa platser. Men för att kunna arbeta effektivt måste de finnas, fylla behovet för uppgiften och vara tillgängliga när de behövs.

I stället för att ta fasta på konceptet förenklar man i regel och likställer aktivitetsbaserade kontor med kontorslandskap utan personliga platser eller egna rum. Begreppet aktivitetsbaserade arbetsplatser har blivit laddat och omdiskuterat på grund av att man aningslöst har kopierat kontorslösningar från andra branscher som känns innovativa, exempelvis Google, menar Anders Eriksson.

Vi skulle kunna följa Norges exempel med en nationell organisation för samlad kunskap och erfarenhet av komplexa vårdbyggnadsprojekt. Anders Eriksson

– Men det går inte att överföra den lösning som man i vissa fall har gjort och gör. Vid utformningen av nya vårdbyggnader och planeringen av administrativa utrymmen underskattas ofta komplexiteten i vården, den höga produktionstakten och läkares skiftande uppdrag och behov av att arbeta ostört, utföra koncentrationskrävande arbete och kunna prata med patienter och anhöriga under sekretess, säger Anders Eriksson.

I takt med digitaliseringen och visionen om det ”papperslösa” sjukhuset, har synen på administrativa platser förändrats.

– Mycket har digitaliserats och flera former av icke-fysiska vårdkontakter har tillkommit i form av videobesök och konsultationer via chatt. Det kräver administrativa lokaler som uppfyller kraven på sekretess och ostördhet.

Att vårdpersonal ska kunna arbeta ostört vid behov, slippa leta lediga platser för administrativa uppgifter och att dessa ligger i närheten av det kliniska arbetet samt att kraven på fungerande belysning, klimat och akustik uppnås, de kraven kommer att kvarstå även framgent, menar Anders.

Det saknas idag en nationell sammanhållen styrning av vårdarkitektur. Även om 20 av 21 regioner i dag är anslutna till Program för teknisk standard, (PTS), ett nationellt nätverk för utbyte och samverkan kring standarder för vårdbyggnader samt utveckling av olika konceptprogram, saknas ett helhetsgrepp, enligt Anders Eriksson.

– Fler och fler regioner börjar inse att de konceptprogram som PTS tagit fram är väldigt kostnadsdrivande. Nya sjukhus blir allt större, dyrare och mer avancerade. Vi skulle kunna följa Norges exempel med en nationell organisation för en samlad kunskap och erfarenhet av komplexa vårdbyggnadsprojekt. Det är också viktigt att användare av lokaler tidigt får vara med, för att lokalerna ska bli så ändamålsenliga som möjligt, säger Anders Eriksson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera