EU:s cancerplan kan bli ett lyft för svensk cancervård- och forskning. För även om Sverige har en hög standard finns det mycket att hämta från det europeiska samarbetet, speciellt när det gäller finansiering av projekt: drygt 40 miljarder kronor ligger och väntar på förslag. Även från Sverige.

• 03 mars 2022
• 0
• AV: Kristina Wallin

Ett flaggskeppsinitiativ som verkligen kan förändra något, eller bara tomma ord? Vi har pratat med några svenska experter om vad cancerplanen innebär för Sverige, och de är alla övertygade om att detta kommer att bli riktigt bra. Till och med ett stort hopp framåt för den svenska cancervården, eftersom samarbete över gränserna blir oerhört viktigt.

– Det blir ett sätt att arbeta gemensamt i Europa. Jag ser flera fördelar även för Sverige, som har en väl fungerande cancervård. Till exempel genom EU-samarbete när det gäller ovanliga diagnoser och inom barncancerområdet, där antalet fall är så mycket färre än bland vuxna, konstaterar Hans Hägglund, som är nationell cancersamordnare hos SKR.

Han tar upp exemplet med protonstrålning, som innebär kostsamma strukturer som inte alla länder har råd med.

– Cancerplanen kommer förhoppningsvis att leda till mer vård över gränserna, och då kan vi till exempel erbjuda denna typ av behandling, förklarar han.

Cancerplanen kommer förhoppningsvis att leda till mer vård över gränserna … Hans Hägglund, nationell cancersamordnare hos SKR

Cancerforskaren Mef Nilbert från Lunds universitet ser stora möjligheter till finansiering för alla som jobbar med cancervård och forskning i Sverige.

Genom cancerplanen ska enorma summor pengar delas ut till projekt inom medlemsländerna.

– Vi i Norden saknar en stark tradition av att ansöka om EU-medel, och vi får mindre stöd än våra resultat skulle göra sig förtjänta av. Men här har vi en chans att ändra på det. Eftersom större delen av pengarna går till samarbetsprojekt är mitt råd att man tar kontakt med kollegor utomlands och hör om intresset för samarbete och gemensamma ansökningar. Det är en bra början för att starta finansierbara projekt, råder hon.

Hon berättar att allt mer EU-medel går till större projekt, så det räcker inte att man själv har en bra idé eller forskning på gång. Den som tror att det är komplicerat att ansöka har nog tyvärr helt rätt, men låt det inte bli ett hinder, för en stor del av de drygt 40 miljarder kronorna kommer att börja delas ut redan i år.

– Vi är många som skulle vilja se en slags karta över vad som finns att söka, för det är krångligt. Det krävs en enorm informationsinsats här. Universiteten behöver hjälpa till genom att förtydliga för forskarna vad som gäller. Sedan är det viktigt att få ut budskapet till resten av Europa att det inte bara finns Karolinska institutet i Sverige, utan att kvalificerad forskning pågår även på andra ställen, säger hon.

Katarina Fredriksson från Socialstyrelsen sitter med i den grupp av rådgivare som konfronterar sig med europeiska kollegor om hur cancerplanen ska fungera i praktiken. De har redan haft sju möten sedan maj förra året, och även om vissa delar kan vara svåra att förverkliga, ser hon planen som ett bra steg framåt i arbetet mot cancer.

– Det handlar inte bara om att förhindra nya cancerfall, utan jämlik vård får stort utrymme. Var man än bor inom EU ska man få likvärdig vård. Ett problem vi stöter på när det gäller samarbete över gränserna, är hur personuppgifter ska hanteras över gränserna. Att kunna dela med sig uppgifter om patienter kan vara positivt för att ge den enskilde möjlighet till god vård i annat land, men svårt att genomföra med de gällande lagarna om persondata, berättar hon.

– Något som kommer att vara positivt är att EU vill skapa ett nätverk av cancercentra som ska samarbeta över gränserna. Detta är också en fråga vi diskuterar. Vilka ska till exempel vara med?

Det handlar inte bara om att förhindra nya cancerfall, utan jämlik vård får stort utrymme. Katarina Fredriksson, Socialstyrelsen

Alla tre anser att svensk cancervård och forskning har mycket att vinna på EU-satsningen. Även den som är riktigt duktig kan alltid bli bättre.

– Vi måste fokusera på att detta är även vår cancerplan, som våra insatser ska kunna kopplas till och omvänt. Den kan hjälpa oss att samla kunskapen, prioritera insatser och framhäva vad som gör oss unika, konstaterar Mef Nilbert.

För cancersamordnaren Hans Hägglund är fokus på förebyggande arbete och tidig upptäckt viktiga delar i planen.

– Utvecklingen är så snabb nu att samarbete över gränserna är ovärderligt. Genom cancerplanens projekt blir det verklighet. Meningen är att det ska byggas upp ett kunskapscentrum inom EU, förklarar han.