Europa säger nej till att samla fortbildningspoäng
Detta trots att CME-poäng (CME=continuing medical education) idag ligger till grund för obligatoriska system för recertifiering av läkare i många av Europas länder.
Toppmötet den 14 december, som Europaunionens läkarförbunds samarbetsorganisation (CPME) var huvudarrangör för stöddes av EU-kommissionen och Ministerrådets ordförandeland Finland.
– Slutdokumentet (hämta slutdokumentet som pdf) innebar en stor framgång för en modernare syn på läkares fortbildning, menar Läkarförbundets förre ordförande Bernhard Grewin, nyligen avgången ordförande i CPME.
På toppmötet deltog alla viktiga intresseorganisationer inom hälso- och sjukvården – arbetsgivare, industri, nationella myndigheter, försäkringskassor med flera, som samtliga med acklamation ställde sig bakom slutdeklarationen.
Toppmötet hade också samlat de ledande experterna inom medicinsk pedagogik. En av huvudtalarna var Hans Asbjörn Holm, som arbetat i över 20 år med utbildningsfrågor inom Norges Läkarförbund.
– För tio år sedan talade man mest om fortlöpande medicinsk utbildning, CME, som då var synonymt med formella, oftast externa, utbildningsaktiviteter. Idag har vi insett att bästa sättet att förbättra sjukvården och behandlingsmetoderna är att fortbildningen sker i anslutning till verksamheten, i teamen och är individuellt anpassad.
Insikten har lett fram till ett nytt sätt att se på recertifiering av läkare, menar Hans Asbjörn Holm.
– I dag är de medicinskt pedagogiska experterna eniga om att vi i framtiden måste gå från ett system med poängräknande till att dokumentera de lärande aktiviteterna och göra dem mer skräddarsydda efter arbetsplatsens och individens behov. Det bästa sättet att hålla sig ajour är att binda ihop teori och praktik i samarbete och reflektion med kollegor. Därför är en av sjukvårdens viktigaste uppgifter att se till att läkarna får arbeta i lärande organisationer och får tid och resurser, menar Hans Asbjörn Holm.
– Det är då man får till stånd en utveckling. Nu talar vi istället om kontinuerlig professionell utveckling, CPD, (Continuing Professional Development) som innebär en helhetssyn.
Hans Asbjörn Holm menar att modern sjukvård är så komplicerad att den kräver läkare som kan lära i mångdisciplinära team, kan sätta patienten först, kan utöva bra ledarskap, är socialt kompetent och tycker om sitt arbete.
Med på toppmötet var ordföranden i WFME (World Federation for Medical Education), Hans Karle från Danmark. Han delar Hans Asbjörn Holms synsätt:
– Alltför ofta är läkarnas fortbildning organiserad efter ett förenklat system av poängsamlande via ett stelbent deltagande i kursbaserade aktiviteter, trots att signifikansen av detta synsätt på läkarens kompetens och uppträdande aldrig kunnat dokumeneteras, var hans budskap till mötesdeltagarna.
Stor framgång för Sverige läkarförbund
och förre ordföranden Bernhard Grewin
Toppmötet i Luxemburg blev en stor framgång för Sveriges läkarförbund och förbundets förre ordförande Bernhard Grewin, som under sina år som ordförande i Europaunionens läkarförbunds samarbetsorganisation drivit frågan att kontinuerlig professionell utveckling är mycket mer än kontinuerlig medicinsk utbildning.
Thomas Zilling, vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen och andre vice ordförande i Europeiska Överläkarföreningen (AEMH), som var en av talarna på toppmötet har också engagerat sig hårt för att komma bort från fokuseringen på CME-poäng.
Europas läkare har svängt
Thomas Zilling menar att slutdokumentet visar att Europas läkare hare svängt i synen på hur bra fortbildning ska utformas.
– I ursprungsförslaget till slutdeklarationen fanns en formulering om CME-poängs betydelse i dokumentationsprocessen som ströks. Det var framförallt Österrike och Tyskland som ville ha in dessa skrivningar för att få sina nationella system sanktionerade av EU. Nu blev det ett slutdokument som kraftfullt stöder en modernare syn på fortbildning som accepterades av alla länder, där krav på CME-poäng inte finns med överhuvudtaget. Det är mycket glädjande.
– Om 10-15 år tror jag att vi kan titta tillbaka på det här toppmötet och se det som en milstolpe för en modernare fortbildning av läkarkåren i Europa, säger Thomas Zilling.
Stöd av EU-kommissionen
Men det kanske allra viktigaste var att mötet stöddes av EU-kommissionen, menar han.
– Det innebär att det inte lär komma krav från EU-kommissionärer på att samla CME-poäng för recertifiering eller relicensiering av läkare. Det kan förhoppningsvis leda till att myndigheterna i fler och fler länder så småningom överger det obligatoriska samlandet av poäng som bevis på läkares skicklighet.
– Det värsta scenariot hade varit om Europas läkare förordat system med obligatorisk recertifiering i en värld med fri rörlighet för läkarna, samtidigt som det råder stora skillnader i krav mellan länderna, menar Thomas Zilling.
– Det hade kunnat skapa mycket bekymmer och kaos för Europas sjukvård.
Men läkarkåren måste väl på något sätt visa upp för samhället och patienterna att läkaren lever upp till samhällets krav på kompetens?
– Jo, men CME-poäng ger inte det förväntade resultatet. Jag tror att Danmark kan vara en förebild. Där ska samtliga sjukhus ackrediteras. Det har visat sig från erfarenheter i i Köpenhamnsregionen att det var först när man började ackreditera verksamheten som man fick igång processen med utvecklingssamtal och en fortbildning värd namnet. Genom att starta dessa lokala processer höjs kvaliteten och patientsäkerheten, menar Thomas Zilling.
Vilken betydelse kommer slutdokumentet att få? Det är ju en sak att komma överens om vackra formuleringar på toppmöten och en annan sak att omsätta dem i verkligheten?
– Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att betona att det är arbetsgivarens ansvar att garantera att läkaren erbjuds tillräckligt med resurser i form av tid och pengar för att säkra kompetensutvecklingen. Mycket hänger nu på att huvudmännen tar sitt ansvar och budgeterar för fortbildning i verksamheten, menar Thomas Zilling.
– Dokumentet är ett politiskt dokument som handlar om reglering och myndighetsutövning. Vilka instrument vi skall använda för att garantera att läkaren bibehåller sin kompetens och förmedlar en för patienten säker vård.
– Slutdokumentet stöder den svenska synen och är helt i linje med IPULS verksamhet att granska och godkänna kurser, vilket förhopppningsvis kan ge ökat stöd åt IPULS arbete.
Många är oroliga att amerikanska läkare och forskare uteblir från kurser och konferenser i Europa om de inte får CME-poäng? Vad är din kommentar till det?
– Det har aldrig varit tal om att internationella kurser och konferenser inte ska poängsättas. Syftet med det Europeiska ackrediteringsinstitutet, EACCME, som skapades av de europeiska specialistföreningarnas organisation UEMS, är att ge läkare från länder med obligatoriska CME-system, som exempelvis USA, möjlighet att delta i kurser och kongresser utanför det egna landet. Men även UEMS motsätter sig tvingande CME-poängsystem, men det är en annan fråga.
Betyder Luxemburg-deklarationen att CME-poängdiskussionen nu är död i de europeiska sammanhangen?
Bernhard Grewin:
– Nej, det är den inte eftersom det finns länder som har obligatoriskt poängsamlande för recertifiering av läkare, men jag tror att om fortbildningspolitiken, i enlighet med deklarationen, kan vinna insteg och förankring i fler länder så kommer CME-fokuseringen och CME-diskussionen så småningom att falla.