EU satsar över 40 miljarder kronor för en jämlikare cancervård i Europa

Få bort ojämlikheten inom cancervården i EU. Det är målet med cancerplanen som EU-kommissionen jobbar med. Nu har den precis presenterat nästa steg i planen, som är en kartläggning av hur screening och vård fungerar, plus en satsning på HPV-vaccination.
Att cancervården inom EU inte är likadan överallt är ingen nyhet, men få är medvetna om hur stora skillnaderna är. Överlevnaden skiljer sig 25 procent i genomsnitt, och när det gäller screening är skillnaderna ännu större. Vissa länder testar till exempel 90 procent av personer med risk för bröstcancer, medan andra stannar på 6 procent.
Pandemin har gjort att hundra miljoner screeningar har ställts in över hela EU och en av två cancerpatienter har inte en tidig diagnos. Fast trots att covid slagit hårt mot cancervården överallt, har de stora regionala skillnaderna blivit ännu tydligare.
– En av de största fördelarna med den här planen är att den är början på en verklig hälsounion. Dessutom måste vi som EU kunna samarbeta om cancer, när vi kan bygga vägar och sjukhus tillsammans, säger Bartosz Arlukowicz, som är ordförande för EU:s speciella cancerkommitté BECA, till Sjukhusläkaren.
– Utvecklandet av covidvaccinet från BioNTech är ett exempel på att när EU satsar gemensamt kan det göra storverk. Jag är övertygad om att samarbete och smarta investeringar i forskning är nyckeln även till enorma framsteg inom cancerforskningen.
Fokus på cancer i EU:s hälsoarbete
Det är en oerhört ambitiös cancerplan som EU tagit fram. Unionen vill att alla invånare inom EU ska få samma möjlighet till bra vård, information om risker, screening-program, HPV-vaccination och hjälp efter tillfrisknandet. De närmaste åren kommer därför en stor del av hälsoarbetet inom EU att handla om just cancer.
Några steg har redan tagits, som till exempel expert- och rådgivargrupper som tillsammans ska utarbeta konkreta sätt att hantera förbättringar inom cancervården. I samband med Världscancerdagen i februari i år presenterade kommissionen nästa stora projekt.
Registret för att identifiera ojämlikheter (Cancer Inequalities Registry) blir verklighet. Det kartlägger trender och skillnader mellan länder och regioner inom EU, plus Norge och Island. Alla länder kommer att skicka in rapporter vartannat år om sitt arbete med cancer. Redan nu går det att se statistik som jämför olika länder, där man till exempel kan se att Sverige har ett av de lägsta dödstalen i cancer inom EU.
Satsning på HPV-vaccination
Det satsas mycket resurser för att minst 90 procent av alla flickor inom EU kommer att erbjudas HPV-vaccination år 2030. Länderna kommer att kunna söka finansiering genom programmet EU4Health. Skillnaderna är stora i dag, med bara några få länder som erbjuder vaccinationen till alla barn, även pojkar, medan andra inte ens har med den i sitt vaccinationsprogram. Kommissionen kommer även att samla in data från länderna om hur screening går till, för att planera hur det fortsatta arbetet ska se ut.
EU vill se stora förbättringar när det gäller bröst- och tjocktarmscancer. Dessutom ska nätverk för canceröverlevare och deras familjer byggas upp, med tyngdpunkt på barncancer.
EU arbetar även i dagarna med hur alkohol ska klassificeras. Cancerkommittén har föreslagit att alla alkoholhaltiga drycker ska få en varningstext, ungefär som cigarettpaketen. Det har fått vinproducenterna att slå bakut och de håller öppet på att försöka övertyga regeringar och EU-parlamentariker att rösta ner förslaget.
– Det är klart att kampen mot cancer kräver mod och kommer att stöta sig med ekonomiska intressen. Modern forskning visar att det inte finns en säker nivå av alkoholkonsumtion. Vi vill inte förbjuda något, men tycker att allmänheten ska vara medveten om riskerna med alkohol, förklarar Bartosz Arlukowicz.