Den gränsöverskridande vården fungerar bättre än för tio år sedan, men det är fortfarande för komplicerat för patienterna. Det visar en ny rapport från EU-kommissionen. I Sverige får de flesta som ansöker ersättning, men det är inte lätt att komma dit. Enligt socialminister Lena Hallengren finns det idag inte några nationella planer eller pågående arbete på att förenkla processen för gränsöverskridande vård.

• 11 juli 2022
• 0
• AV: Kristina Wallin

Att alla ska kunna söka vård var de vill inom EU är en av kommissionens käpphästar. Redan 2011 kom direktivet som skulle göra det lättare för patienter att ta sig över gränserna, men trots det är det generellt sätt ganska få som gör det.

Var tredje år utvärderar kommissionen hur den gränsöverskridande vården fungerar. I den senaste rapporten konstateras det att antalet vårdtillfällen utomlands ökat varje år sedan 2016, men allt detta avbröts när covid kom 2020. Svårigheterna att röra sig fritt över gränserna gjorde att ansökningarna om ersättning sjönk med en tredjedel totalt.

I rapporten konstateras att vissa regioner i gränsområden börjat samarbeta och har gjort det lätt att hitta information och få ersättning för vård i grannlandet. Detta borde utökas till fler gränsregioner enligt kommissionen. På det hela taget görs en stor majoritet av vården i grannländer.

Rapporten anser att det rent generellt är alldeles för komplicerat för patienter att söka ersättning för vård utomlands. Informationen är svårförståelig och ofta även svår att hitta. Kommissionen poängterar att varje land borde göra det lätt för sina invånare att veta vilken typ av vård man har rätt till utomlands, vilka kostnaderna är och hur mycket man kan få tillbaka från sitt hemland.

I Sverige måste man som patient själv ansöka om ersättning, eller förhandsbesked, från Försäkringskassan. Det är ett komplicerat förlopp, där patienten själv måste skicka in en personlig behandlingsplan, ha ett intyg från den utländska vårdgivaren att den accepterar förhandstillståndet, visa vilken behandling hen fått i Sverige och få den utländske vårdgivaren att skapa en personlig behandlingsplan som ska presenteras tillsammans med ansökan om förhandsbesked.

2021 beviljades 1 218 patienter i Sverige ersättning för vård utomlands. Av dem åkte hälften till Danmark, där en stor majoritet fick behandling mot hyperhidros, och en fjärdedel till Finland.

Sjukhusläkaren har frågat socialminister Lena Hallengren om det finns några planer på att förenkla processen för gränsöverskridande vård.

– Nej, det finns inte några nationella planer eller pågående arbete med detta. Kommissionen har dock antagit ett förslag till en förordning som förväntas utöka infrastrukturen för digitala tjänster för e-hälsa. Detta kommer att säkerställa kontinuiteten i vården när medborgare åker utomlands. Dessutom kommer införandet av e-recepttjänster att göra det lättare att få sin medicin i ett annat EU-land, säger hon.

Är detta något som kommer att tas upp i ministerrådet?

– Vi ser gärna en fortsatt diskussion om detta på EU-nivå. Utvärderingen kommer att ligga till grund för framtida beslut. Det är viktigt att patienternas rättigheter till vård utomlands tillgodoses, förklarar Lena Hallengren.

Rapporten tar upp vikten av att utöka de digitala patientregistren, så att det ska bli enklare för patienterna att flytta sig över gränserna. Kommissionen ser gärna att journaler blir tillgängliga digitalt även utomlands, något som däremot kan bli svårt med de stränga lagar om skydd av personliga uppgifter som finns inom många EU-länder.
EU-kommissionären för hälsovård, Stella Kyriakides, konstaterade när rapporten presenterades att pandemin visat vikten av att sjukvården enkelt kan samarbeta över gränserna. Kommissionen anser också att den gränsöverskridande vården kan vara ett bra sätt att komma i kapp med den icke-akuta vården och få ner vårdskulden i de olika medlemsländerna.