EU-länderna är eniga om att inte räkna inaktiv jour som arbetstid
Därför blev besvikelsen stor när ministerrådet, den 5 december ännu en gång misslyckades att komma överens om ändringar i EU:s arbetstidsdirektiv.
– Att ministrarna inte kunde enas beror enbart på de stora stridigheterna mellan blocken Storbritannien-Tyskland och Frankrike-Italien-Spanien om rätten för enskilda arbetstagare att frivilligt komma överens med arbetsgivaren om längre veckoarbetstid än 48 timmar, den så kallade ”opt-out”-regeln, säger Gustaf Lindgren.
England och Tyskland vill behålla opt-out-möjligheten, medan främst Frankrike-Italien-Spanien och EU-parlamentet vill ha bort den inom ett antal år.
– Så länge opt-out-frågan inte kan lösas blockeras alla förändringar av EU:s arbetstidsdirektiv, trots att medlemsstaterna sedan länge är överens om att införa begreppet ”inaktiv tid” för den tid då läkaren vilar under jouren på sjukhuset och man är överens om att den inaktiva tiden inte ska räknas som arbetstid, menar Gustaf Lindgren.
– Frågan har diskuterats i åratal och medlemsstaterna har kommit fram till att det inte går att leva efter Simap- och Jaegerdomarna utan att det får enorm påverkan på hälso- och sjukvårdssystemen och medlemsstaternas sjukvårdsekonomier.
När det gäller bakjouren är länderna enligt Gustaf Lindgren eniga om att ändra EU:s abetstidsdirektiv för att komma bort från den del i Jaeger-domen som säger att kompensation för störning måste tas ut omedelbart.
– Medlemsstaterna är överens om att ändra direktivet så att kompensationsledigheten ska tas ut ”inom rimlig tid” och att varje enskild medlemsstat ska kunna reglera vad som är rimlig tid i kollektivavtal. Den frågan är i det närmaste okontroversiell och diskuteras inte längre, säger Gustaf Lindgren.
Sveriges arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin var mycket kritisk på presskonferensen efter ministerrådets möte den 5 december.
– Det är bedrövligt, det är sjunde ministerrådsdmötet på raken som misslyckas att komma överens. Nu finns det anledning för landstingen att se över sin situation. Det är risk att det blir värre innan det blir bättre, menade han. Sven Otto Littorins slutsats var att det nu blir stora problem med jourerna.
Sveriges regering har kritiserats av oppositionen för att inte sätta ner foten och ta avstånd från möjligheterna till opt-out.
Gustaf Lindgren:
– Sveriges hållning är att vara tämligen flexibel. Det handlar inte om smarta lösningar för att komma framåt utan om en politisk vilja att komma överens.
Det misslyckade ministerrådsmötet i Bryssel den 5 december har spetsat till situationen ordentligt. Tålamodet börjar tryta på många håll inom EU över ministrarnas oförmåga att komma framåt.
EU-kommissionen som arbetat fram ändringsförslagen hotar nu att dra de länder som bryter mot nuvarande EU-direktivet, vilket i stort sett alla gör, inför rätta om inget sker.
Arbetsmarknadskommissionären Vladimir Spidla har också hotat med att dra tillbaka hela direktivförslaget om ministrarna inte gör famsteg och har i pressen antytt att han talar om veckor.
Gustaf Lindgren:
– Drar EU-kommissionen tillbaka förslaget ligger vi från svensk sida ganska illa till för då sitter vi fast i de befintliga reglerna för överskådlig framtid.
Fotnot: Nästa år övertar Slovenien ordförandeskapet i EU de sex första månaderna innan Frankrike tar vid.
