Nyhetsarkiv

EU-beslut påverkar mycket i svensk sjukvård

Kanske har regeringen ångrat sig med anledning av det nya Yrkeskvalifikations­direktivet som föreskriver en minimilängd på fem år istället för sex. Plötsligt vänds tidigare argument för en förlängd svensk grundutbildning på huvudet, eller kanske är det så att staten inte vill betala kostnaden för ytterligare ett halvt års grundutbildning.

För regeringen hade det givetvis varit lättare om EU inte hade ändrat förslaget till nytt direktiv från sex till fem år strax innan vägs ände.

Att EU i allt större utsträckning påverkar såväl Sveriges som övriga EU-länders hälso- och sjukvård blev väldigt påtagligt vid årets upplaga av European Hospital Conference som avhandlade det nya direktivet för gränsöverskridande vård i samband med årets medicintekniska mässa MEDICA i Düsseldorf.

Andrzej Rys, Europeiska kommissionens direktör för folkhälsa, började sitt anförande med att det nya direktivet om gränsöverskridande vård drivits fram ur krav från enskilda patienter och är ingenting som Europas politiker vill ha.

Med det nya direktivet har patientens möjlighet och rätt att söka vård utanför landets gränser ökat och regelverket för detta har klargjorts.

Rys och medarbetare har varit pådrivande i processen kring implementering av direktivets krav om inrättande av nationella kontaktpunkter för att informera patienter som önskar vård i annat EU/EES land.

Att följsamheten varit god och kontaktpunkter verkligen upprättats konfirmerades genom efterföljande presentationer från Ungern, Spanien och Sverige.

Andrzej Rys kunde berätta om en rad hinder som fortsatt vållar Kommissionen en hel del problem. Detta gäller exempelvis receptförskrivning över gränser. Här råder stora problem för patienter att lösa in recept utfärdade i andra EU/EES-länder. Det är inte bara problem med rätten till ersättning utan även praktiska problem som hur födelseår och personnummer skrivs. Här uppvisar Europas stater mer olikheter än likheter.

Detta skapar också problem för Kommissionens planer på ett nätverk för eHälsa. Ett nätverk som är under uppbyggnad och som bland annat skall göra det möjligt att föra patientinformation elektroniskt över gränser och skicka elektroniska e-recept. Man hoppas också på helt nya möjligheter till klinisk forskning över nationsgränser.

Generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor (DG SANCO) som svarar för hälso- och sjukvårdsfrågor i Europa vill nu trappa upp samordningen av EU-ländernas hälso- och sjukvårdssystem.

Under första kvartalet 2014 är planen att Kommissionen skall skapa ett ramverk för bildandet av ett EU-nätverk av så kallade ”centers of excellence”. Tanken är att hela projektet skall bidra till bättre forskning och undervisning över nationsgränser.
Standarder för kvalitet och utbildning skall skapas och indikatorer för behandlingsresultat utformas. Men det saknas beslut om hur dessa center skall utses och var i Europa de ska finnas.

Man undrar också om Kommissionen kommer våga ta i svåra frågor som: Vilka bevis har vi för vad som är bra kliniska vård- och behandlingsresultat?

För en lekman kan det tyckas lätt men för en kliniker oerhört svårt. Endast den läkare som aldrig ser en patient har noll komplikationer. Kommer man våga ta i frågan om minimivolymer i verksamheten för att upprätthålla kunskap och kompetens? Det skulle i så fall få stor betydelse för hur sjukvården i Sverige organiseras i framtiden.

Även om Sverige lever lite i utkanten av det stora EU är det viktigt att vi intensivt bevakar Europafrågorna så att vi kan påverka processerna och inte bara har att rätta oss i ledet när beslut är fattat, som nu med grundutbildningens längd. Jag tycker om Andrzej Rys ord kring direktivet för gränsöverskridande vård: ”Det här direktivet har drivits fram ur krav från enskilda patienter och är inget våra politiker vill ha. Det är just det som Yngve Gustafson och Björn ”Arga doktorn” Bragée presenterar för oss i TV rutan, men med andra ord.

Sjukhusläkaren önskar alla sina läsare god jul och ett gott nytt år
2014 fyller vår tidning 25 år och det skall vi fira!

Thomas Zilling

Det behövs en patientombudsman trots nya lagen om EU-vård

Sjukhusläkaren har tidigare haft flera reportage om svensk tolkning av EU-rätten på området gränsöverskridande vård. Nu har vi ett direktiv som är fullt ut implementerat i svensk lag från den första oktober i år och den svenska regeringen har varit pådrivande i processen på EU-nivå.

För att svenska patienter skall få ersättning för planerad utlandsvård gäller att den utförs av legitimerad sjukvårdspersonal och att kostnaderna skulle ha täckts av allmänna medel om den utförts i Sverige.

Det är hemlandstinget som ersätter kostnaderna för vården. Svenska patienter skall enligt direktivet inte kunna nekas vård enbart för att behandlingen inte är i bruk i Sverige så länge behandlingen är definierad som: ”international medical science and generally recognized good medical practice”.

Knappt 5 000 patienter behandlades enligt fördraget utanför landets gränser 2012. Möjligheten har funnits i många år men först med EU-direktivet kommer de tvingande kraven om nationella kontaktpunkter.

Av de patienter som valde planerad vård i utlandet 2012 så åkte 63 procenttill Danmark, till Finland 16 procent, Spanien 8 procent, Norge 6 procent och 16 procent till övriga EU-länder. Av de patienter som for till Danmark så reste flertalet för ögonkirurgi på grund av långa vårdköer som resultat av den havererade ögonsjukvården i Skåne efter sammanslagningen av klinikerna Malmö och Lund.

Uppdraget för de svenska kontaktpunkterna har gått till Socialstyrelsen för EU- eller EES-medborgare från annat land som önskar vård i Sverige och till Försäkringskassan för svenska medborgare som önskar vård i Europa. När nu lagen är införd kommer helt nya möjligheter att öppna sig för svenska patienter.

Även om man inte kan välja sjukhus för sluten vård inom Sverige så kommer möjligheten att istället söka vård inom Europa med tiden att tvinga fram förändring i det svenska regelverket. För kan icke svenska EU-medborgare fritt få välja vård vid sjukhus i Sverige så innebär det diskriminering av den inhemska befolkningen med dagens svenska regelverk.

En moderat sjukvårdspolitiker konstaterade krasst vid ett seminarium om gränsöverskridande vård vid Moderaternas Sverigemöte år 2011: ”Vad ni än gör så låt inte Försäkringskassan bestämma vem som skall få utlandsvård och sedan skickas räkningen till oss.” Men det är just så det blivit. Tolkningen av vad som är internationell medicinsk vetenskap och god medicinsk praxis kommer att bli en stötesten.

För att den enskilde patienten inte skall bli helt utelämnad till handläggares godtycke så behöver det inrättas en funktion av patientombudsman dit den enskilde kan vända sig.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera