”Ett ohövligt beteende kan påverka prestationen negativt”

Du har forskat på ohövligt beteende i arbetslivet – vad innebär egentligen det?

– Ohövligt beteende på en arbetsplats innebär att arbetskamrater utsätter varandra för ett respektlöst eller otrevligt beteende av låg intensitet. Det kan handla om vardagliga saker som att snäsa av någon, fälla en nedlåtande kommentar, inte lyssna när någon pratar eller himla med ögonen bakom någons rygg. Jag har studerat det här området under ganska många år och det finns numera mycket evidens kring att ohövligt beteende för med sig väldigt många negativa konsekvenser för både den som utsätts och för arbetsplatsen i stort.

Vilka negativa konsekvenser får detta i längden?

– Ett ohövligt beteende kan påverka prestationen negativt och gör det svårare för oss att utföra våra arbetsuppgifter. Om man blir bemött på ett negativt sätt skapar det en känsla av stress och olust som kan ta energi och fokus. Allt det här tillsammans gör att vi presterar sämre. Ohövligt beteende har också en tendens att eskalera över tid och utvecklas till mobbning. Det är helt klart en riskfaktor för grövre kränkningar och det riskerar även att smitta av sig. Om man själv har utsatts för den här typen av beteende eller har bevittnat när andra utsätts ökar det även risken för att man själv också börjar anamma det. Det smyger sig helt enkelt lätt in i vardagen och därför är det viktigt för oss alla att reflektera kring detta och stävja det i möjligaste mån.

Det finns till och med de som menar att hövlighet inom vården kan rädda liv – vad menar man då?

– Det man syftar på då är förmodligen ”civility saves lives”, som är en rörelse med rötterna i sjukvården i Storbritannien. Den betonar att hur vi bemöter varandra inte bara har betydelse för medarbetarna själva, utan även för patienterna. Det finns en del empiriska studier både i Sverige och utomlands på hur ohövligt beteende kan påverka arbetsutfall i sådana här sammanhang. Vårdpersonal som bevittnar negativa beteenden upplever även kvaliteten på vården de ger som sämre vilket självklart riskerar att gå ut över patienterna.

Men är det verkligen nödvändigt att vara hövlig i varje stressad vårdsituation på till exempel en akutmottagning?

– Om det är väldigt stressigt och man behöver fokusera intensivt en stund har vi människor självklart en större förståelse för att vi kanske blir lite kortare i tonen mot varandra än i andra sammanhang. Utifrån det perspektivet är detsvårt att säga något generellt om var gränsen för var ett ohövligt beteende går eftersom det är subjektivt till sin natur. Men typiskt är ändå att man har brutit mot normerna som råder på den här arbetsplatsen.

Vad kan en arbetsplats tjäna på att komma tillrätta med ohövligt beteende?

– Det finns ett par studier där man har tittat på hövlighetsfrämjande arbete. Det kan dels föra med sig en positiv förändring i form av stärkt tillit över tid. Man har också sett en minskad sjukfrånvaro och bättre upplevelse av attityder till arbetet. Ett hövligt eller ohövligt beteende är till stor del ett gruppfenomen och bör därför angripas tillsammans i en arbetsgrupp i stället för att peka ut enskilda individers beteenden.

Vilka är dina bästa råd till någon som jobbar som läkare gällande hövlighet?

– Det är nog främst två saker – det första är att börja fundera på vad hövliga beteenden på just din arbetsplats är för något. Vilka beteenden är trevliga och vilka mår du gott av att ha? När du väl har definierat det kan du fundera vidare kring hur du kan föregå med gott exempel och främja det. Vi vet från forskningen att både hövliga och ohövliga beteenden kan smitta av sig på omgivningen på olika sätt. Även hierarkin spelar stor roll. Som läkare har man en central roll och då kan det kanske ha ett extra stort signalvärde att visa vilka beteenden som är rätt. Om du har en roll som chef är det ännu viktigare att föregå med gott exempel då ohövliga beteenden som kommer från chefer är mer tydligt kopplade till ökad ohälsa hos övriga personer på en arbetsplats.