”Ett extra tryck att jobba vidare med vårdplatsfrågan”
Nyheter
Sjukhusläkarens granskning fyller ett viktigt syfte och diskuteras i bland annat SKR:s nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörerna. Det berättar Johan Kaarme som är chef på avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Artikeln ingår i temat Vårdplatsbristen dödar– Vi ser inte den här typen av aggregerad nationell data så ofta. Vi har inte haft den överblicken när det kommer till dödsfall och orsakerna bakom dessa. Det fyller därför ett viktigt syfte att få ta del av det på det här sättet som vi får göra genom er granskning, säger Johan Kaarme som är chef på avdelningen för vård och omsorg på SKR sedan snart ett år tillbaka.
Den aggregerade data man tidigare har haft tillgång till har en annan inriktning där man visserligen anger nyckeltal och för statistik över vårdskador, men överblicken kring just dödsfall saknas, berättar han.
– Jag personligen hade gärna sett att det hade funnits. Dödsfallen ni beskriver är ju extremen av när det gå fel inom vården och det berör verkligen. Det är oerhört tragiskt att människor dör till följd av vårdplatsbrist och resursbrist och det behöver vi såklart gå till botten med.
Dödsfallen ni beskriver är ju extremen av när det gå fel inom vården och det berör verkligen Johan Kaarme, chef på avdelningen för vård och omsorg på SKR
Kommer ni inom SKR att förändra ert arbetssätt på något sätt med tanke på resultatet av den här granskningen?
– SKR:s roll är till stor del att stötta regionerna med dataunderlag. Vi sammanställer och analyserar och bidrar med de data som ingen annan sitter på eller sammanställer. Vi försöker att omvärldsspana och sprider goda exempel bland annat med hjälp av våra 200 nätverk runt om i landet. Där kan jag bland annat nämna att er granskning har nämnts och kommer att diskuteras i det nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörerna som jag själv deltar i. Ett sånt här inlägg i debatten ger självklart ett extra tryck att jobba vidare med patientsäkerhets- och vårdplatsfrågan. Vi kommer att fortsätta propagera för användandet av verktygen med avvikelsehantering och händelseanalys ute i regionerna. Sedan är det viktigt att vi tittar vidare lokalt på de analyser som har gjorts. Orsaken till tillbuden kan nog se väldigt olika ut i olika delar av landet. Det stora jobbet behöver därför göras ute i regionerna, där möjligheten finns att med chefsläkarna och patientsäkerhetsenheterna fördjupa diskussionen och analysen utifrån fallen.
Vi har pratat med chefläkare som menar att regionerna och sjukhusen själva borde gå till botten med de här frågorna och börja granska sina journaler i efterhand – hur ser du på det? Kan SKR stötta regionerna i ett sådant arbete på något sätt?
– Det är ingen dålig idé. Chefläkarna är de som kan det här allra bäst. Jag upplever att det delvis görs redan men det finns alltid förbättringspotential på det här området och även här ser det väldigt olika ut runt om i landet. I Halland finns det till exempel ett intressant pilotprojekt där jag har förstått att man tittar på markörbaserad journalgranskning kopplat till AI så man snabbt kan skanna av ett stort underlag. Förhoppningen är att den nya tekniken ger en möjlighet som inte fanns förut. Förutom att sprida goda exempel och öka på initiativet att lyfta de här frågorna finns det andra sätt för oss på SKR att stötta regionerna i den här typen av arbete. Till exempel genom den stora patientsäkerhetssatsningen som vi drev mellan 2013-2023 som bidrog till att fördjupa patientsäkerhetsarbetet på flera sätt. I den rapport som vi nyligen publicerade kunde vi bland annat se att vårdskadorna hade minskat under denna period, liksom även de undvikbara vårdskadorna som minskade från 8,7 procent till 5,8 procent. Så arbetet går inte åt fel håll. Den här trenden behöver vi hålla i och arbeta vidare med. Alla vill ju att vårdskadorna ska gå ner och att vi ska ha tillräckligt många vårdplatser – där är vi alla helt överens.
Hur arbetar ni för att komma tillrätta med vårdplatsbristen idag?
– Vårdplatsbristen är inget nytt fenomen och Sverige är ett av de länder med lägst antal vårdplatser i OECD. Att bara lösa utmaningarna genom att rekrytera fler för att bemanna vårdplatser är inte ett alternativ eftersom prognoserna visar att antalet som kommer ut på arbetsmarknaden kommande decennium inte kommer att räcka. Därför måste vi hitta andra sätt. Vid sidan om att rekrytera, behålla och bemanna behöver vi också minimera icke värdeskapande insatser och prioritera tuffare. Men det behövs även andra åtgärder – som bättre samverkan mellan regioner och kommuner, ny teknik och taskshifting. Där har vi på SKR en väldigt viktig roll. Men det stora jobbet med att säkerställa platser för vård behöver göras ute i regionerna. Halland har till exempel minst antal vårdplatser per invånare men är också en av de regioner med minst antal överbeläggningar och utlokaliseringar. De har mellan 2015-2019 gjort en strukturerad neddragning av antalet vårdplatser med 20 procent och samtidigt börjat jobba på nya sätt genom att bland annat erbjuda mer vård hemma och vård polikliniskt där det var möjligt. I Västernorrland har man på samma sätt och med mycket fina utfall lyckats minska antalet vårdplatser inom psykiatrin med dryga 50 platser, för att i stället ge vården hemma för de patienter där det är medicinskt och praktiskt möjligt. Målet är förstås alltid att ha ett tillräckligt antal vårdplatser. Så även om det är tufft på många håll så finns det goda exempel. Det är värt att påminna om.
