• 25 maj 2016
• 2
• AV: Eva-Maria Björk

Den första stamcellstransplantationen på en MS-patient gjordes på Akademiska sjukhuset 2004. Sedan dess har ett hundratal patienter genomgått behandlingen. Av dem har två tredjedelar klarat sig utan medicinering efteråt.

 Idag, den 25 maj uppmärksammas den autoimmuna sjukdomen Multipel skleros med den internationella MS-dagen. Bland annat arrangerar MS-fonden idag olika aktiviteter på Fyrishov.

Stamcellstransplantationen ger stort hopp till MS-patienter, men behandlingen passar inte alla och det är viktigt att väga nyttan mot riskerna.

– Målgruppen är framförallt de som har aggressiv MS som kommer i täta skov; dessa patienter har mycket att förlora. Vid lindrigare sjukdom är det däremot bättre med bromsmedicinering. Samma gäller för äldre patienter, som haft sjukdomen länge och fått funktionshinder. För dem är också riskerna större, säger Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande inför MS-dagen.

MS drabbar cirka tusen personer per år i Sverige. Vid aggressiv MS kommer skoven fortlöpande, och det är de patienterna som en behandling med stamcellstransplantation kan bli aktuell och även kan bli framgångsrik om den görs i ett tidigt skede. Endast ett 30-tal patienter per år får behandlingen, men Joachim Burman uppskattar att åtminstone 10 procent av patienterna skulle ha nytta av den.

Blodstamcellstransplantationen innebär att benmärgen stimuleras att avge stamceller till blodet. Därefter silas blodet i en maskin som avskiljer stamscellerna som sedan fryses ned. Patienten får sedan en mycket kraftig cellgiftsbehandling som slår ut hela immunförsvaret. Under den tiden är patienten extremt infektionskänslig. När immunförsvaret är utslaget får patienten tillbaka sina upptinade stamceller via en transfusion och immunförsvaret börjar då byggas upp på nytt.

Resultaten för de transplanterade är mycket goda. Enligt en artikel i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry 2014 upphörde all MS-aktivitet för två tredjedelar av patienterna. Men metoden är fortfarande kontroversiell efter som det saknats jämförande studier. En sådan pågår dock nu, där patienter som fått blodstamcellstransplantation jämförs med en kontrollgrupp som fått traditionell behandling med bromsmediciner.