Nyhet

Ersboda vårdcentral ser inga gränser

På Ersboda vårdcentral arbetar fyra sjukhusspecialister tillsammans med specialistläkare i allmänmedicin.

Samarbetet har bland annat resulterat i färre remisser, ökat kunskaps- och kompetensutbyte och en bättre dialog med sjukvården.

Inga Sjöberg hade jobbat i 25 år som specialistläkare i gynekologi när hon bestämde sig för att lämna sjukhusvården. Under många år hade hon arbetat vid Kvinnokliniken vid Norrlands Universitetssjukhus, de senaste tre åren som chef.

– Jag blev chef på grund av frustration över långa väntelistor och köer som inte blev kortare. När mitt förordnande gick ut ville jag inte fortsätta som anställd på kliniken, jag var trött på att vara överläkare och längtade efter att göra något nytt, säger Inga Sjöberg.

Samma kvalitet till lägre kostnad


Under 2003 deltog hon i projektet ”Vårdcentralstyrd hälso- och sjukvård”. Tillsammans med andra sjukhusspecialister i pediatrik, geriatrik, internmedicin, ortopedi och psykiatri arbetade hon regelbundet som konsult vid vårdcentralen i Holmsund, utanför Umeå.

Syftet med projektet var att minska vårdkostnaderna med en bibehållen vårdkvalitet genom att förstärka primärvården och styra över vård från sjukhuset till primärvården.

– Det var en spännande erfarenhet och det visade sig att det gick att spara mycket pengar, säger Inga Sjöberg.

Inga Sjöberg valde efter projektets slut att söka en öppenvårdstjänst vid Ersboda vårdcentral, som ligger cirka sex kilometer från Umeå centrum. Under åren 2003 till 2005 utbildade hon sig till dubbelspecialist i allmänmedicin.

– Att vara specialistläkare i gynekologi är egentligen enkelt, det är en smal sektor av medicinen jämfört med att vara distriktsläkare. Här möter jag många fler dimensioner av medicinen och jag ser också fler utmaningar. Nu trivs jag väldigt bra med mitt arbete, säger Inga Sjöberg.

I dag arbetar hon halvtid som distriktsläkare samt cirka 30 procent som gynekolog. Vid sidan av sitt arbete på vårdcentralen är hon även konsultläkare till andra vårdcentraler i Västerbotten. Varje onsdag besöker hon olika vårdcentraler i Västerbotten för att ta hand om remisspatienter. Under en dag hinner hon träffa mellan 12 till 15 patienter. Med sig har hon ofta en ST-läkare.

– De får verkligen se många olika typer av patienter och lär sig mycket under sin utbildning. Många kvinnor med gynekologiska problem, inte minst äldre, uppskattar att de kan komma direkt till mig på vårdcentralen och slippa åka hela vägen till kvinno­kliniken på sjukhuset. De uttrycker ofta en tacksamhet, säger Inga Sjöberg.

Tre gånger per termin åker hon även till Lycksele där hon har ett samarbete med en barnmorska kring patienter med vulvabesvär. Inga Sjöberg driver också en särskild drop-in mottagning för kvinnor med underlivsbesvär. Hon är även ordförande för gruppen öppenvårdsgynekologi inom Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi.

– Det är väldigt omväxlande, varje vårdcentral har sin prägel och det krävs att man kan vara flexibel och har lätt att anpassa sig. För mig är det utvecklande på många sätt, säger Inga Sjöberg.

Hon är en av fyra sjukhusspecialister som idag är anställd på Ersboda vårdcentral. De övriga är specialister i internmedicin/hematologi, barnpsykiatri samt pediatrik. Två är dessutom dubbelspecialister i allmänmedicin.

Betydligt färre remisser


Mats Persson är distriktsläkare och medicinskt ledningsansvarig vid Ersboda vårdcentral. Han uppskattar att antalet remisser till kvinnokliniken minskat med mellan 70 till 80 procent.

– Vi ser flera vinster med att arbeta så här. Det sker en kunskapsöverföring åt bägge håll och det finns stora möjligheter till snabba konsulttjänster. Vi upplever också att vi är en attraktiv arbetsplats för ST-läkare, säger Mats Persson.

Nino Bracin (bilden) är även han distriktsläkare, samt ordförande i Västerbottens läns läkareförening.

– För oss är det givande med kollegor som kan mycket om sjukvården, och det blir betydligt lättare att introducera dem i arbete inom primärvården eftersom de redan kan gällande rutiner, rekommendationer och regler som rör slutenvården. Vi lär oss väldigt mycket av varandra. Specialistläkarna får möjlighet att uppgradera sin kompetens i de områden som de anser vara nödvändiga för att klara arbetsuppgifterna på en vård­central. Vi trivs väldigt bra tillsammans och vi är medvetna om att vi kompletterar varandra så att vi kan ta hand om våra patienter på ett ännu bättre sätt, säger Nino Bracin.

I de fall specialistkollegor inte känner sig trygga med en arbetsuppgift, exempelvis gynekologiska undersökningar eller arbetsuppgifter på BVC, så anpassas kraven tills att kollegorna känner sig trygga med att utföra det som krävs, menar Nino Bracin.

Trött på sjukhusvården


Per Hörnsten är specialist i hematologi och invärtesmedicin. Under många år arbetade han som överläkare på Norrlands universitetssjukhus. Under en period tog han tjänstledigt för att pröva ett arbete i Stockholm, men av familjeskäl återvände han till Umeå.

Men då fanns tjänsten på sjukhuset inte kvar, och inte heller något annat jobberbjudande.

– Jag kände mig inte så välkommen, trots att jag arbetat 18 år på sjukhuset. Det var också väldigt mycket strul kring ekonomin. Jag förlorade lusten att vara kvar på sjukhuset och blev istället medicinsk rådgivare för ett läkemedelsföretag. Men det jobbet låg i Stockholm. Till slut ledsnade jag på att långpendla och sökte mig då till öppenvården, säger Per Hörnsten.

Han är bara en av många sjukhusläkare som tröttnat på sjukvården. Bristen på vårdplatser, långa väntetider, och dysfunktionella IT-system har resulterat i att 40 procent av sjukhusläkarna uppger att de allvarligt funderat på att lämna sjukvården. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Sjukhusläkarföreningen.

I dag har Per Hörnsten en halvtidstjänst på Ersboda vårdcentral. Han arbetar även som konsultläkare inom hematologi vid Örnsköldsviks sjukhus cirka 15 veckor om året.

– På Ersboda vårdcentral kan jag vara ett kompetensstöd för kollegor när det gäller invärtesmedicinska frågor. Men jag finns även tillgänglig när det gäller utredning av patienter med blodrubbningar. Jag trivs väldigt bra och har stannat tack vare att vi har ett så bra samarbete och jobbar mot samma mål, nämligen ett bra omhändertagande, säger Per Hörnsten.

Till Ersboda vårdcentral hör en av Sveriges största familjecentraler. Inom samma område finns även folktandvården, socialtjänsten, BVC samt MVC, öppna förskolan och elevhälsan.

– Vi har nu stora möjligheter att samarbeta med fler kompetenser vilket innebär att vi kan ta ett helhetsgrepp. I samband med Hälsovalet som infördes den första januari, är det också mer viktigt än någonsin att vi kan konkurrera om våra patienter, men också om läkarkompetens, säger Anki Andersson, sjuksköterska och verksamhetschef vid Ersboda vårdcentral.

Den stora faran, menar hon, är om patienterna skulle fly eller om läkare startar nya vårdcentraler.

– Hälsovalet är en stor reform och vi känner oss fortfarande lite vilsna. Men den innebär också en spännande utmaning som svetsar samman personalgruppen. Jag har en fantastisk personal med hög kompetens, jag känner mig privilegierad att jobba här, säger Anki Andersson.

I dag får vårdcentralen flera förfrågningar om att utföra arbetsuppgifter som annars utförs inom slutenvården.

– Vi gör gärna det, vi har kompetensen, men då måste vi också få resurser och här brister det tyvärr, säger Anki Andersson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera