Ersättningen viktig knäckfråga i vårdvalet
Nyheter
Ersättningssystem, pension för deltidsarbetande läkare, sammanhållna vårdkedjor, jourlinjer, forskning, utveckling, ST-utbildning, regler som förbjuder bisysslor osv, osv. Det är mycket som kräver nya lösningar för att fungera, när vårdval för specialistläkare införs.
– Det var relativt enkelt och snabbt att införa vårdval i primärvården. Där hade man redan tidigare infört husläkarreformen och det fanns ett kapiteringssystem som var enkelt att använda. Det är svårt att överföra samma typ av system med ersättning per listad patient till specialistvården, konstaterar Roger Molin, regeringens speciella vårdvalssamordnare, som menar att den kanske största knäckfrågan för att få fart på vårdvalet i specialistvården är att hitta ett bra ersättningssystem.
10 landsting i gemensamt projekt
Han har just startat ett utvecklingsprojekt där tio landsting deltar och där fokus ligger på att hitta ersättningssystem som ger stöd för sammanhängande vårdkedjor.
– Vi inriktar oss framförallt på vårdtunga patientgrupper som finns i gränslandet mellan sluten och öppen vård och där patienterna hamnar på sjukhus när stödet i öppenvården inte är tillräckligt starkt. Det kan exempelvis handla om patienter med hjärtsvikt och KOL, berättar han.
Utvecklingsprojektet ska pågå till nästa sommar och Roger Molin hoppas att man ska hitta former för ersättning som skapar drivkraft och stöd och gör att dessa patientgrupper inte hamnar på sjukhus. Till sin hjälp kommer man att ha Health Navigator, ett medicinskt konsultbolag inom forskningsvärlden.
– Det har blivit alltmer tydligt att hur man betalar vårdgivare påverkar vilken vård man får, säger Roger Molin.
100 miljoner kronor per år
I regeringens budgetproposition avsattes 160 miljoner kronor för vårdval till specialistvård för det första året och ytterligare 100 miljoner kronor för vartdera året två och tre. Hittills har Roger Molin delat ut 100 miljoner i stimulansbidrag till landstingen. Vad de gjort med dessa pengar ska redovisas senast i mars nästa år.
Enligt den sammanställning som SKL:s nätverksgrupp för vårdval till specialistvård har på sin hemsida, redovisar bara 16 av 21 landsting att de har kommit i gång med vårdval inom någon eller några specialiteter. Men en del av dem som ännu inte har någon synlig aktivitet, har istället satsat stimulanspengarna på att hitta bra ersättningssystem, säger Roger Molin.
Andra regioner och landsting ligger i startgroparna och redovisar därför ännu inget, se särskild artikel om Region Halland.
Också Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som driver ett nätverk sedan 1998 för beslutsfattare när det gäller vårdval, satsar på en arbetsgrupp som ska titta på nya former av ersättningssystem. I projektet deltar Halland, Skåne och Västra Götalandregionen och till projektet knyts troligen forskaren Anders Ahnell, Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
– Här står det deltagarna fritt att ta upp olika problem och testa olika lösningar, berättar Åsa Himmelsköld, SKL, handläggare inom sektionen för hälso- och sjukvård.
Det kan exempelvis handla om hur man utformar ersättningen när specialistvård integreras i primärvård eller när specialistvård flyttar ut från sjukhus.
Den 27 september har SKL ett seminarium som handlar om att styra med ekonomiska incitament. Där presenteras en helt ny rapport om olika ersättningssystem i primärvården som Anders Anell tagit fram på uppdrag av SKL.
Tillåtet med bisyssla?
När det gäller frågan om att både arbeta offentligt och privat som läkare, har det hittills reglerats i avtal om bisysslor. Men i många landsting är tillgången på specialister inte så stor som i Stockholm där man valt helprivata lösningar i vårdvalet för specialistläkare. I de mindre landstingen kan det bli nödvändigt att tänka sig att läkare både jobbar på sjukhus och i privat öppenvård, samtidigt.
– Det här är en fråga som säkert blir aktuell att ta ställning till ganska snart, säger Åsa Himmelsköld.
Sjukhusläkaren har redan tidigare visat att de läkare som går ned på halvtid i sin tjänst på sjukhuset för att jobba privat den andra halvan, förlorar en stor del av sin tjänstepension. Diskussioner förs nu i frågan mellan SKL och Läkarförbundet.
Fokus på pensioner och övergångar offentligt-privat
Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets VIS-grupp (Vårdval i den specialiserade vården), menar att det finns flera principiella frågor när det gäller införandet av vårdvalet.
– Det som vi har fokus på är dels pensionerna. Som läkare är det viktigt att känna till att om man har två deltidstjänster, en offentlig och en privat drabbar det tjänstepension, med dagens pensionssystem.
Hon betonar också att det är viktigt att vara aktsam när vårdval införs, så att man inte dränerar sjukhusen.
– Det är viktigt att få till en snurra av läkare mellan de offentliga sjukhusen och den privata öppenvården. Det måste vara tillåtet för privatläkare att jobba på sjukhus och för dem som jobbar på sjukhus att jobba privat.
Utbytet är helt nödvädnigt menar hon för att man i fortsättningen ska kunna täcka upp jour och beredskap på sjukhusen och klara av forskning och utveckling.
– Vi måste också ha tillräckligt med läkare på sjukhusen för att kunna handleda och utbilda läkare.
Ta emot AT- och ST-läkare
Karin Båtelson vill också att öppenvården ska vara med och ta emot AT- och ST-läkare.
– Men då måste vi ha system som gör att ersättningen för att ta emot läkare under utbildning följer med konstaterar hon.
