En visionär som vill se läkarna i ledningen
Svensk sjukvård skriker efter läkare som ledare och chefer. I tider med ansträngd ekonomi och ständiga omorganisationer gäller det att ge läkare kompetens och redskap att kunna påverka utvecklingen i rätt riktning.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har den sjukhusövergripande studierektorn Anders Johansson fått snöbollen att börja rulla.
Nu sker ledarutveckling för både ST-läkare, handledare och studierektorer på Sahlgrenska Sjukhuset, pengar har vaskats fram (Regionala AT/ST-medel) och studierektorerna ska numera ingå i sin verksamhets ledningsgrupp.
Ledarskap och utbildning har fått en central plats på sjukhuset.
Anders Johansson kom ”som en ung och oskyldig man” till röntgen på 1980-talet. Han kom till ett fullständigt uråldrig system där underläkare endast förväntades producera sjukvård och vissa jourer. Anders Johansson ingick i en grupp missnöjda underläkare med vilja att förändra.
På grund av sitt intresse för utbildning blev han snabbt först biträdande studierektor och sedan studierektor på röntgen och var den som startade de första handledarutbildningarna för läkare på Sahlgrenska.
För några år sedan fick han tjänsten som sjukhusövergripande studierektor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – på 30 procent. Uppdragsbeskrivningen skrev han själv.
– Jag hade full frihet, man släppte mig vind för våg. Jag var enormt entusiastisk. Det var bara att köra tyckte jag. Nu skulle det införas ledarskap, humanism, ja helheten i utbildningen!
Men det gick inte som han tänkt sig.
– Det var förmätet av mig, men jag trodde att jag skulle kunna ändra riktningen på denna supertanker snabbt och lätt. Jag ville gå för fort fram. Det blev slitningar åt flera håll.
Även om han hade stöd från sjukhusledningen sågs Anders intentioner med oförstående ögon ute på golvet.
Sjukvård och forskning rankas högst inom universitetssjukhuset och utbildning som inte ens rörde medicin sågs av många som ett direkt slöseri med tid.
Efter snart fyra år finns det fortfarande de som har kvar samma åsikt, men Anders entusiasm och ideer har rört om ordentligt i grytan.
Anders Johansson:
– Jag började med handledarutbildningar och handledarmöten men det är mer att se som en nödlösning för stunden.
Man måste börja från grunden, med ST-läkarna, för att få en ny typ av ledare som redan från början får en viss kompetens och som sedan kan fortsätta att bygga på sitt ledarskap.
Trots att målrelaterad utbildning var infört sedan 1992 uppfattades utbildningen fortfarande främst medicinsk och tidsrelaterad.
Det finns så mycket vackra ord på pränt som står och värmer en massa hyllor, men man måste ha en verkstad! Man måste våga, pröva, ta risker, kunna misslyckas och försöka igen!
Och Anders Johansson levde som han lärde. Det blev full fart på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Allt föll inte i god jord, men när Anders Johansson bestämde sig för att satsa på ST-läkarna visade det sig till hans glädje att det var lättare än han föreställt sig.
– Det var som att slå in öppna dörrar! Alla ville detta.
Anders Johansson bestämde innehållet, budget skapades och år 2000 startade det första ST-programmet innefattande ledarskap, system/organisationsförståelse och utvecklings/förändringsarbete, ett program på 30 dagar som löper över två år.
För det stora rigida universitetssjukhuset var detta en stor ny grej, men det uppfattades positivt.
I Sahlgrenska universitetssjukhusets verksamhetsplan för 2004 står det att en av sjukhusets tre huvuduppgifter är att handleda och utbilda AT/ST-läkare.
I verksamhetsplanen är också fastslaget att: ”Studenter är en tillgång och de tillför organisationen nytänkande som skall tas tillvara. För att nå detta så skall former för uppföljning och bedömning utvecklas.”
Något som Sahlgenskas Universitetssjukhusets verksamhetschefer fått känna på, vare sig de vill eller inte.
I ST-programmet ingår nu nämligen PRAO hos verksamhetschefen.
Alla har väl inte varit positiva, säger Anders Johansson, men flera verksamhetschefer har sagt att ”Äntligen en ung läkare som förstår vad jag pratar om”. Plötsligt inser verksamhetschefen att det finns en grupp som är med på noterna. Även om dom inte är överens om allting så talar man samma språk. Den dynamiken från två håll är häftig. Då har vi nått någonstans, säger Anders Johansson entusiastiskt.
Och att det hänt något på Sahlgrenska finns det svart på vitt på. Idag är alla handledarkurser övertecknade, även av opererande specialiteter, ST-programmet kan inte erbjudas alla som vill gå, en kortvariant har fått införas med enbart UGL, studierektorsnätverken är i full gång med ökat samarbete. REGATTmedlen (Regionala AT/ST-medel) går åt som smör i solsken.
– Det finns ett enormt behov av mer kurser. Även regionen skriker efter kurser.
När Sjukhusläkaren träffar Anders Johansson berättar han om ett nytt spännande koncept som han tagit fram.
– Vi ska pröva att låta nya ST-läkare och handledare gå handledarutbildning ihop så att dom gemensamt kan sätta ramarna för hur de tänker verka och utvecklas tillsammans. Detta kan också vara bra för de ST-läkare och handledare som egentligen är ointresserade av handlederi, kanske kan deras intresse väckas, säger Anders Johansson.
– Jag hoppas också att några ST-läkare och kanske studierektorer blir intresserade av att gå fortsatt UGL-utbildning, så att vi inom sjukhuset kan bygga upp en egen lärarkår som kan köra utbildningar och leda processer, kanske tillsammans med mig.
För två år sedan gick det upp för Anders Johansson att han missat studierektorsgruppen.
– Jag hade riktat in mig på ST-läkarna och handledarna och inte förstått vad man kunde använda studierektorsgruppen till. Men när REGATT–medlen infördes för tre år sedan blev rörelsefriheten större. En myriad av möjligheter öppnade sig och det fanns pengar. Men det fanns en ovana i organisationen.
Studierektorsuppdraget var något de flesta plötsligt bara blivit tilldelade, ofta på en kafferast. Och studierektorsgruppen var osäker och förstod inte vad man kunde göra för pengarna.
Då insåg Anders Johansson hur viktiga studierektorerna är för den framtida utvecklingen och att verkställa beslut.
Anders Johansson:
– Studierektorerna ska ha meritvärde, tydligt centralt uppdrag, tydligt mandat och uppdrag och råg i ryggen från mig. Och så ska de ha ledarutbildning så att de kan bilda små och större nätverk så att de kan dela med sig till andra studierektorer, ST och handledare.
Mitt mål är att alla de 46 studierektorer som finns inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska ha genomgått ett 10 dagars ledarutvecklingsprogram inom ett par år. Först var det lite trögt, men allteftersom fler har gått programmet har det blivit alltmer positiv inställning.
Studierektors-nätverket har gjort tydligt för sjukhusledningen att jag inte är ensam, att det finns en stark kollektiv grupp som lägger ner stor kraft och mycket tid på att utveckla verksamheten och att det är ekonomiskt lönsamt att satsa på den här gruppen.
Hur har du klarat din egen tillvaro och utveckling under de här turbulenta åren?
– Jag har fortsatt att vara ensamvarg och drivit min egen personliga utveckling parallellt med den radiologiska subspecialiseringen. Jag ser så många unga läkarkollegor som vill täcka hela fältet, gå specialistutbildning, bli bäst kliniker, forska. Det kan fungera under en viss tid men sedan måste man välja spår.
För min del blev det klinik och ledarskap och det trivs jag fantastiskt bra med.
