Nyhetsarkiv

En tung sommar som aldrig vill ta slut

»Vi kommer inte att kunna öppna de sommarstängda avdelningarna ens när det blir höst«

KristinaWallman250Kristina Wallman, ordförande i Sjukhusläkarföreningens lokalavdelning i Dalarna:

– I år fick vi stänga fler vårdplatser än vi någonsin har gjort.

Det har varit fullt och det har varit överfullt, men det har gått bättre än befarat tack vare att all personal gör sitt yttersta – jobbar över, tar dubbla skift, skjuter på semesterveckor – att kommunerna lyckats ta hem klinikfärdiga patienter snabbt och nyinrättade läkarmottagningar för akuta återbesök.

Kristina Wallman säger att förr om åren har man kunnat andas ut i slutet på augusti och gå tillbaka till vardagen.

– Men i år kan vi inte öppna platserna till hösten för det finns för få sköterskor. Så nu är det sommar året runt. Och det gäller alla de akuta vårdavdelningarna.

Som ett försök att lindra sommarplågan inrättade medicinkliniken i Falun, där Kristina Wallman jobbar, två linjer för akuta återbesök från akuten, en på neurosidan och en för medicinska åkommor.

– Till primärvården kan vi ju inte skicka dem för där finns för få läkare. Vi har brist på sköterskor och de har brist på läkare…

Extra ronder varje dag

Kristina Wallman säger att återbesöksmottagningarna blev en viss avlastning för akuten, men att många patienter helt enkelt inte kan skickas hem.

– Den stora bulken är så gamla och trötta och kan inte stå på benen. De måste läggas in.

För att oftare ha en ledig plats har man också infört extra ronder varje dag, även på helger, på de flesta avdelningarna på Falu lasaretts akutkliniker.

– Då har vi fler chanser att bedöma om patienten kan gå hem idag istället för imorgon?

Kristina Wallman konstaterar att det går åt fler läkare ju färre vårdplatser som finns.

– Patienterna är lika många oavsett hur många platser vi har. Och har vi inga platser så måste vi göra klart dem över dagen och kanske ta tillbaka dem två tre dagar i rad för att göra färdigt en utredning. Det är mycket mer tidsödande och resurskrävande än att ha dem inne ett helt dygn i sträck och göra färdigt.

Vårdplatsbristen största arbetsmiljöproblemet

Kristina Wallman påpekar att även servicekliniker som röntgen och kemlab får ökad belastning av akuta undersökningar.

– Vårdplatsbristen och dess konsekvenser är vårt största arbetsmiljöproblem. Det är ett otroligt tempo för att försöka klara livhanken.

Patientsäkerheten är helt klart i fara med detta tempo, och när patienterna inte sällan måste läggas i korridorer eller på fel klinik då det inte finns lediga platser.

»Kedjan fungerar inte – det blir en ond cirkel«

Marta_ChristenssonMarta Christensson, ordförande Stockholms sjukhusläkarförening:

– Sommaren har varit ansträngd på hela Karolinska universitetssjukhuset. Vi har ofta haft en beläggning på över 100 procent.

– När man inte har möjlighet att lägga in patienter som borde läggas in så kommer de tillbaka till sjukvården. Om det inte finns resurser i öppenvården för återbesök där, då måste de komma till sjukhuset igen, det tar också mycket resurser. Kedjan fungerar inte, det blir en ond cirkel.

Akutens patienter behöver akutvård

Enligt Marta Christensson finns en uppfattning bland politiker och tjänstemän att många patienter som söker akutmottagningen borde söka primärvården.

– Men det är inte säkert att det stämmer, många gånger har patienten behov av akut vård. Akuten får många gånger fungera som ett ställe att lägga in patienten på, men patienten ska bedömas och läggas in vid behov på rätt avdelning. Istället blir de kvar för att det inte finns plats.

Marta Christensson pekar på att den ansträngda vården inte bara är negativ för patienterna utan även för personalen.

– Om antalet patienter överskrider dina möjligheter att lägga dem på rätt plats så skapar det en oerhört stressig situation. Man får ångest när man förstår att man inte kan lägga in patienten, som man bedömer borde läggas in. Det är en dålig arbetsmiljö inte bara för läkarna men för all personal.

– Inte ens när man kommer tillbaka efter semestern är det bättre, man är trött året om. Det blir aldrig någon återhämtning. Personalen är oerhört solidarisk och gör sitt yttersta, men en vacker dag orkar de inte längre.

Ständiga omorganisationer

Det handlar inte bara om sjuksköterskebrist och pengar/budget, säger Marta Christensson. Hon menar att situationen till stora delar också är ett organisatoriskt problem. Man kommer hela tiden med olika projekt och förändringar som skall implementeras samtidigt som man utför alla andra uppdrag.

– Vi måste kunna lösa det här tillsammans, professionen måste också kunna säga sitt, men man har hela tiden någon som bestämmer utan förankring hos dem som jobbar på golvet.

När läkarna efterlyser professionens inflytande får vi till svar att man har haft kontakt med ”professionen”, tyvärr är det alltför ofta en läkare med enormt stor erfarenhet, men som jobbade på ett sätt för många år sedan.

Stockholm växer

Istället borde man bilda en grupp av folk som har jobbat, som jobbar idag och som kommer att jobba imorgon, och höra vad de vill och anser bäst för patienterna. Våra yngre kollegor och de blivande bör också vara med!

– Om det inte blir en förbättring snart kommer det aldrig att lösas. Dessutom växer Stockholm med 30 000 nya människor till varje år. Tyvärr får vi inte mer resurser utan man bygger ett enormt sjukhus som kommer att ha färre vårdplatser.

Marta Christensson betonar att Karolinska är också ett universitetssjukhus med specialiserad utbildning, vård med forskning och utveckling.

– Det går inte att göra allt utan tillräckliga resurser. Man kan inte säga att det här är ett fantastiskt universitetssjukhus om folk inte har tid att forska för att man hela tiden måste täta hålen.

»Det är som en kronisk sjukdom med ett skov på sommaren«

Paula Wallmon_0368Paula Wallmon, vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen Örebro och ordförande i Örebro läns läkarförening.

– Hela tiden flyttas gränserna för vad som är acceptabelt. Om jag nu säger att det inte har varit värre än vanligt så kan det låta som om vi har haft det ganska okej under sommaren.

Men ska man se det ur ett arbetsmiljö- eller patientsäkerhetsperspektiv så är det inte bra.

Det är vanligt att flera avdelningar på sjukhusen drar ned på antalet vårdplatser under sommaren eftersom även sjukvårdspersonal måste ha semester. Sedan är tanken att avdelningarna och platserna ska öppna igen när sommaren är slut, men nu går det inte längre alltid, för det finns inte sjuksköterskor så det räcker. Så är det bland annat på kirurgen i Lindesberg där Paula Wallmon jobbar.

– Och vi har vare sig tid, resurser eller plats att göra det elektiva arbetet som vi sköt upp under sommaren. Då växer köerna och de operationerna blir inte av. Det bara fortsätter…

Kommunerna har varit lite snabbare

Ett återkommande problem brukar vara att när de gamla patienterna är färdiga att skrivas ut då har kommunen ännu inte ordnat med plats för dem. Paula Wallmon säger att i år har kommunerna i länet tagit hem sina patienter lite snabbare.

– På grund av ständig platsbrist skyndar vi på utskrivningarna från sjukhuset. Men om sedan gamla och sköra patienter skrivs in igen ett dygn senare igen då vet jag inte om man har sparat så mycket. Det är ju en oerhörd administration kring in och utskrivningar.

– Men det har inte peakat i elände just under sommaren i Örebro läns landsting. Det är som en kronisk sjukdom med ett skov på sommaren och just det här året har det hållit i sig längre än det brukar.

»Bra logistik har räddat oss trots dagliga överbeläggningar«

Anna_webbAnna Sjöström, ordförande Sjukhusläkarföreningen i Umeå

I Umeå har man i flera år satsat väldigt starkt på logistiken kring vård­platserna, inte bara under somrarna.

Bakjourerna på de stora klinikerna träffas varje dag och går igenom antalet vårdplatser, hur läget ser ut och om det är många på väg in, så att det finns utrymme på kvälls- och nattetid.

Anna Sjöström som är akutneurolog och strokeläkare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, säger att man i möjligaste mån försöker komma ifrån jourrapporter på morgnarna där underläkarna och primärjouren har ”lidit och gråtit och haft det besvärligt med platssituationen”.

– Platserna ska de medicinska cheferna och bakjourerna övervaka och planera tillsammans under dagtid.

Logistiken rullar

Specialistläkarna får lägga ner mycket arbete på att hela tiden ha koll på platserna. Bakjourerna är väldigt skolade att hålla den här hårda logistiken rullande.

Akutmottagningen i Umeå är liten och möjligheter att behålla patienterna är mycket knappa.

– Det har varit stenhårt från sjukhusledningen att vi måste sköta triageringen, för att vi inte ska ockupera akuten med öppenvårdspatienter, och se patienterna snabbt. Om patienter kommer för strokebedömning eller yrsel, eller om en röntgen måste göras innan man kan skicka hem dem, då läggs de in på en avdelning. Det finns inte fysisk plats på akuten.

Anna Sjöström säger att Umeå trots alla ansträngningar ändå har haft dagliga överbeläggningar på alla avdelningar under sommaren.

– Men situationen har ändå varit under kontroll. Västerbotten har något fler vårdplatser per 1000 invånare än vad man har i södra och Mellansverige, så vi har kunnat hantera läget. Och den här fokuseringen på att sköta logistiken väldigt ansvarsfullt, den tror jag har gett utdelning.

»De anonyma hjältarna har sett till att patienterna inte drabbas«

Sten_OstenssonSten Östenson, sekreterare Östra Skånes lokalavdelning av Sjukhusläkarna

– Det blir inga löpsedlar på hur det har varit i Kristianstad i sommar. Det har varit jobbigt, men andra har haft det jobbigare. Vi har klarat oss ungefär som förra sommaren.

Medicinaren Sten Östenson jobbade själv en av de tuffa veckorna i slutet på juli och säger att det var väldigt pressat, och man måste hjälpas åt.

– Det finns så många anonyma hjältar inom alla personalkategorier som jobbar på och klarar av svåra uppgifter och samtidigt gör lite extra så att det aldrig går ut över patienterna.

Sten Östenson skrattar vid frågan om nästa sommar på något sätt skulle kunna bli bättre.

– Nej, det är en tradition.

Men så säger han att det nog kan vara bra att hålla så många platser som möjligt öppna, även på sommaren.

– Man biter sig i svansen genom att stänga, det blir alltid någon som måste ta beslut om att öppna platser och kalla in personal. Vi stängde inte lika mycket i år, och då flöt det faktiskt på lite bättre. Så gör sommaren till en vanlig årstid utan så mycket stängt!

»Vi har inte längre full kontroll«

Shokoufeh_webbShokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Göteborgs sjukhusläkarförening samt styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Vi har ganska duktig brist på sköterskor, vi var tvungna att stänga vårdplatser i våras, och har inte lyckats öppna ännu.

Det betydde att onkologkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där Shokoufeh Manouchehrpour är gyn­onkolog, hade färre vårdplatser redan innan semestrarna.

– Så det blev ju inte bättre i och med att det blev sommar. Det är överlag det som händer på hela Sahlgrenska. Man har inte haft tillräckligt med platser på uppvaket ens.

Till följd av vårdplatsbristen så måste också många aktiviteter begränsas.

– Då blir det de palliativa patienterna som får stå tillbaka för de kurativa behandlingarna. Och man kanske inte kan träffa patienterna tillräckligt många gånger, eller patienter får inte sin behandling i den takt som det brukar vara normalt.

Men när det senast var normalt, det kan inte Shokoufeh Manouchehrpour svara på.

Operationer har strukits

Hon säger att kirurgkliniken har haft samma problem med vårdplatser. Man har ofta varit tvungen att utlokalisera många patienter till avdelningar där man kanske inte har tillräcklig kompetens för att sköta sådana patienter. Man har strukit planerade operationer och skickat patienter till närliggande sjukhus.

– Vårdplatserna har blivit färre och färre under flera år eftersom man skär ner. Nu kan man inte ens hålla de få platser vi har öppna, på grund av sjuksköterskebristen. Och under sommaren blir de ännu färre.

Sjuksköterskorna är svåra att rekrytera och behålla, många söker sig till verksamheter som inte har lika mycket arbetsbelastning, obekväm arbetstid eller till bättre betalning i kommunala verksamheter, närliggande sjukhus eller grannländerna.

– Sjuksköterskorna vill ha högre lön och det är berättigat. De ligger alldeles för lågt!

Sjuksköterskebrist spiller över på läkarna

När de erfarna sjuksköterskorna slutar blir det också brist på handledning för de nya. Det spiller över på läkarna. De som har mindre erfarenhet har mer frågor men ingen äldre sjuksköterska att fråga.

Shokoufeh Manouchehrpour kommenterar att höga chefer inom sjukvården ofta brukar hävda att patientsäkerheten inte är i fara, trots annalkande sommar med stängda avdelningar och begränsad personal.

– Men är det så att man har färre erfarna sköterskor, färre vårdplatser och belastade utarbetade läkare så har man inte full kontroll, så kan det gå oss ur händerna. Vi kanske inte ens fattar det!

»Rädsla för viten har förvandlat akuten till en vårdavdelning«

Lars_DanielssonLars Danielsson, vice ordförande Helsingborgs sjukhusläkarförening

– Det har varit en tuff sommar. Det har varit ett högt tryck på akuten och många inläggningar, säger Lars Danielsson, vice ordförande Helsingborgs sjukhusläkarförening.

Han är medicinare och berättar att man minskat ner antalet internmedicinska vårdplatser på Helsingborgs lasarett.

– En budgetorsakad nedskärning har gjort att vi har haft ännu färre platser. Detta trots att Helsingborg tidigare har fått höga viten för överbeläggningar på avdelningar.

Akutmottagningen blir vårdavdelning

Därför har sjukhusledningen förbjudit överbeläggningar på de medicinska avdelningarna.

– Då omvandlas ofta akutmottagningen istället till en vårdavdelning, eftersom patienterna vårdas där i väntan på placering på avdelning. Det har försvårat arbetet på akuten väsentligt.

– När det har varit som värst har vi inte kunnat hålla överbeläggningsförbudet utan det har varit patienter i korridorerna på avdelningar ändå.

Flyttas till andra sjukhus

Ett betydande antal patienter flyttas även till andra närliggande sjukhus.

– Omflyttningar av patienter försämrar ofta effektiviteten, då ska patienten landa på en ny avdelning och en ny doktor sätta sig in i problematiken.

Lars Danielsson ser ingen direkt ljusning utan fortsatt trängsel, överbeläggningar och hög belastning framöver.

»Det känns till viss del hopplöst«

Elin-Ericsson_webbElin Ericsson, andre vice ordförande i Sjukhusläkarna, ordförande i Södermanlands läns läkarförening

– Vi har legat under önskat platsläge länge, på grund av personalbrist. Det blir en väldigt hög belastning för oss som jobbar när vi hela tiden måste tänja på gränserna.

Det säger Elin Ericsson, andre vice ordförande i Sjukhusläkarna och ordförande i Södermanlands läns läkarförening.

­I Eskilstuna kunde man inte ens bemanna upp till en vanlig sommarstängning i år och har därför haft det mycket ansträngt vårdplatsmässigt hela sommaren.

Elin Ericsson, som själv är kirurg, berättar att en verksamhetschef i beredskap sattes in inför sommaren, något som kommer att fortsätta under hösten, eftersom sommarbemanningen fortgår. Verksamhetschefen i beredskap bestämmer hur patientflödet ska delas mellan avdelningarna och har också mandat styra om mellan de tre sjukhusen i Södermanland.

”Vi ska inte neka vård till någon som behöver”

– Då behöver inte bakjourerna ringa runt och leta platser. Och vi slipper förhandla med varandra, om vem som ska ta mest överbeläggningar.

Elin Ericsson tycker att det nästan är lite löjligt att påpeka det egentligen självklara, att direktiven från sjukhusledningen är att en patient som behöver läggas in, också ska läggas in.
– Vi får lösa det med överbeläggningar, vi ska inte neka vård till någon som behöver.

De många överbeläggningarna och utlokaliserade patienterna tar väldigt mycket tid för läkarna.

– Vi måste förflytta oss mellan patienterna som ska rondas. Dessutom rondar vi i många fall med en sjuksköterska som inte kan sjukdomsgruppen. Det är en stor belastning för läkarna.

Personalen på akutmottagningen har det också mycket tungt, enligt Elin Ericsson.

– Det finns nästan inga rum på akuten. Patienterna ligger i korridoren och ropar förstås till alla som går förbi. Man måste hela tiden stanna upp och kolla hur det är med dem som ropar.

Många är trötta och stressade

Elin Ericsson ser inte någon ljusning och säger att många läkare är otroligt trötta, stressade och nu jobbar över mer än vanligt.

– Det är till viss del en hopplöshetskänsla.

Mälarsjukhuset i Eskilstuna tidigare legat i topp i Sylfs i AT-rankning, men nu hamnade det på 65:e plats, i botten.

– Jag tror att det har ett samband med att läkarna mår sämre. Specialisterna har mindre tid och ork att ge bra handledning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera