Media NyhetBlodigel mönster En blodigel kan bli över 15 år gammal, men de som används i sjukvården blir av förklarliga skäl inte så gamla. Blodigeln kan ibland förväxlas med hästigeln, som är en vanlig art i Sverige, eftersom de är relativt lika till utseendet. Skillnaden mellan de två är dock att hästigeln saknar de rödgula banden på ovansidan som blodigeln har. Foto: Ellika Henrikson NyhetBlodigel behållareMan har funnit avbildade iglar på väggmålningar i den 18:e dynastin i det gamla Egypten, vilket betyder att de användes runt 1567-1308 f Kr. Första gången blodigeln nämns i medicinskt sammanhang i skrift är i det medicinska poemet Alexipharmaca av Nicader av Colophain som levde mellan 200-130 f kr. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet blev den medicinska igeln så populär i Europa att den blev utrotningshotad. Man använde då blodiglar för alla de hälsotillstånd som man trodde berodde på skämt blod, vilket var många. Första rapporten om att iglar kan användas för att förhindra svullnad vid återuppbyggande kirurgi kom 1960. Foto: Ellika Henrikson NyhetBlodigel fingerFör att blodiglarna ska trivas i ”fångenskap” behöver de syresatt vatten och en viss yta att röra sig på. Däremot får de ingen föda. Hunger är en viktig komponent för att de ska kunna göra sitt jobb. Efter att de har ätit är de nämligen ”mätta” i upp till ett år och kommer därför inte att vilja ta tag på det tilltänkta stället. Blodigeln har elva par blindsäckar i tarmen där blodet kan lagras utan att koagulera. När den blir hungrig "tömmer" den en av säckarna på blod. I tarmen finns också den endosymbiotiska bakterien Aeromonas hydrophilia och blodigeln har nästan inga egna matsmältningsenzymer. Det är på grund av Aeromonas hydrophilia som patienten ges antibiotikaprofylax i samband med bettet. Foto: Ellika Henrikson NyhetBlodigel snurrBlodigeln har en bakre och en främre sugskål som de använder för att röra sig framåt på fast underlag. När blodigeln ska äta håller den sig fast med den bakre sugskålen och letar efter ett bra ställe med den främre. I svalget finns tre käkar med mikroskopiska tänder, med vilka den skär igenom huden och lämnar ett y-format sår med lite långa ”streck”. Iglar reagerar på svettdoft från människan och värme som däggdjur avger. Syftet med blodigeln i sjukvården är att hjälpa till med det venösa återflödet i den skadade kroppsdelen tills den hämtat sig. Med hjälp av den artificiella cirkulationen kan den transplanterade vävnaden återskapa sin egen cirkulation efter tre till fem dagar. Om blodet istället samlas riskerar det att leda till komplikationer och vävnadsdöd. Blodigeln utsöndrar antikoagulantia hirudin som gör så att blodet inte koagulerar och att såret kan blöda upp till 15 timmar efteråt. En blodigel suger ut mellan 5 och 15 milliliter blod åt gången. Foto: Ellika Henrikson NyhetJonas Ålebring medicinsk direktör Pfizer SverigeJonas Ålebring, specialistläkare och medicinsk chef på Pfizer i Sverige Mest läst Senast110 i topp – här är de mest lästa artiklarna 202410 dagar sedan 2”Sjukvårdsorganisationen är unik i sitt slag”11 dagar sedan 3När professionen fick bygga ny klinik vände utvecklingen11 dagar sedan 4”Det som har hänt är oerhört tråkigt”26 dagar sedan GDPR Jag godkänner att personuppgifter lagrasFölj sjukhusläkaren på FacebookFölj sjukhusläkaren på Twitter SjukhusläkarenNyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden Prenumerera NyhetBlodigel finger01 juli 20240AV: Anna Sofia Dahl Relaterad läsning NyhetTryckkammare – en vattendelare NyhetTvärvändningar och snåriga politiska turer NyhetBristande resurser bakbinder HTA-enheterna NyhetBlodigel snurr x
