• 13 januari 2016
• 1
• AV: Susanna Pagels

Remisskrav till akuten och en lagändring som gör att sluten vård kan utföras i hemmet. Det är några delar av Göran Stiernstedts utredning om effektiviteten i vården.

I onsdags överlämnades utredningen om effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården till regeringen. Utredningens mest konkreta förslag ligger på primärvården. Den föreslås få en förstärkning bland annat genom att resurser omfördelas från sjukhusen.

– Det finns inget land som är så sjukhustungt som Sverige, säger Göran Stiernstedt, utredningens nationella samordnare.

Primärvården föreslås ett dygnet runt-uppdrag och patientinflödet till sjukhusen minskas, delvis för sjukhusens egen skull, säger han.

– På sikt föreslår vi en form av remisskrav för akutbesök på sjukhusen, de har allt för många patienter som inte skulle behöva vara där. Sjukhusen skulle behöva renodla sitt uppdrag.

Det handlar om en pragmatisk form av remiss, framhåller han. En ambulans är en självklar remiss, en kontakt med sjukvårdsupplysningen är en annan form. Förslaget ska inte tolkas som att alla ska passera primärvården oavsett om de är dödssjuka eller inte, betonar han.

Utredarna är bekymrade över att svenska sjukhus har lägre produktivitet än sjukhus i många andra länder och över sjukhusens höga beläggning.

– Vi rekommenderar regeringen att gå vidare med att utreda varför det är så, man måste gå till botten med  frågan,  säger Göran Stiernstedt.

Lösningen på hur beläggningsgraden ska komma ned till de 85-90 procent på kliniknivå som utredningen rekommenderar landstingen, handlar inte givet om fler vårdplatser, enligt utredningens slutsatser. Det kan i stället röra sig om alternativa arbetstidsscheman, mer dagvårdsoperationer och att låta vana läkare besluta om huruvida patienter ska läggas in eller inte – vana läkare lägger in färre patienter – tar Göran Stiernstedt som några exempel.

Kontinuiteten i vården är ett annat viktigt område för utredningen. Läkarförbundet och Sjukhusläkarna har under senare tid haft ett återinförande av ett slags PAL, en patientansvarig läkare, på agendan. En fast läkarkontakt med övergripande medicinskt ansvar skulle ge patienterna trygghet och kontinuitet, anser de fackliga organisationerna med stöd av patientföreningar.

Utredningen har inga invändningar mot patientansvarig läkar-funktion i sig men vill inte lagstifta om det, något läkarfacken inte heller har velat . Det riskerar att bara bli ”en skyltfönsteråtgärd”, som det står i utredningen, utan reell betydelse för patienten.

– Vi lägger inget lagförslag om att återinföra PAL:en. Den misslyckades ju en gång och ingen har kunnat bevisa för oss att det skulle gå bättre den här gången. Den skulle till och med kunna bli kontraproduktiv och bara en administrativ reform, anser Göran Stiernstedt.

För att uppnå kontinuitet måste sjukhusen prioriterar frågan och göra ganska stora förändringar av arbetssätt och arbetsorganisation.

Däremot föreslås lagändringar vad gäller begreppet sluten vård, enligt Göran Stiernstedt. Sluten vård ska inte definieras av att den sker på en sluten institution utan av att den kräver mycket resurser. Det innebär att sluten vård även kan ske i hemmet.

– När vi stärker primärvården tror vi att sjukhusen kommer att behöva verka utanför väggarna och ta ansvar för multisjuka som inte alltid ligger på sjukhus. Allt sjukare människor vistas hemma, det möjliggörs av den tekniska utvecklingen. Det finns några exempel i landet på välfungerande hembesöksteam som utgår från sjukhusen.

• Här är rapporten: Effektiv vård SOU 2016:2