Dokumentär om rutiningrepp som slutade med döden
Nyheter
30-årige Rikard Langewolf kom in till akuten på Karolinska sjukhuset i Solna med smärtor i magen som visade sig vara gallsten. På grund av platsbrist får operationen vänta, vilket leder till nödlösningar och stora komplikationer. Två månader senare dör Rikard Langewolf. Hans historia berättas nu i en ny dokumentär i Sveriges Radio P1.
Det är journalisten Hugo Lavett som gjort dokumentären om ett system som fallerar totalt i Rikard Langewolfs fall. När Rikard väntat fyra dygn på en operation bestämmer läkarna sig för en nödlösning där operationen ska delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Men Rikard börjar spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och 30 operationer senare dör han. I dokumentären deltar Rikard Langewolfs sambo och övriga familjemedlemmar.
– Jag kom i kontakt med Rikards familj strax efter att han gick bort 2014 och har jobbat med dokumentären av och till sedan dess. Det har behövt ta tid, det är en väldigt komplicerad historia och jag har sökt mig fram till ett sätt att berätta den. Det är en dokumentär som ställer en massa frågor, väcker sorg och ilska, och kanske inte kommer med så många svar. Men som jag hoppas kan ligga till grund för en diskussion om svensk sjukvård, säger Hugo Lavett i ett pressmeddelande.
P1 Dokumentär: 70 dagar mot döden – rutinärendet som gick fel sänds söndag 22 maj kl. 15.03 i P1, men finns redan nu att höra på sverigesradio.se.
Hej
Lyssnat på denna tragiska vårdmiss, dags att tänka perforationer vid olika typer av skopier mm. Väldigt vanligt både förr och nu för tiden tydligen. Att ingen öppnade honom ????, laparatomi, är i mitt huvud helt galet. Detta skulle aldrig behöva hända en ”frisk” människa.
Är själv fd anestesisköterska
/ MT
Ett liv betyder tydligen inte så mycket i landstinget. Jag förstår inte vad det beror på. Patenten i fokus ell patientens fokus som jag tror är senaste tänkta inriktningen spelar visst ingen roll. Kan de ha att göra med att det inte blir (istort sett i förhållande till brottet) några kännbara konsekvenser för de inblandade förutom patienten och denne anhöriga då.
Just lyssnat på P1-dokumentär om detta fall. Som kirurg med ”gammaldags” utbildning är en reflektion varför kunde inte KS göra en vanlig öppen cholecystectomi med stenextraktion direkt? Det hette ”choledochusgalla” förr i tiden. Då hade kanske pat överlevt.
På de senaste 15 åren har de öppna stenextraktionerna minskat med 600 ingrepp (730 – 133 per år) medan endoskopiska (ERCP) ökat med 2000 (935 – 2972 per år). I Stockholm utförs nu under 10 öppna cholangiotomier per år.
Enligt kvalitetsregisttet Gallriks avled 19 personer efter gallstenskirurgi 2014 och 55 drabbades av gallgångsskada.
Nästan 1000 patienter drabbas av komplikationer efter ERCP varje år, och drygt 50 av tarmperforation (0.7 %).
Kanske har den minimalinvasiva kirurgin med laparoskopisk cholecystectomi och ERCP drivits för långt?