Direktiven från SKL starkare än EU-direktiven?
En viktig fråga är till exempel rätten för EU-medborgare att söka vård i annat medlemsland. Det är nu tio år sedan EU-domstolen slog fast att hälso- och sjukvård omfattas av EU:s regler om fri rörlighet. Det kom därefter att dröja till 2008 innan EU-kommissionen presenterade patientrörlighetsdirektivet.
Även om man idag får söka vård i annat EU-land är det inte lika klart om man själv får betala eller någon annan betalar. Här finns det en tydlig åsiktsskillnad mellan det borgerliga blocket och det rödgröna i Sverige.
Med åren har allt fler artiklar i denna tidning kommit att handla om EU:s syn på specifika sjukvårdsfrågor. I detta nummer hittar vi utbildningsfrågorna och arbetstidsreglerna. Tolkningen av de senare är en fråga som blir alltmer komplex och svårbegriplig.
För några veckor sedan var jag kallad till arbetsgivaren för avstämning med anledning av vårt avstegsavtal från regeln om 11 timmars dygnsvila för våra beredskapslinjer. Vid 40 tillfällen hade bakjouren vid sjukhuset störts två eller fler gånger under en natt och skulle då enligt avtalet gått hem efter lunch nästkommande dag. Tyvärr hade ingen utnyttjat den möjligheten. Men även Dr. Zilling hade syndat och personalchefen undrade varför inte jag gått hem? Snabb blick i kalendern visade att jag hade haft operationsdag.
– Och verksamhetscheferna som lovat att det skall finnas luft i schemat så att ni kan följa avstegsavtalet från ATL, sa personalchefen förvånat.
OK! sa jag. Det finns en förbättringspotential. Ska vi ha en ny avstämning till hösten?
–Nej! sa personalchefen. Nu rapporterar vi till SKL.
Så jag får väl rapportera till förbundet centralt, antar jag.
Hoppas nu sommaren kommer bli lika het som denna fråga lär bli i kommande avtalsrörelse.
Thomas Zilling, ansvarig utgivare
