Nyhetsarkiv

Digital patologi runt hörnet

Digitaliseringen av patologin är i viss mån igång, men det finns stora möjligheter för utveckling. Inte minst kan en samordning med radiologin ge goda effekter för att göra diagnoserna säkrare och kanske lite snabbare.

Sjukvårdens digitalisering syns i många av de sjukvårdsrelaterade seminarierna under Almedalsveckan. Det kan handla om allt från journalsystem till videosamtal mellan patient och läkare eller olika appar som underlättar vården. Region Östergötland och Visual Sweden höll ett seminarium för att visa på de möjligheter som finns inom patologin. Ett område där Region Östergötland ligger långt framme tack vare ett Vinnovaprojekt.

Den digitala patologin går ut på att vävnadsproverna från tumörer sätts i glas och färgas in på vanligt sätt, men nu också skannas in och blir en digital bild. Patologen Anna Bodén från Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet berättade om hur hon, de senaste fem åren arbetat digitalt jämsides med traditionella metoder. Tillgängligheten är den största skillnaden, menade hon. Proverna finns digitalt och behöver inte flyttas runt och hon kan enkelt konsultera andra.

Patologen Anna Bodén jobbar idag både digitalt och med traditionella metoder. Hon visar hur ett vävnadsprov ser ut när det skannats in. Foto: Eva-Maria Björk

– Vi tror på det här, idag gör vi 20 procent av diagnostiken digitalt, men jag tror vi på sikt kan komma upp i 70 procent.

Att inte helt gå över till de digitala bilderna säkrar ännu resultaten på diagnoserna.

– Bildkvalitén är grunden i diagnostiken, innan vi är helt framme och kan garantera den behöver vi arbeta med bägge sätten. Men vi har börjat hitta nya verktyg i diagnostik. Sätt att kvantifiera olika metoder.

Anders Persson, professor vid Centrum för medicinsk visualisering vid Linköpings universitet deltog också i seminariet. Som radiolog ser han stora synergieffekter av att även patologin digitaliseras.

Anders Persson tror på en samverkan mellan patologi och radiologi och att digitaliseringen är nyckeln till det.

– Jag tror mycket på att man integrerar den här verksamheten, vi är beroende av varandras svar, sa han och fortsatte:

– Vi bli äldre och får en annan typ av befolkning med nya krav. Vi måste bli effektivare när det gäller vården av tumörer.

Han ser bland annat möjligheter i att radiologer och patologer får information samtidigt och även möjligheter i att kunna lagra stora mängder provsvar.

–  Idag är radiologi och patologi skilda åt och man använder olika system. Vi skulle vilja integrera det här, men problemet är att patologens verksamhet inte är digital, man jobbar i glas och mikroskop. Första steget är att digitalisera.

Anders Persson räknade också upp tre faktorer för att en framtid med en digitaliserad patologi som samverkar med radiologin ska bli verklighet.

– Datatillgänglighet, vi måste ha nationella system för det här, sedan måste användarupplevelsen vara bra. Det ska vara snabbare och säkrare, annars används de digitala systemen inte. Och prestanda, det ska gå snabbt att få upp bilder och hantera dem.

I en efterföljande paneldiskussion deltog även Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, Elizabeth Bergsten Nordström, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation och Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.

Frågan uppstod om det är en ekonomisk fråga att få igång den samverkan och nationella system som efterlystes. Svaret blev ett nja, men Gunilla Gunnarsson hade förslag på en möjlig finansieringsform.

– Nyligen kom regeringen med en e-hälsomiljard, är inte det här en typisk verksamhet som de pengarna borde gå till? Det borde vi peka på att de pengarna skulle passa bra här. Men jag är inte säker på att det bara handlar om pengarna. Det är inte många områden som likt cancer jobbat så mycket på detta med samverkan. Vi måste bli bättre på att hitta möten mellan landstingen, vi måste bli bättre på att hitta de mötesplatserna. Det finns många grundläggande saker kring regelverk och annat som landstingen måste slå fast först.

Karin Båtelson påpekade att en samverkan mellan olika verksamheter och över klinikgränser också kräver en del att bygga upp.

– Man måste också se en verklighet i vardagen. Att skapa multidisciplinära team tar lång tid, för att vi också är tyngda av sjukvårdsproduktion, det finns inte luft till det.

Digitaliseringen kan inte heller ses som ett bot på bristen på patologer i landet, underströk Karin Båtelson. Det handlar inte om en automatisering av diagnoserna.

– Vi måste utbilda fler patologer, sen måste vi också få möjligheter i vardagen att utveckla det här.

Hur långt kan då en digitalisering av patologin gå? Anna Bodén har en vision för sitt arbete där hon kan få specialisera sig fullt ut.

– Jag drömmer om ett bröstdiagnostiknätverk där jag kan arbeta mer subspecialiserat, så att jag kommer upp större volymer.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera