Dialogträffar med enhetschefer förbättrar styrningen

– De får en längre utbildning i samband med introduktion på Kliniskt träningscentrum som innehåller både praktiska moment som venprovtagning, bedömningar enligt NEWS med mera, och viss teori runt de patientgrupper de skulle vårda, samt inskolning på avdelningen med undersköterska och sjuksköterska.

– Vi valde ut patienter med kort och standardiserat vårdförlopp inom det kirurgiska området. De fick delegering att administrera vissa läkemedel och arbetade självständigt i teamet med stöd från övriga i personalen. Det har inneburit att vi har haft extra vårdlag under alla somrar sedan dess. Det fanns tidigare farhågor i ordinarie arbetsgrupp innan, men utvärderingar har till största delen varit positiva. Även läkarkandidaternas utvärderingar har varit positiva då flera kommenterat att de fått med sig många bra erfarenheter som de kommer att ha nytta av i sina framtida professioner.

Regelbundna dialogträffar med enhetschefer har också resulterat i flera vinster, både när det gäller att sprida information och goda exempel på förändringsarbeten, menar Gun Petersson.

– Enhetscheferna får samma information eftersom olika verksamhetschefer är olika bra på att ”föra ner” information, vilket gör det lite lättare att styra arbetet med vårdplatser och det bidrar till en ökad förståelse för utmaningarna. Vi har alla snarlika dilemman oavsett vilken enhet som vi är chef över. Det innebär att enhetschefer får en möjlighet att skapa nätverk med varandra.

Etableringen av ett vårdplatsutskott har också bidragit till att skapa samsyn och ett delat ansvar för vårdplatser, menar hon.

– Vi har arbetat med att identifiera patientgrupper som är lättare att vårda på annan avdelning än den egna vid överbeläggningar, styra flöden, så att inte alla avdelningar får flera olika andra patientgrupper, exempelvis har lungavdelningen ett samarbete med infektion och tar många infektionspatienter. Vi har bildat kluster av olika avdelningar som har ett ökat ansvar att samverka runt vårdplatsfrågor, utarbetat rutiner för att rondning och stöd ska finnas på avdelningar som har flera andra klinikers eller enheters patientgrupper så att personalen på mottagande avdelning ska kunna hitta rutiner. Vi har identifierat inom vilka områden den största bristen på vårdplatser finns och arbetar för att försöka öka platser där.

Men, menar Gun Petersson, utmaningarna är fortfarande stora när det kommer till kompetensförsörjning och tillgång till disponibla vårdplatser.

– Vi har samma utmaningar som andra. Vi saknar sjuksköterskor, trots att det finns utbildning på orten. En utmaning är att behålla sjuksköterskor på avdelningen, efter ett par år vill många läsa en påbyggnadsutbildning, vilket är bra eftersom vi också behöver exempelvis IVA- och operationssjuksköterskor, men det blir relativt få kvar som har längre erfarenhet på avdelningen som kan stötta och skola in yngre kollegor. Vi behöver hitta karriärvägar som möjliggör att det är attraktivt att vara kvar på samma avdelning och utveckla den. Vi behöver också arbeta med att minimera onödiga arbetsuppgifter så att sjuksköterskor kan lägga tid på det som skapar mervärde för patienterna.  Det är även svårt att hitta sökanden till underskötersketjänster med rätt kompetens. Vi arbetar med kompetensutveckling även i dessa grupper, säger Gun Petersson.

Lars Edling, infektionsläkare och vice ordförande för Sjukhusläkarna i Örebro. I intervjuer har han beskrivit vårdplatsbristen som katastrofal där läkare springer maratonlopp i jakten på vårdplatser.

– Läget har ändå blivit bättre. Och det märks att man från Vårdplatsutskottet har arbetat mycket mer aktivt med frågan de senaste två åren. Men att som Socialstyrelsen lyfta Region Örebro som ett gott exempel och att vi fått bukt med vårdplatsbristen, där är man ute och cyklar. När man är ute i verksamheten på daglig basis så märker man snabbt att vi har stora utmaningar och vi kämpar dagligen med patienter på akuten som vi inte kan lägga in, säger Lars Edling.

Martin Gunnarsson är områdeschef för specialiserad vård i Region Örebro län. Han menar att Vårdplatsutskottet har spelat en stor roll för att chefer, både verksamhetschefer och enhetschefer, i större utsträckning arbetar tillsammans med vårdplatsfrågan, än var för sig.

– De senaste åren har vi totalt sett ökat antalet vårdplatser i regionen. Nu arbetar vi mer riktat mot de verksamheter där vi har ett högt antal utlokaliseringar. Där kommer vi nu att öppna fler vårdplatser under hösten. Vi har ett bättre vårdplatsläge än i vintras, men för att komma i balans behöver vi några fler vårdlag. Vi har också patienter som väntar på vård i kommunen, så det är inte bara vårdplatser inom sjukhuset som har betydelse utan också hur den kommunala vården och omsorgen fungerar över tid.