Nyhet

Detta vill Sjukhusläkarföreningen

”De som fattar beslut om IT-system måste ta det lagliga ansvaret”

Idag har verksamhetschefen enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens författning 2005:12 det samlade ansvaret för hela verksamheten. Det regleras att verksamheten ska vara uppbyggd på ett patientsäkert, effektivt och kvalitativt sätt.

Verksamhetschefens förutsättningar i dagens sjukvård med centralt införda patientjournalsystem, centralisering av stödfunktioner och flera beslutsnivåer mellan sig och uppdragsgivaren (politikerna) gör att denne inte kan förhindra eller påverka systemens inverkan på verksamheten.

Att utkräva ansvar för följderna av undermåliga IT-system eller ofullständiga centrala upphandlingar med mera av en chefsnivå som har ringa eller ingen möjlighet att påverka utformningen av dessa är inte rättssäkert. Ansvaret måste kunna utkrävas av den som har fattat beslutet.

Sjukhusläkarföreningen yrkar:

• Att Läkarförbundet tar upp en diskussion med Socialstyrelsen om problemet.
• Att om Socialstyrelsen anser att en ändring i hälso- och sjukvårdslagen behövs för detta, en sådan propå görs till Socialdepartementet.

Nödvändigt att läkare får avgränsa sitt ansvarsområde till den egna specialiteten

I en verklighet av återkommande besparingar och nedskärningar i sjukvården är det inte ovanligt att läkares ansvarsområden breddas och slås samman.

Om ett utökat ansvar kan axlas av ansvarig läkare utan negativa konsekvenser för medicinsk kvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö kan det vara av värde för effektivare arbetsorganisation.

I vissa fall vidgas ansvarsområdet utanför den egna specialitetens gräns och utan att kompletterande fortbildning följer med vilket kan få skadliga följder för patientsäkerhet och psykosocial arbetsmiljö.

Exempel på detta är när man tvingas till att vara bakjour för annan specialitet än den man själv tjänstgör inom.

I dagens vård är man även subspecialiserad och då ökar vikten av vidareutbildning för att upprätthålla kompetens även inom den egna specialiteten.
En specialistkompetent läkares personliga och professionella ansvar förutsätter eget inflytande över ansvarsområdets omfattning och rätt att bedöma vilken kompetens man behöver tillgodogöra sig för att kunna ta på sig detta.

Sjukhusläkarföreningen yrkar:
• att Läkarförbundet verkar för läkares rätt att avgränsa sitt ansvarsområde till den egna specialiteten.
• att Läkarförbundet sammanställer underlag för att främja läkares rätt att utveckla sitt kunskapsområde och därmed sitt professionella ansvar.
• att Läkarförbundet belyser problematiken framöver.

Sjukhusmaten i Sverige har blivit en explosiv fråga

Europeiska Unionen har under året publicerat data som visar att 40 procent av patienterna intagna på sjukhus och 60 procent av de i särskilda boenden har eller löper risk för undernäring. Detta är förenat med sämre läkningsprocess, längre vårdtider och ökad dödlighet.

Läkekonsten har i tusentals år insett betydelsen av kost, motion, livsstil och beteenden, men detta till trots har ekonomer och politiker prioriterat bort lokal tillagning av sjukhusmaten.

Flera landsting i Sverige har gjort tveksamma upphandlingar av sjukhusmaten som kommit att serveras i plasttråg, exploderat i mikrovågsugnar och fyllts upp med tillsatser.

Även om man med exakthet kan definiera näringsinnehållet i enportionsmat när den lämnar fabrikens löpande band är denna kunskap värdelös om inte maten äts upp. Enligt preliminär planering kan nya Karolinska sjukhuset komma att byggas utan kök.

Man brukar i detta sammanhang lyfta fram goda exempel som Hvidovre hospital, ett av Danmarks största sjukhus. Sedan några år erbjuder man där dagligen en à la-carte meny med ett 90-tal rätter som kan kompletteras med tillbehör.

Man erbjuder variation, individualisering, anpassning av portionsstorlek samt har insett betydelsen av färska råvaror och servering på porslin för smak och kvalitet. Värdet av mindre svinn kompenserar den högre portionskostnaden och tar dessutom bättre hänsyn till miljön.

I Stockholm har inte ens vissa landstingspolitiker haft inflytande i beslutsprocessen vid upphandling av sjukhusmat och nationellt har läkarkåren hamnat än mer i skymundan i denna för våra patienter och deras behandling viktiga fråga. Det medicinska värdet av bra sjukhusmat måste uppvärderas.

Sjukhusläkarföreningen yrkar:
• att Läkarförbundet verkar för att kvalitén på sjukhusmaten förbättras.

Nyttan av certifiering begränsad

Certifiering är ett värdeladdat begrepp som bland annat kommer upp som profilfråga för socialdemokraterna i kommande valrörelse.

Erfarenheter från Danmark är inte odelat positiva. Kostnaderna för deras nationella kvalitetscertifiering av alla offentligt finansierade vårdgivare har varit betydande och nyttan begränsad.

Certifiering med definitionen kvalitetsutvärdering där en erkänd myndighet utvärderar om en aktivitet, service eller institution svarar upp mot ett antal utpekade standarder lämpar sig väl för olika former av standardiserade processer som laboratorieverksamhet.

För komplex verksamhet som annan hälso- och sjukvård så lämpar sig certifiering enligt ISO standard betydligt sämre.

Mjuka värden och en lärande miljö med kontinuerligt kunskapsutbyte med fokus på patienten i centrum. Vidare uppstår frågan om hur man hanterar individer och verksamhet som ej når certifieringsstandard.

Sjukhusläkarföreningen yrkar:
• att Läkarförbundet verkar för att certifiering ej ersätter en lärande miljö.
• att en lärande miljö garanteras genom
inrättande av fortbildningsinspektioner enligt förslag i det nya fortbildningspolitiska programmet.
• att strukturkvalitet, det vill säga, erforderlig personal och kompetens liksom resultatkvalitet skiljs från begreppet certifiering.
• att den medicinska kompetensen stärks vid upprättande av medicinska standarder för struktur och resultatkvalitet.

Skrivandet av intyg åt Försäkringskassan har blivit ett stort problem för effektiviteten

Idag finns en överenskommelse mellan vårdhuvudmännen och Försäkringskassan om att vi som läkare skall fylla i intyg åt Försäkringskassan.

Dessa intyg har genom åren blivit både fler till antalet och alltmer komplicerade. Dels är det ibland svårt att förstå vilken blankett som skall användas och vilka uppgifter som skall fyllas i, dessutom förefaller en del av uppgifterna irrelevanta eller rent av kränkande för patienten.

I och med att endast personuppgifter överförs in i olika intygsmoduler i journalsystem – problemet ar likartat i flera system över landet – blir problemet ännu värre.

Eftersom få uppgifter hämtas med automatik från journalen får man hålla på och klickamellan olika delar av journalen och växelvis överföra information manuellt. Dessutom är ibland intygen svåra att se i det fönster man skriver i vilket leder till att man dubbelför uppgifter som skulle kommit ”i nästa del”.

Detta leder till merarbete utan säkerställd nytta för patienterna eller ens nytta för försäkringskassan.

Sjukhusläkarföreningen yrkar:
• att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL och Försäkringskassan om mängden av olika intyg.
• att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL och Försäkringskassan om relevansen av uppgifter som efterfrågas i intyg.
• att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL om hur intygsmoduler i olika journalsystem fungerar och uppdateras.
• att Läkarförbundet tar upp en diskussion med SKL om att kostnader för den verkliga läkartid som åtgår beräknas och tydliggörs.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera