Nyhetsarkiv

”Det var för många kockar inblandade”

Avregleringen av apoteksmarknaden var det mest tvingande skälet till att införa Pascal.

– E-dos ägdes av Apoteket AB och en ny applikation behövdes för att kunna konkurrensutsätta dosapoteken. Men man kan fråga sig varför det var så bråttom. Personligen var jag helt emot att det skulle starta redan i juni. Jag ville att man skulle ha väntat till efter sommaren eftersom vi sett att det fanns uppenbara problem, berättar Christer Printz.

Enligt ursprungsplanen skulle det första nya dosapoteket vara igång hösten 2012, men på grund av överprövning av upphandlingarna blir det inte förrän i maj 2013.

Apotekets tänkande fick styra

– Det som strulat mest under utvecklingen av Pascal är de underliggande systemen hos Apoteket AB. Deras system bygger på recept och inte på ordination. Från apotekens sida så kan man inte ändra recept, från deras synvinkel är det endast möjligt att makulera. På grund av den strukturen så har det i Pascal inte varit möjligt att ändra i en ordination.

– Ett annat problem uppstod när man slog ihop register och gamla e-recept dök upp hos dospatienterna. Apotekens service la in dessa som vidbehovsläkemedel utan att diskutera med den medicinska referensgruppen överhuvudtaget.

”Inte acceptabelt”

Christer Printz känner väl till kritiken mot Pascal, som bland annat har lett till att chefläkare i flera landsting gjort Lex Maria-anmälningar av systemet.

– Det är inte acceptabelt med patientsäkerhetsrisker i systemet. Man skulle inte ha gått vidare med ett system som varit så dåligt genomarbetat att det var en patientsäkerhetsrisk.

Referensgruppens synpunkter har inte tagits tillvara

Christer Printz tror att ”för många kockar” har varit med och tagit fram Pascal. Det har i många fall inneburit att den medicinska referensgruppens synpunkter inte tagits tillvara.

Ytterligare exempel än de som tidigare nämnts är att uppgifter som ska anges om boenden och lokala apotek har tagits in direkt från Apotekets system och därför är svårhanterliga i sjukvården.

– Vi i gruppen ville också ha en annan utskrift ur systemet som har en mer tilltalande uppställning och som kan användas vid samtal med patienten. Men det fick stå åt sidan på grund av tidspressen.

Inte tagit hänsyn till vårdens IT-miljö

Christer Printz kan också konstatera att utvecklarna inte tagit tillräcklig hänsyn till den it-miljö som finns i vården.

– Vi i sjukvården ligger inte i framkant. I Västra Götalandsregionen har vi till exempel Internet Explorer 7, och systemen är inte fullt utvecklade för Explorer 7 eller 8, det går långsamt. Men kör man i Google Chrome går det utmärkt.

Underdimensionerad infrastruktur

Att Pascal går så långsamt beror också på att infrastrukturen med nät och servrar inte varit tillräckligt utbyggda för att klara belastningen.

– Det avslöjar att man från beställar- och utförarsidan inte har förstått omfattningen, vilket även det är ett skäl till att man borde ha väntat lite med införandet.

Christer Printz tycker att det är synd att introduktionen av Pascal fungerat så dåligt att det för många har överskuggat de möjligheter som öppnas till en nationell läkemedelslista.

– Den yttersta nyttan med Pascal är att första steget har tagits till en nationell läkemedelslista som är så sann som det går att få den. Nästa steg är NOD, en nationell ordinationsdatabas, som kan integreras med journalsystemens läkemedelsmoduler. NOD möjliggör att man kan bygga nationella beslutsstöd, något som är efterlängtat i vården. Man får skilja Pascal, gränssnittet, från NOD och de möjligheter den utvecklingen för med sig. Men från referensgruppen har vi sagt att vi inte vill att något nytt införs förrän Pascal fungerar fullt ut. När NOD breddinförs kan landsting och regioner ansluta sig allt eftersom man är redo med sina integrationer till journalsystemen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera