Från och med årsskiftet har läkarna i Region Västerbotten inte längre något flextidsavtal. Och ännu är mycket oklart om vad som kommer istället, trots att över en månad passerat.

• 12 februari 2021
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

I slutet av september förra året meddelande Region Västerbotten att man ämnar säga upp läkarnas flextidsavtal från och med 1 januari 2021. Hösten och början av vintern som följde kantades av många frågor, men få svar. Vad ska ersätta avtalet? Hur ska de västerbottniska läkarna registrera all arbetad tid? Vad är syftet med att säga upp avtalet?

Tre dagar innan julafton landade så en handbok, där arbetsgivaren gjorde klart vad som gäller avseende arbetstider från och med årsskiftet, hos de fackliga företrädarna i Västerbotten.

– De hade hela hösten på sig att förbereda och diskutera det här, men istället släppte de en bomb i julveckan.Vi har försökt att ha en dialog med dem, men vi upplever att de från början har bestämt att det ska bli på deras vis, säger Jeff Wennerlund, överläkare på kirurgi- och ortopedikliniken på Lycksele lasarett och tillika ordförande för Sjukhusläkarna Skellefteå/Lycksele.

De hade hela hösten på sig att förbereda och diskutera det här, men istället släppte de en bomb i julveckan. Jeff Wennerlund, ordförande Sjukhusläkarna Skellefteå/Lycksele

Även Cecilia Nordenson, överläkare på kirurgiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och ordförande för Västerbottens läns läkarförening, beskriver en frustration över hur regionen skött processen.

– De säger att de inte har haft tid på grund av pandemin, löneförhandlingar och annat, men då kanske man ska vänta med det här till halvårsskiftet så att det kan komma ut på ett bra sätt. Dessutom presenterades det mesta i den här handboken för oss redan vid förhandlingar i september. Så de skulle mycket väl ha kunnat komma ut med den här informationen tidigare. Det är bedrövligt.

Jeff Wennerlund beskriver att man från läkarföreningens sida under en lång tid har försökt få till en dialog om arbetstid överhuvudtaget. Men att det har varit svårt att få en samsyn med arbetsgivaren.

– Vi upplever att de inte riktigt vet vad vi gör en vanlig arbetsdag. För oss som arbetar på små sjukhus kan det vara så att en specifik doktor måste vara den som är kvar och slutför arbetet, eftersom det är den personen som har kompetensen. Om vi inte gör det är det patienten som hamnar i kläm. Och om man börjar skjuta på saker, för att kunna gå hem när arbetsdagen är slut, så måste kanske hela operationsplaneringen för nästa dag göras om. Det blir inte heller någon bra situation, säger han.

Det absolut största problemet i det här är hela osäkerheten i processen. Cecilia Nordenson, ordförande Västerbottens läns läkarförening

Hålet efter flextidsavtalet är tänkt att ersättas med ett regelverk för hur läkarna ska kunna registrera beordrad övertid, så kallad ATL-tid. Men till saken hör att i princip alla specialister i Västerbotten har anställningsavtal som säger att de inte har rätt till övertidsersättning. Och Cecilia Nordenson och Jeff Wennerlund menar att det fortfarande är otydligt hur just arbetad tid som överstiger 40 timmar ska registreras utan flexavtalet. Ännu saknas riktlinjer för vad som räknas som övertid och inte. Och sådana tar tid att ta fram, menar Cecilia Nordenson.

– Det absolut största problemet i det här är hela osäkerheten i processen. Vad gäller egentligen? Vem ska jag prata med? Hur ska jag registrera? I vilket läge? Det tycker jag är jättebesvärligt, säger hon och fortsätter:

– Vi har uppmanat medlemmarna att de måste vända sig till sin chef om de inte kan gå hem när arbetsdagen är slut och fråga om de beordras övertid. Gör de inte det så ska de fråga hur de ska lösa situationen, utan övertid.

Jeff Wennerlund berättar att en av anledningarna till att han själv gick med på att avtala bort övertidsersättning när han anställdes som specialist var just det generösa flextidsavtal som fanns i Lycksele.

– För oss i Lycksele har det här inneburit en ordentlig försämring. Vårt flextidsavtal medgav 100 flextimmar och det som översteg det åkte in i jourkompen. Det kanske inte var det bästa systemet, varken för oss eller arbetsgivaren, men ingen tid försvann. I Skellefteå vet jag däremot att många struntade i att registrera flextid för att slippa se hur mycket tid som brann inne, så kanske kan det här vara positivt för dem om de är på hugget med registreringen.

På ett år försvann 4 700 timmar för Västerbottens läkare – det är 2,5 tjänst i tid. Cecilia Nordenson

För just problemet med att tid försvinner ser varken Cecilia Nordenson eller Jeff Wennerlund kommer att lösas med det nya regelverket. Även för den nya kategorin tid finns ett tak, och möjligheterna till att kunna ta ut ledig tid har inte förändrats.

– Ett av problemen med flextidsavtalet var att regionen begränsade premisserna för att ta ut ledighet så mycket att det inte var möjligt i praktiken. Det gjorde att vi förlorade väldigt mycket tid i flexen. På ett år försvann sammanlagt 4 700 timmar för Västerbottens läkare – det är 2,5 tjänst i tid, säger Cecilia Nordenson och fortsätter:

– Det här kommer inte göra att vi kommer till rätta med det här. Bara att det kommer att vara svårare att följa hur mycket folk jobbar. Inte heller arbetsgivaren kommer att ha en aning om hur mycket obetald övertid vi kommer att jobba, vilket man kunde se i flexen tidigare. Det är ett riktigt allvarligt problem.

– I sak är vi självklart inte emot att man i regionen jobbar mot att vi ska kunna rymma verksamheten inom 40 timmars arbetsvecka – idag är vi många som inte har det så – men vi tycker att det finns oklarheter kring i princip samma saker som med flexen, säger Jeff Wennerlund.

Vi vill gå över till att ha en bättre schemaläggning som motsvarar verksamhetens behov på ett bättre sätt. Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten

Enligt Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten, fanns det flera olika skäl till att flextidsavtalet togs bort. Dels handlade det om att regelverket inte var tillräckligt tydligt, dels om att det användes på olika sätt inom olika verksamheter – och då inte alltid som det var tänkt. Också att det fanns en ”brokighet av regelverk som överlappade varandra”. Men framförallt pekar hon dock på vikten av att använda läkarkompetensen på rätt sätt.

– Läkarna är oerhört viktiga i vården, men vi ska också vara medvetna om att läkares kompetens är den dyraste kompetensen vi har. Därför ser vi, som ansvariga för våra skattepengar, att vi har ett ansvar att också använda den på bästa sätt – det vill säga att läkarna ska finnas på plats när verksamheten behöver det, säger hon och fortsätter:

– Vi vill gå över till att ha en bättre schemaläggning som motsvarar verksamhetens behov på ett bättre sätt – bättre planering och styrning.

Men på de mindre sjukhusen kan det vara en specifik doktor som har den specifika kompetens som behövs.

– Då måste vi se över om det finns något vi kan ta bort för att avlasta personen med, så att man kan använda tiden till den spetskompetens man har. Och går det inte på något annat sätt så blir det övertid.

Brita Winsa håller med om att man var ”lite sena” med att skicka ut handboken och att den kritiken är befogad.

Om det är oklart hur man ska registrera sin tid, hur ska ni då ha koll på hur mycket medarbetarna arbetar?

– Det måste vi skaffa oss och det utgår jag från att vi kan göra. Sen lär vi oss på vägen också, tänker jag.

Vi vill få till ett system som fungerar – så att vi inte känner att vi jobbar gratis. Jeff Wennerlund

Inför att flextidsavtalet skulle sägas upp uppmanade Västerbottens läns läkarförening medlemmarna att ta ut all innestående flextid i ledighet innan årsskiftet.

– Det gick sisådär med det, vi är flera stycken som eventuellt kommer att förlora en del flex. Även om arbetsgivaren gick med på att föra över lite mer tid till jourkompen, säger Jeff Wennerlund och fortsätter:

– Och nu när vi har försökt ta ut all ledighet som flextid så stiger jourkomppotten istället. Jag vet också en del som har haft semester som har brunnit inne för att man istället tagit ut flextid som ledighet. Vi vill få till ett system som fungerar – så att vi inte känner att vi jobbar gratis.