Nationell uppföljning ska bli ett vässat verktyg för statens insatser, samtidigt som förutsättningarna att jobba kunskapsbaserat i regioner och kommuner måste stärkas, enligt utredningen om sammanhållen och kunskapsbaserad vård. Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, är kritisk mot att det saknas förslag om reglerad fortbildning, stärkt läkarmedverkan i kommunal vård och stärkt chefskap.

• 24 juni 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

– Det är bra att staten föreslår att två myndigheter ska följa upp vården. Men det viktigaste för kunskapsstyrning är att personal har rätt kompetens och får rätt förutsättningar att göra rätt från början. Det som saknas i utredningen är förslag om reglerad fortbildning, ett bra chefskap som förstår vad de faktiskt leder och varför, och att vi får ökad läkarmedverkan i kommunal vård, säger hon, som sitter i utredningens expertgrupp.

För cirka två år sedan tillsattes utredningen om ”Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård”. Utredningen överlämnar nu ett antal förslag och överväganden till regeringen.

Utredningen lyfter fram att regeringen behöver en samlad bild av utvecklingen i hälso- och sjukvården, och föreslår att en myndighetsgemensam arbetsgrupp och ett kansli vid Socialstyrelsen får ansvar för att sammanställa en bild av utvecklingen och visa var staten bör göra insatser. Utredningen föreslår också att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får ansvar att följa upp statliga initiativ och bidra till erfarenhetsutbyte. En del i förslaget handlar om att berörda myndighetschefer och regeringen årligen ska mötas för en gemensam dialog.

Utredningen föreslår vidare att en tioårig överenskommelse sluts mellan stat, regioner och kommuner för att skapa långsiktiga förutsättningar att arbeta tillsammans. Planen är den ska innehålla utgångspunkter om mål och prioriterings- och arbetsprocesser, däribland en strategi för hur olika aktörer ska ta del av information inom vården.

– Det är bra att staten tar sitt ansvar, och analyserar och identifierar var bristerna finns. Det är också bra att man i dialog kommer fram till vad man ska göra. Det här måste ju fungera hela tiden, säger Karin Båtelson.

Utredningen framhåller att den kommunala hälso- och sjukvården bör få mer fokus i framtiden. Enligt betänkandet bör staten vid fördelning av riktade medel ta hänsyn till både regioners och kommuners ansvar som sjukvårdshuvudmän.

Utredningen anser att kunskapsstöd i större utsträckning bör utformas utifrån den kommunala hälso- och sjukvården, att de regionala samverkans och stödstrukturerna, RSS, bör förstärkas, och att det Nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen ska ta upp frågan om professionernas praktiska förutsättningar att utföra sitt arbete i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskap.

– Man har valt att föreslå att flytta fortbildningen till det nationella vårdkompetensrådet. Man vill inte själva gå fram med frågan. Det är bra att man inte har släppt den, men det är hög tid att vi får en reglerad fortbildning. Det är där kvaliteten skapas, säger Karin Båtelson.

Kontinuiteten med läkarmedverkan är absolut nödvändig för att få en fungerande kommunal vård. Karin Båtelson, Sjukhusläkarna

Utredningen föreslår även att man ska utreda om funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, bör finnas i varje kommun.

– Det är jättebra att man förstärker funktionen MAR. Men man har helt missat att man behöver öka den högsta medicinska kompetensen, till exempel i form av en MAL-funktion, medicinsk ansvarig läkare. Kontinuiteten med läkarmedverkan är absolut nödvändig för att få en fungerande kommunal vård som är kunskapsstyrd, säger Karin Båtelson.

– Man kan ha hur mycket uppföljningar och stöd som helst, men är personalen inte ordentligt utbildad får det ingen effekt. Det är viktigt att poängtera. Det handlar om reglerad fortbildning, stärkt läkarmedverkan och stärkt chefskap.