Sveriges kommuner och regioners agerande under den rådande pandemin har på problematiska sätt återigen illustrerat hur organisationen agerar som en myndighet utan att omfattas av samma krav på insyn. Löften om ökad öppenhet räcker inte – nu krävs konkret förändring. Det betonar Fia Ewald, tidigare chef för enheten för systematisk informationssäkerhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

• 06 maj 2020
• 1
• AV: Adam Öhman

Sveriges Television avslöjade nyligen att Sveriges kommuner och regioner (SKR) spelat en central roll bakom kulisserna när fyra myndigheter tillsammans gick ut och tonade ner ett beslut från Arbetsmiljöverket om munskydd i äldreomsorgen. Ett beslut som överklagades till förvaltningsdomstolen, som sedan upphävde det eftersom beslutet enligt domstolen var otydligt på centrala punkter.

SKR:s agerande och inflytande bakom kulisserna riktar nytt ljus på organisationens relation till offentlighetsprincipen och myndighetsutövning och har fått inte minst Kommunal att reagera kraftfullt. Förbundet har också JO-anmält Arbetsmiljöverket för att ha agerat partiskt genom att endast samråda med SKR.

Fia Ewald är konsult och har en lång bakgrund i frågor om informationssäkerhet, inte minst från sin tid på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon har tidigare riktat kritik mot att SKR agerar som en myndighet utan att organisationen står under samma krav på insyn, och framhåller att frågorna i flera avseenden har ställts på sin spets under rådande kris.

– SKR:s agerande när det gäller munskydden på äldreboenden är inte förvånande. Däremot är myndigheternas sätt att möta det särskilt illa, men också symptomatiskt. Det är många myndighetspersoner som inte förstår vilken roll SKR faktiskt har. Den är otroligt vag. Samtidigt är SKR:s företrädare väldigt på och vana att få sin vilja igenom i många frågor, säger hon.

Riksrevisionen kom år 2017 med en rapport om staten och SKR (dåvarande SKL) som belyser hur SKR har blivit en del av den statliga styrningen av vården. Organisationen förhandlar direkt med socialdepartementet, och staten överför stora resurser till SKR utan att allmänheten och dess företrädare har möjlighet till insyn.

Fia Ewald ger flera exempel under coronakrisen som hon anser är problematiska. SKR driver sedan tidigare frågan om digitalisering som en lösning på utmaningar inom vården. En fråga som har aktualiserats ytterligare under krisen.

SKR:s roll i ett krisberedskapsperspektiv är oklar. Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert

– Regioner runt om i landet minskar gång på gång resurserna till sjukvården, och säger att man till stor del ska lösa det genom digitalisering. Digitalisering kan givetvis vara bra, men det kan inte vara ett självändamål. Här måste SKR presentera underlag, och det gör man knappt. De anställda får en alltmer pressad situation i och med neddragningarna, vilket märks nu i den pågående krisen, säger hon.

– SKR:s roll i ett krisberedskapsperspektiv är också oklar. SKR:s ansvar är inte definierat, och ansvarsprincipen kan ju inte appliceras på organisationen på samma sätt som på myndigheter. Ingen utomstående kan ju till exempel helt veta hur SKR förmedlar viktig information om krisaktiviteter till sina medlemmar.

SKR fördelar stora skattemedel, och varje år går en inte obetydlig summa av skattebetalarnas pengar direkt till organisationen.

– Jag har följt SKR på nära håll under 15 år, och det har ju skett en tydlig förskjutning av uppdrag från den offentliga sfären till SKR:s hemliga sfär. Det är bekymmersamt att man på ett ganska radikalt sätt minskar insynen i avgörande välfärdsfrågor, särskilt i de kristider som vi befinner oss i, säger Fia Ewald.

Hon anser att SKR måste välja väg: Organisationen kan backa och hålla sig till att vara en förhandlingsorganisation, alternativt måste organisationen börja följa regelverket som gäller för den offentliga sektorn. Om SKR väljer det senare alternativet kan organisationen ombilda sig till ett kommunalförbund, alternativt att staten går in och inkluderar SKR i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen som ett första steg.

Frågan är om vi som medborgare vill att SKR ska stå utanför det vanliga kontrollsystemet? Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert

Fia Ewald betonar att SKR inte har samma legitimitet jämfört med svenska myndigheter, helt enkelt eftersom organisationen representerar arbetsgivarintressen.

– Det behövs en bred diskussion om SKR:s roll. Frågan är om vi som medborgare vill att SKR ska stå utanför det vanliga kontrollsystemet? Jag tycker att staten borde ta tillbaka mer makt och ge det till Socialstyrelsen. Det blir särskilt tydligt i dessa tider att vi måste ha pålitliga aktörer som inte drivs av partsintressen, säger hon.

Staffan Isling, vd på SKR, håller inte med om kritiken. SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation som hanterar förhandlingar som inte kan ske helt öppet, framhåller han.

– Om regeringen tycker att vi inte är en trovärdig part skulle den inte jobba med oss, och om våra medlemmar anser att vi hanterar deras förtroende på ett felaktigt sätt skulle de inte överlämna detta ansvar till oss, säger han.

– Vår roll är att lyssna på våra medlemmar, på regionerna och kommunerna, de synpunkter och önskemål som våra medlemmar har. Vår utgångspunkt är att det regionala och kommunala arbetet ska kunna ske under så goda förutsättningar som möjligt. Vi försöker att vara så öppna som möjligt.

Det räcker inte med löften om ökad öppenhet från SKR:s sida, det krävs en verklig förändring. Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert

Fia Ewald anser att det inte räcker.

– För det första är SKR inte en förening som vilken som helst. Den är ju bildad av myndigheter och agerar på statens delegation. För det andra är varje region och kommun en arbetsgivare och driver sina egna förhandlingar, utan att deras verksamheter är undantagna offentlighetsprincipen. Det räcker inte med löften om ökad öppenhet från SKR:s sida, det krävs en verklig förändring.