”Det kommer alltid att finnas brister”
Nyheter
Ett tecken på att fler chefläkare är engagerade och en del av systemet. Så tolkar Peder Carlsson, avdelningschef på IVO, resultatet av Sjukhusläkarens enkät som visar att 84 procent ser brister i patientsäkerhetssystemet.
– Självklart är det inte bra att det finns brister, patienterna ska få en god och säker vård. Men det som är positivt är att fler chefläkare är en del av patientsäkerhetssystemet och att de är engagerade i den här frågan, säger han.
Sedan är det väldigt viktigt att chefläkarna påtalar de brister de har observerat för sin arbetsgivare, betonar Peder Carlsson.
– Det kommer alltid att finnas brister. Men om man har en god kultur på arbetsplatsen har man möjlighet att fånga dem och vidta åtgärder.
Vad tror du att den här ökningen av antalet chefläkare som ser brister i patientsäkerhetssystemet beror på?
– Det är många saker som speglas i detta i olika delar av samhället och i olika situationer. Men tittar vi på mängden Lex Mariaanmälningar som är en av uppgifterna som chefläkaren har att hantera – då har vi årligen mellan 2 200-2 500 inkommande till oss. Vi ser inte att det finns någon markant ökning utan det har varit en relativt jämn kurva. Vi har fortfarande inte hunnit göra någon genomgång av förra årets ärenden men på det stora hela är min bedömning att de är av ungefär samma antal.
Vad gör ni från IVO:s sida för att förbättra det patientsäkerhetssystem som finns idag?
– Vi jobbar framför allt med att förbättra all ärendehantering. Till exempel sjukhustillsynen som pekat på brister på akutmottagningarna, där har vi följt upp och arbetar systematiskt med vår tillsyn för att nå en bättre patientsäkerhet. Tittar vi på sjukhustillsynen har vi ett nationellt grepp vilket gör det mer sammanhållet över landet och med bättre kvalitet. Vi jobbar också på att bli mer uthålliga och på att följa upp ärendena upprepade gånger och pekar på behovet av att faktiskt genomföra det man utlovar.
Flera chefläkare anser att frånvaron av uppföljningar från IVO:s sida är en stor brist. Varför görs inte detta i större utsträckning?
– Jag har inte riktigt samma bild. Vi gör uppföljningar men naturligtvis gör vi bedömningar utifrån de svar vi får in kring hur sannolikt det är att dessa genomförs. Vi bedömer också om de föreslagna åtgärderna faktiskt hjälper mot de brister som har uppmärksammats.
Gör ni alltid uppföljningar för att se så att bristerna är åtgärdade?
– Vi gör förnyade inspektioner i många ärenden, men sedan finns det kanske behov av mer sådant. Tittar vi på sjukhustillsynen så har vi gjort uppföljningar i merparten av ärendena, inom äldrevården har vi gjort det i cirka hälften av tillsynerna. Vi gör uppföljningar återkommande genom förnyade inspektioner och pratar då med berörd personal och chefer. I några fall sker uppföljningen genom kompletterande skriftlig information eller genom telefonsamtal.
Några chefläkare påpekar att beslut från IVO ibland kan dröja så länge som två år – hur kommer det sig?
– Det har förekommit sådana ärenden och det är naturligtvis inte bra. Det kan finnas olika anledningar till att det drar ut på tiden. Ibland beror det på att det krävs kompletteringar kring hur man har svarat. Ibland komplicerade medicinska bedömningar där IVO behöver inhämta kunskap och kompetens. Men vi arbetar med det och fortsätter att kontinuerligt utveckla vår verksamhet och korta handläggningstiderna.
