SOMMARLÄGET – DALARNA

”Det känns som om det bara blir värre och värre för varje sommar”

På kirurgkliniken vid Falu lasarett har antalet vårdplatser dragits ner med över 30 procent inför sommarperioden. Från fackligt håll beskriver man en ohållbar arbetsmiljö och patientosäker verksamhet. – Det känns som om det bara blir värre och värre för varje sommar, säger Kristina Jennische, ledamot i Sjukhusläkarna Dalarna.

Kristina Jennische är sektionsansvarig för urologin vid kirurgkliniken på Falu lasarett och har arbetat på kirurgkliniken sedan 2010. Hon beskriver vårdplatsbristen i år som total och sjukhuset som fullt – och överfullt – från morgon till kväll.

Läs mer om sommarläget här.

Totalt finns det tio färre vårdplatser jämfört med förra året på sjukhuset. Av kirurgklinikens 54 vårdplatser, som är det beräknade minimibehovet under sommarperioden, är dock endast 36 disponibla.

– Vi har 15 till 20 satelliter varje dag som ligger här och där på sjukhuset. Och varje morgon är det en handfull patienter på akuten som behöver läggas in, säger Kristina Jennische och tillägger att man i förra veckan tvingades stryka en operation av en cancerpatient på grund av att det saknas vårdplatser.

Redan andra dagen efter att sommarschemat börjat gälla kallades det till krismöte på grund av bristen på vårdplatser och under torsdagen hade Sjukhusläkarna Dalarna och Dalarnas läkarförening ett möte med ledningen. Där lyftes bland annat frågan om varför man ännu inte gått upp i stabsläge.

Föreningarna framförde också att patientsäkerheten är hotad och att patienter inte får vård efter behov, utan efter att ha ställts mot andra patienters behov – att frågan blir ”vem behöver vården mest?” i stället för ”vilken vård behöver den här patienten?”.

Vi har 15 till 20 satelliter varje dag… Kristina Jennische, ledamot Sjukhusläkarna Dalarna

Från fackligt håll poängterade man att problemen inte handlar om att ”fel” patienter söker till akutmottagningen, eftersom de som söker på fel vårdnivå ändå inte läggs in.

Man pekade också på att situationen leder till att personalen i den kliniska vardagen tvingas ta dagliga risker som skapar en etisk stress hos både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Den leder också till att det skapas onödigt gnissel mellan kolleger och att problemen hamnar på den nivå där man tvingas lösa dem – det vill säga på golvet.

I den situation som råder menar föreningarna att både yrkesstoltheten och lojaliteten krackelerar när det inte finns rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb – och att det kommer att krävas oerhörda förbättringar avseende arbetsmiljö och löner för att vända skutan.

Kristina Jennische berättar att man både från verksamhetshåll och fackligt håll under våren jobbat hårt för att få gehör för olika förslag på vad som skulle ha kunnat göras inför sommarperioden, men utan att lyckas.

– Det är som att de vet att vi löser det ändå, hur det än blir. Och faktum är att vi ju gör det. Varje dag tar slut och varje vecka tar slut. Men det är en jättedålig arbetsmiljö, säger hon och fortsätter:

– Det finns alltid personer som håller ångan uppe, men inte ens de gör det längre. Vi tittar på varandra och tänker: hur länge orkar du egentligen? Det är fruktansvärt obehagligt.

Det finns alltid personer som håller ångan uppe, men inte ens de gör det längre. Kristina Jennische

Grundproblemet ligger, precis som på många andra håll runt om i landet, i bristen på sjuksköterskor. Personal har kallats in från föräldraledigheten och det har upprättats rutiner för att kunna kalla in folk från semester om det behövs.

– Och man försöker lappa och laga med alla olika varianter på hemsjukvård, palliativ vård och mobila team. Även om det blir lite bättre så handlar det i grund och botten om att alla som arbetar måste ha bra villkor och en bra arbetsmiljö så att man orkar, säger Kristina Jennische och fortsätter:

– Det som också är oroande är de yngre kollegerna som går på akuten och ägnar hela sin tid åt att ringa runt och försöka fixa en plats. Det får lägga en massa tid på stress och frustration i stället för att ta hand om patienterna. Det är klart att det inte känns kul att bli kirurg då. Man skjuter det hela i sank på ett väldigt tråkigt sätt, tycker jag.

Med vilken känsla går ni in i den här sommarperioden?

– Uppgivenhet och sorg för min del. Det är så otroligt mycket bra människor som jobbar här som gör ett så bra jobb, men så får vi så dåliga förutsättningar. Det är bara en massa jox och trix och tiden går åt till fel saker. Man får ta svåra samtal med anhöriga till svårt cancersjuka patienter lite på volly, eftersom man kanske inte får tid till det senare.

Det är så otroligt mycket bra människor som jobbar här som gör ett så bra jobb, men så får vi så dåliga förutsättningar. Kristina Jennische

I ett mejlsvar skriver Åsa Dedering, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Dalarna:

”Det är ett ansträngt läge inom hälso- och sjukvården i sommar. Vi har erbjudit all personal fyra veckors sammanhållen semester, samtidigt som vi upprätthåller den akuta och den tidskritiska vården. Det är ett utmanade läge men vi klarar vården tack vare våra medarbetare som ställer upp, gör sitt bästa och jobbar hårt för att få det att fungera.

Vi har precis gjort en nulägesanalys av vårdplatssituationen och sett att det framför allt är kirurgiska patienter som är utlokaliserade och drabbas av överbeläggningar.

Vi har därför tillsammans med facken jobbat med möjliga lösningar på situationen. Det handlar om åtgärder för att kunna öppna fler vårdplatser för kirurgiska patienter. Vi har en god dialog och jag uppfattar att de fackliga står bakom de beslut som vi fattar.”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2022-03

Tema: Sjukvården och valet 2022 / Den ojämlika vården / Hur ser partierna på SKR:s roll i svensk sjukvård? / Bo Rothstein: "Inte förenliga med vår regeringsform" / Vad hände sedan? – Anna Nergårdh har bytt spår / Jonna Bornemark: "Utan känslor blir vi dummare" / Krönikor

Prenumerera