SJUKVÅRDSUPPROP

”Det känns hånfullt att ingenting händer”

Beredskapen på akutsjukhusen var obefintlig före pandemin bröt ut. Nu växer vårdskulden medan stora delar av vårdpersonalen är utarbetad. Det framhåller Stockholms sjukvårdsupprop som kräver att varsel och sparkrav dras tillbaka. Laura Björnström, en av initiativtagarna, ser stora orosmoln inför sommaren.

– Ett orosmoln är att patientsäkerheten drabbas kraftigt, att den kommer att brista. Jag ser stora risker kopplat till vårdplatsbristen och sjuksköterskebristen, att patienter ligger kvar på akuten och inte får ordentlig vård, men också att avdelningssjuksköterskorna inte hinner med patienterna när de väl har hamnat på avdelning, säger Laura Björnström, som till vardags är ST-läkare på Södersjukhusets akutmottagning.

Stockholms sjukvårdsupprop anordnar den 14 juni en digital demonstration: Vem tar hand om vårdskulden? I fokus för manifestationen är just att varsel och sparkrav ligger kvar fastän vårdskulden efter pandemin väntas bli omfattande, samtidigt som stora delar av vårdpersonalen är utarbetad.

– Olika delar av sjukvården är ju drabbade på olika sätt i krisen. För dem som har gått på krisavtal inom intensivvården har arbetsbelastningen varit enorm under lång tid, med tolvtimmarspass på tolvtimmarspass. De har ju fått bättre ersättning, men det har varit extremt tufft. Men vi vill också lyfta dem som inte har gått på krisavtal, på covid-avdelningar men även på andra håll, som har slitit hårt både psykiskt och fysiskt, säger Laura Björnström, och fortsätter:

– Alla har sin egen historia, men vi ser en trött och sliten personal som inte har haft tid med familj och återhämtning. Vi pratar om mycket sjuka patienter, om personal som har slitit hårt i skyddsutrustning som begränsar den direkta kontakten med patienterna, om personal som inte kan ge patienterna den hjälp och trygghet de behöver…

Läs mer: ”Uppropet växer kraftigt”

Laura Björnström poängterar det faktum att vårdskulden som växer handlar om mer än operationsköer. Det handlar inte minst om rehabilitering efter intensivvård för covid-19-patienter.

– Det är många som har andningsbesvär och problem med extrem trötthet i månader efter att de har haft covid-19. Sedan är det ju också kronikerna som inte har fått sina besök, personer med till exempel hjärtsvikt och kol, som ofta blir sämre i sin sjukdom när de inte får vård i vanlig ordning.

På samma gång ligger alltså sparkraven på hundratals miljoner kronor kvar på akutsjukhusen i Stockholm, inte minst på Karolinska universitetssjukhuset, vars personal har dragit ett tungt lass i pandemin. Sjukvårdsuppropet, som på kort tid i vintras samlade in över 20 000 namn för att protestera mot nedskärningarna, understryker att det är tack vare att vårdpersonalen har ställt om och ställt upp som sjukvården har lyckats att skala upp antalet vårdplatser i krisen och upprätthålla avancerad sjukvård.

– I det läget känns det bisarrt att man inte öppet har gått ut och meddelat att man ska dra tillbaka varsel och sparkrav. Vi behövde inte direkt några sparkrav tidigare, och vi behöver det definitivt inte nu. Sedan måste man satsa på vårdcentralerna. Ska man ha en spindel i nätet för kroniker måste mer resurser till. Vi i sjukvårdsuppropet har inget exakt recept, men det känns hånfullt att ingenting händer, säger Laura Björnström.

Läs mer: ”Initiativtagare: ’Vi vill visa allmänheten vår verklighet’”

Den digitala demonstrationen anordnas exakt ett halvår efter den uppmärksammade manifestationen ifjol, då cirka 3 000 personer enligt polisens beräkningar slöt upp utanför landstingshuset i Stockholm. Planen är att hälsningar, filmklipp och tal ska publiceras i sociala medier under den aktuella dagen.

Läs mer: ”Friska Sjukvårdspriset går till Stockholms sjukvårdsupprop”

– Det blir ingen virtuell mötesform, som det ser ut. Däremot kommer vi sannolikt att ha någon lösning, där alla deltagare kan representeras med en symbol, så att man ser hur många som deltar. Vi hoppas att det blir betydligt fler deltagare denna gång, nu när demonstrationen är på nätet, men samtidigt kan jag förstå om många är trötta på att prata om corona, säger Laura Björnström.

Du jobbar för egen del på akuten på Södersjukhuset. Hur är situationen hos er just nu, om du skulle beskriva med egna ord?

– Vi hade det ganska lugnt under mars. Det fanns många vårdplatser. De flesta som sökte med svår covid-19 togs in på akuten. Samtidigt avvaktade många ”vanliga” patienter med att söka vård, eftersom de av allt att döma var oroliga som en följd av pandemin, säger Laura Björnström.

– Nu när man skalar ner i kombination med att söktrycket med vanliga åkommor ökar och situationen med covid-19-patienter fortsätter märker vi av vårdplatsbristen igen. Det är riktigt tufft just nu.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera