”Det kan bli ett problem för patienterna”
Nyheter
När en patient skadas av ett läkemedel omfattas hen i 99 fall av 100 av den så kallade Läkemedelsförsäkringen. För det där sista fallet kan konsekvenserna dock bli ödesdigra. Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen, menar att det är viktigt att informera både patienter och läkare om vad som kan hända.
Försäkringen, som kom till 1978 i efterdyningarna av neurosedynskandalen på 50- och 60-talet, syftar enkelt uttryckt till att förenkla processen för den enskilde individen att få ersättning efter en läkemedelsskada. Många av de drabbade neurosedyndrabbade barnen hade just haft svårt att få ersättning och en statlig utredningen slog 1976 fast behovet av ett bra sätt som inte innebär att individen själv får ta ärendet till domstol.
– Det kom som ett initiativ från industrin och startades av 30 bolag. Idag är det sammanlagt 250 bolag som står bakom den, till störst del läkemedelsföretag men också andra, säger Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen.
Idag har 99 procent av de läkemedelsbolag som har omsättning i Sverige tecknat försäkringen och alla branschföreningar, så som LIF och Läkemedelshandlarna, har den som krav för att få vara med. Men Robert Ström menar att det fortfarande finns en litet antal bolag som han tycker borde gå med – 38 stycken för att vara exakt.
– Även om nästan alla har tecknat försäkring hos oss lämnas det varje år lämnas ut några hundratusen förpackningar som inte inkluderas. Och det kan bli ett problem för patienterna, säger han.
För trots att läkaren vid förskrivningen väljer ett läkemedel som omfattas av försäkringen kan patienten, helt ovetandes, ändå lämna apoteket med ett som inte inkluderas. Anledningen är att ”månadens vara” inte tar hänsyn till om läkemedlet omfattas av försäkringen eller inte. Och just försäkringskostnaden skulle kunna vara det som också blir avgörande i hur lågt priset kan sättas.
– Ja, det kan spela in. Hos oss baseras premien på omsättning – för 2018 kostar det 0,25 procent av omsättningen att vara med – men det är klart att det är pengar på små marginaler, säger Robert Ström.
Med jämna mellanrum händer det också att läkemedelsbolag som får en ny vd eller köps upp av ett utländskt bolag väljer att gå ur försäkringen. Robert Ström tycker sig dock se att de flesta väljer att gå med igen efter att de informerats om försäkringens innebörd.
– De flesta läkemedelskommittéer säger till exempel att man måste vara med i försäkringen för att få vara med i en upphandling, vilket är väldigt bra. Det innebär att de allra flesta rekvisitionsläkemedel omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
Även om nästan alla har tecknat försäkring hos oss lämnas det varje år lämnas ut några hundratusen förpackningar som inte inkluderas. Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen
Frågan om hur patienter kan skyddas från att ovetandes få ett läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförsäkringen har utretts flera gånger, men hittills har man inte kommit fram till någon lösning. 2011 lämnades förslaget att den skulle vara ett krav för att få ingå i läkemedelsförmånen, men då höjde många jurister på justitiedepartementet ett varningens finger.
– De tyckte att det skulle vara att utmana EU-rätten och konkurrenslagstiftningen, så därför genomfördes aldrig det. Men egentligen har man inte riktigt testat det, säger Robert Ström.
2013 las ett nytt förslag fram. Det handlade istället om att farmaceuten skulle vara skyldig att informera patienten vid ett byte till läkemedel som saknade försäkring.
– Men det gick inte heller igenom eftersom flera instanser tyckte att det skulle bli väldigt jobbigt och besvärligt. Nästan alla vet om att det är ett problem, men det är svårt att göra något åt det. Jag jobbar själv väldigt mycket mot politiker och jag skulle säga att det inte finns någon politiker i utskottet som inte känner till det här, säger Robert Ström.
Läkarens roll menar han till störst del helt enkelt handlar om att ha koll på om ett läkemedel har försäkring eller inte. Menar tillägger också att läkarkåren egentligen inte är de som ska lösa problemet.
– Man kan se det i FASS, men läkare har så mycket annat att syssla med att det kan bli svårt att få in det i vardagen. Just nu jobbar vi på att läkare ska kunna få den här informationen automatiskt via något annat medium än FASS, säger han och fortsätter:
– Framförallt tror jag att det är viktigt att man förstår vad det kan innebära för patienten att inte ha läkemedelsförsäkringen. Det enda alternativet för en patient som då får en skada är att stämma läkemedelsföretaget på egen hand. Och det är inte en lätt historia. Just nu har vi inte skador som inte blir ersatta på grund av att försäkring saknas, men det skulle kunna bli väldigt allvarligt. I normalfallet handlar det inte om speciellt många fall per år, kanske en handfull, men skulle det uppstå en serieskada skulle det bli väldigt illa, säger Robert Ström.
Däremot nämner han ett annat växande problem som på ett tydligare sätt är kopplat till läkarens roll – off label-förskrivning.
– Alla försäkringsbolag gör riskutvärderingar och vi gör egentligen bara en: läkemedelsverkets godkännande. Men vi har också accepterat fall som är utanför indikation – till exempel när det handlar om barn, eftersom inga läkemedel har barnindikation från början, säger han och fortsätter:
– Likadant har det varit när det handlar om den fria förskrivningsrätten. Men de senaste åren har vissa huvudmän börjat ge generella rekommendationer om att använda ett läkemedel fast att det inte har indikation och då handlar det inte längre om den traditionella fria förskrivningsrätten. Och då blir det en annan sak. Vi kommer alltså inte att ersätta sådana skador eftersom en verklig risk/nyttavärdering inte har gjorts.
Anledningen är helt enkelt att läkemedelsförsäkringen inte är någon regulatorisk myndighet och inte har möjligheten att bedöma vad som är tillräcklig vetenskap och erfarenhet, menar Robert Ström och tillägger att läkemedelsverket är den enda myndighet som har den uppgiften.
– Och därför behöver vi ha deras åsikt om risk-nytta-balansen. Vi vill ju vara generösa och ersätta det som traditionellt är friförskrivningsrätt, inte tvingas till en mer restriktiv hållning för att man börjar med de här allmänna rekommendationer.
