Nyhetsarkiv

Det kan blåsa åt fel håll när man visslar

Med utgångspunkt från mina år i sjukvården som innefattar verksamhetschefsansvar och 15 års erfarenhet som chefläkare vill jag delge mina reflektioner efter att ha läst den aktuella krönikan.

Jag vill understryka synpunkterna att kunna ta till sig och fånga upp framförd kritik på ett konstruktivt sätt.

Varje gång vi uppnår en visslingssituation via media med det pådrag som detta innebär, har vi som arbetsgivare misslyckats. När det väl har hänt är det viktigt att vi tar till oss kunskapen hur vi kan hantera en liknande situation framöver för att förbättra hanteringen.

När någon visslar blåser det och det får konsekvenser för patienter/anhöriga, medarbetare och för verksamhetsutveckling. Det kan också få ekonomiska konsekvenser. Jag vill beröra dessa fyra områden något ytterligare.

Patient/anhörig

För mig är den viktigaste frågan om den som visslar använt erfarenheter från en enskild patient på ett sätt som skadat patienten eller dennes anhöriga. Enligt min erfarenhet är det uppgivna skälet till vissling oftast en önskan att vilja förbättra för patienten.

I många fall är det verkliga skälet betydligt mer komplext än så, egna motiv kan finnas med. Jag har sett ett flertal fall där patient/anhöriga har tagit skada av den publicitet som ofta uppstått i samband med en vissling. Visslaren kan gå ut med uppgifter som inte ger direkta patientdata men är tillräckliga för att media snabbt ska identifiera och kunna vända sig direkt till patienten eller dennes anhöriga för att få vederbörandes reaktion.

Då de flesta situationer har varit komplexa blir detta i många fall ytterligare en belastning för den det berör. Som arbetsgivare har vi utomordentligt små möjligheter att i det enskilda fallet bemöta och vederlägga uppgifter som enligt vår uppfattning är inkorrekta.

Risken att en visslare tillfogar skada i form av oro bland patienter eller medborgare ser jag också som viktig. Vi har här en starkare ställning som arbetsgivare och skall kunna inge trygghet genom vårt sätt att agera. Vi kan då på ett korrekt sätt i media bemöta den kritik och de synpunkter som framkommit.

Medarbetare

I många fall då en visslare har blåst till visar det sig att det som inträffat varit en enstaka händelse. Ofta har man inte använt de interna signalsystem i form av avvikelser som vi skall göra. Detta krav har ju ytterligare stärkts i den nya patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011.

Detta i sin tur leder till att medarbetare som känner sig direkt eller indirekt utpekade kan fara illa vid en vissling. De kan också uppleva illojalitet då en visslare kan belönas med stor uppmärksamhet via media eller från politiker. Den som på annat sätt påpekat brister tycker sig inte bli uppmärksammad eller får den återföring de borde få.

I de flesta fall sker en vissling därför att man upplever att en förändring ska bli till det sämre för patienten. Många gånger är det så att man vill ha det som det är. I detta ligger en fara att ett utvecklingsarbete stoppas upp såväl i det enskilda fallet som rent principiellt.

Den uppmärksamhet en visslare kan få när man inte har använt gängse avvikelsesystem kan på ett effektivt sätt desavouera tilltron till att använda de system vi har för att förbättra sjukvården. I de fall visslarens utspel leder till politiska diskussioner och motsättningar kan det också styra beslut i en riktning som konserverar behandlingsprinciper som inte är optimala.

Ekonomi

En trängd ekonomisk situation ger inte så ofta upphov till en vissling, utan genererar mer samlade burop från stora delar av personal och fackliga organisationer.

Däremot kan den uppmärksamhet en vissling ger leda till politiska beslut som är mindre väl genomtänkta ur prioriteringssynpunkt och också kan innebära en ekonomisk belastning för organisationen.

Instämmer helt i Karin Båtelsons önskan att man inte behöver dela ut något visslarpris nästa år, utan att vi inom vården kunnat fånga upp de signaler och synpunkter som finns för att på ett konstruktivt sätt förbättra vår vård.

När man skall uppmärksamma visslare bör den som ansvarar för urvalet skaffa sig en så fullständig bild som möjlig. Beträffande patientperspektiv kan patientnämnder respektive Socialstyrelse vara instanser att använda. Har det visslaren uppmärksammat resulterat i anmälningar till patientnämnd eller till Socialstyrelsen?

Att använda lokala fackföreningar för att få en bild hur de upplever situationen på den lokala vårdinrättningen kan vara en väg. Låt oss hellre lyssna på det lågmälda småvisslandet som tyder på ett väl genomfört arbetspass än de straffsparksignaler som självutnämnda domare blåser.

Anders Hagman,
överläkare på Skaraborgs sjukhus

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera